Falsterbohalvön skydd mot höjda havsnivåer Hans Folkeson stadsbyggnadsdirektör Vellinge kommun MSB 7/

Transkript

1 Falsterbohalvön skydd mot höjda havsnivåer Hans Folkeson stadsbyggnadsdirektör Vellinge kommun MSB 7/

2 O

3 Ca År

4 Befolkningsutveckling i Vellinge kommun, , prognos Antal Invånare Befolkningsutveckling Vellin ge kommun % mål Befolkning Vellinge kommun år

5 Framtidsbild 3 (20-40 år) Gessie villastad fortsätter att växa försiktigt Västra Ingelstad är en stabil attraktiv bostadsort med god service Hököpinge utvecklas till en attraktiv grönskande by på slätten Att åka med spårbunden kollektivtrafik är en naturlig del av vardagen! Den unika naturen och stränderna fortsätter att värnas Den goda jorden värnas Vellinge är nu den lantliga staden på Söderslätt Skanör och Falsterbo är stabila attraktiva småstäder med en levande historia Östra Höllviken fortsätter att utvecklas som stadsdel med ett definitivt stopp vid landsvägen Höllviken har utvecklats till en stad i skogen vid havet Beträdorna utmed åarna har utvecklats till att bitvis vara gröna rekreationsstråk. Räng sand fortsätter att växa ut mot Fredshög och havet Strandbaden, campingen och rekreationsområdet kompletteras med ett nytt hotell Förslag på framtida markanvändning - Etapp 3

6 7 000 inv inv inv idag - ökning till år 2050

7 ÖVERSVÄMNINGSPROCESSER VID FALSTERBOHALVÖN Nuvarande situation, framtida scenarier och föreslagna f åtgärder Öresund SKANÖR Ljunghusen Falsterb kanale o n N Km FALSTERBO Östersjön Hans Hanson Vattenståndsseminarium, Höllviken,

8 Låglänt terräng uppbyggd av sand; känsligt k för r höga h vindstyrkor, vattenstånd nd och vågor. v

9 Hans Hanson och Sten Blomberg Institutionen för Teknisk vattenresurslära LTH 1999 HYDROGRAFISKA OCH MORFOLOGISKA PROCESSER RUNT FALSTERBOHALVÖN Nuvarande situation, framtida scenarier och föreslagna åtgärder Växthuseffekt Medelvattenyta Grundvattennivåer Vind > 21 m/s Högvatten Nederbörd

10 Vågklimat Sediment transport/erosion

11 1,0 0,8 - Nivån n +1,53 m sammanfaller med högsta h registrerade nivå sedan 1942 dåd mätningarna påbörjades. p - Statistiskt sett når n r vattnet +1,78 m vart tionde år r runt P (Årshögsta > nivå) Nuvarande situation 2050, 57-års trend 2050, 57-års trend+ ökad växthuseff. 0,6 0,4 0,2 0,0 0,6 0,8 1,0 1,2 1,4 1,6 1,8 2,0 2,2 2,4 Nivå relativt nuvarande MVY (m)

12 GRUNDVATTENNIVÅER Daglig medeltemp. ( o C) Nivå relativt markyta (m) Daglig medelnederb. (mm) S Ingen samvaria- tion mellan höga havs- och grundvattenstånd. nd. S2 S3 8-maj sep 8-jan 8-maj 8-sep 8-jan 8-maj 1997 S4

13 GRUNDVATTENNIVÅER Marknivå och sandmäktighet styr sannolikheten för f grundvattenöversv versvämningar i en given zon: Dec. 1993, efter en period av låga havsnivåer.

14 Terrängmodeller översvämningsscenarier

15 SLUTSATSER Högre havsnivå på 50 år sikt till ca 200 cm m ö h ( cm medelvatten och högre högvatten/100-årsåterkomst) Ej extrema våghöjder och högvatten samtidigt Stigande medelvattennivå ger stranderosion m Inga kusterosionproblem i övrigt försiktighet! Grundvattennivåer samband med högre medelvattennivå och nederbörd - ej högvatten Risk för grundvattenöversvämning i norra Skanör och norr därom

16 LÄMPLIGA ÅTGÄRDER GRÄSKLÄDDA JORDVALLAR (1-1,5 M) SANDUTFYLLNAD

17

18 Översiktsplan 2000

19

20

21 Jan febr 2007

22

23

24 Dimensionerande vattennivåer mm Uppdatering tidigare studier förhöjd medelvattennivå högvattennivåer grundvattennivåer nederbörd, vind, våghöjder erosion/sandtransport Terrängmodell Flygfotografering höjdkartering SKYDD MOT ÖVERSVÄMNING FALSTERBONÄSET Områden som skall skyddas Bebyggelse Infrastruktur (trafik, va, el, tele etc) Stränder/sanddyner Åker-, ängs- och naturmark Samverkan/samråd med länsstyrelsen och övriga intressenter Alternativa lägen på fördämningar Gator och vägar jvg-/spårvägsbank gc-vägar - ridstigar mm Nya vallar och/eller tångvallar Fördämningar i bäckar, diken mm Sanddyner samt skötsel naturmark mm Avvägning natur- och kulturmiljövärden Långsiktig skydds- och lokaliseringsplan Handlingsplan successivt genomförande Utnyttja tillfällen då annat görs Finansiering: kommun exploatering ägare infrastruktur Tekniska krav på fördämningar separata vallar eller vägbankar teknik för bortledning av ytvatten och dagvatten, krav på sandutfyllnad för skydd av sanddyner, naturmark mm Massupplag Kontrollerad mellanlagring av verifierat lokalisering samt samt tillsyns-/skötselkrav

25 IPCC 2007 Low case +27 MVY High case +68 MVY

26

27 3000 bostäder 600 pl bostäder 600 fritidshus 800 gäststugor 5000 bostäder 5000 bostäder 1000 pl bostäder 1000 fritidshus 1000 gäststugor 8000 bostäder Kommunal service Handel Hotel, restaurang, camping Kontor, småindustri mm Teknisk försörjning Golfbanor, ridhus mm Rekreation, stränder, naturvård

28 Förordnanden

29 Riksintressen

30 Naturvärdesanalys rdesanalys Falsterbonäset Sturnus

31 Sturnus

32 Kartlagda naturtypers fördelning på delområden (endast landområden och laguner, dvs 1110 och 1140 ej inkluderade) DELOMRÅDE Bef. areal (ha) 0,5 m (ha) 1,0 m (ha) A (Södra Flommen med Måkläppen) 132,3 56,4 44,1 B (Norra Flommen med Södra Ålasjön) 87,4 23,3 14,5 C (Skanörs revlar med Bakdjupet) 73,7 24,1 6,1 D (Knösen och Knävången inkl Bredeväg) 32,4 13,4 0,5 E (Strandbadens kustlinje) F (Skanörs ljung m Ängsnäset och östra delen av Fbo skjutfält) 296,4 283,4 231,5 G (Hedskogen mellan vallarna) 17,2 17,2 9,5 H (Hölls strandmarker m Amerikajorden, Gyeholmen och Black) 54,7 48,9 25,4 I (Ljungskogen med Stenudden) 10,7 10,0 9,1 Total areal 704,8 476,7 340,7 Sturnus

33

34

35

36 Framtida medelvattenstånd år 2100 IPCC cm (Nordsjön) SMHI cm (Skanör) NOAA cm (Globalt medel) DeltaCommissie cm (Nederländerna) Kommissionen för hållbar utveckling cm (Sverige) Framtida högvattenstånd SMHI LTH Skanör ( ) 2 år 10 år 50 år 100 år vattennivå (cm rel. RH70) Falsterbokanalen ( år 10 år 50 år 100 år 2100) vattennivå (cm rel. RH70) Falsterbokanalen (2050) 2 år 10 år 50 år 100 år vattennivå (cm rel. RH70)

37

38 Vågförhållanden Mest högsta högvatten vid nordöstliga vindar Höga vågor uppträder nästan uteslutande från väst till sydost Högsta högvatten ej sannolikt att sammanfalla med höga vågor Hs = 0,9 m H 1% = 2,1 m Hs = 0,9 m H 1% = 2,3 m 38

39

40 Skyddsvallhöjder Skyddsvall exponerad mot: Söder, norr och väster (yttre vall i strandnära läge) Max Våghöj d [m] Föreslag lägsta krönnivå år 2050 Föreslag lägsta krönnivå år ,3 +4,0 +4,3 Norr och väster (inre vall i mindre utsatt läge) 0,7 +2,5 +2,8 Öster (inre vall i skyddat läge) <0,1 +2,1 +2,4 40

41 Vellinge kommun Höga Havsnivåer vid Falsterbonäset Utförande av jordvall - principförslag Bildyta - Välj Infoga bild

42 0-1 m 1-2 m 2-3 m 3-4 m

43 STRATEGIER Rullande klimat- och kustzonsplanering (100-års återkomst inom 100 år) INNANFÖR NÄSET Bygg ej nytt lägre än + 3,5 m Lokala skydd för befintliga hus HÖLLVIKEN - LJUNGHUSEN Inom år inre/yttre skydd SKANÖR MED FALSTERBO 5-10 år mindre kompletteringar Inom år inre skydd Inom år yttre skydd

44 Fokusområde: Höjda havsnivåer Förslag på fysiska lägen för skyddsvallar. Förslag på läge för inre vallar för skydd på medellång sikt samt yttre vallar för skydd på lång sikt. I kartbilderna illustreras högsta högvatten på 2.1 m respektive 2.4 m.

45 Karaktärsområde VI. Skanör och Falsterbo små historiska tvillingstäder vid stranden och heden Förslag på framtida markanvändning Läge redovisas för inre och yttre skyddsvallar Skanörs hamn utvecklas Skanörs centrum förnyas och utvecklas Skanörs vångar - ett nytt tätt och småskaligt bostadsområde som byggs i Skanörsanda Ny ekskog Viss komplettering och förtätning med ny bebyggelse tillåts och uppmuntras Falsterbo Horse Show området utvecklas Den unika heden värnas Satsning på lätt spårtrafik mellan Näset och Malmö Gamla skjutfältet utvecklas till ett nytt rekreationsområde Utveckling av utformning och innehåll i Falsterbo stadspark och Skanörs stadspark Stränderna värnas ÖP- program

46 ÅTGÄRDER Förstärk/höj befintliga vägar, gc-vägar mm Nya sand- och gräsvallar (komb nya gc-vägar) Utnyttja sanddyner: höj stigar/svackor och låga partier - sandfordra på sikt Dagvattenbortledning Förstärk och höj hamnanläggningar Slussportar i bäckar och hamnar Passa på.. Samma behov för befintligt som nyexploatering

47 Slutsatser ; ;; Busstrafiken är bra ; Tåg och lätt spårtrafik har samma komfort, spårfaktor 20% ; ; Tåg minskar resandet ;;; Tåg ger dålig täckning ;; ; Lätt spårtrafik är lättare att anpassa till bebyggelsen ;;; ;;; Lätt spårtrafik ökar resandet Spårtrafik ger en linje för hela korridoren ; ;;; ; ;;; ;;; ;; ;;; ;;; Täthet per ha 120 till till till 80 5 till 30 0 till 5 Sysselsatta i Malmö Boende i Vellinge

48 Behov kontinuerlig uppdatering översyn ny kunskap RULLANDE KUSTZONSPLANERING kostnadsuppskattning: Jordvallar km á 1,5 2 milj. kr : milj. kr Pumpning dagvatten: 2,5-4 milj. kr Fastighetsvärde Skanör Falsterbo mkr = 0,2 1 % Spårväg från Malmö (Hyllie) till Näset milj milj. kr Sandutfyllnad 10 km (av 42) á 300 tkr/km/år: 3 milj. kr/år Skötsel av naturreservat och stränder Omsättning besöksnäring varav stränderna 3 milj.kr/år från Vellinge 250 milj.kr/år milj.kr/år

49

50 DETALJPLAN SKANÖR Krav för detaljplan: klimatförändring i 100 perspektiv med 100-års återkomst - men samma behövs redan nu för befintlig bebyggelse. Länsstyrelsens roller befintligt nytt. MKB för bedömning krav på tillstånd/dispens MB - Kulturmiljö (fast fornlämning) - Strandskydd - Naturreservat - Natura Markavvattning Miljöbalken skyddar befintliga värden statiskt. Hur värdera värden i föränderlig framtid? Miljöbalken åtgärdsinriktad pröva i kort perspektiv medan detaljplanen kan genomföras nu eller på sikt.

51 ÖVERSIKTSPLAN Länsstyrelsen: Säkerställa 100-årsperspektiv med 100-års återkomst i öp och dpl. Krav vid ny plan men befintlig bebyggelse?? Lst tveksam till illustration av yttre skydd i ÖP!! Samtidigt som långsiktigt skydd planeras och prövas behöver flera detaljplaner tas fram. Skydd av bebyggelse kontra natur- och kulturmiljöskydd som kanske spolieras/förändras ändå?

52 Skydd av bebyggelsemiljöer inkl rekreation och naturmarker?? Naturlig utveckling strandängar mm? Är klimatförändringen naturlig utveckling som ska bejakas? Miljödom erfordras för att få samlad prövning. Hur hantera tidsperspektiv när vi får föränderliga naturvärden och behöver tillstånd först om eller år kopplat till krav vid planläggning? Prövningssystemet behöver anpassat till behovet av en rullande planering och med klimatförändringen föränderliga naturvärden.

53 TACK för er uppmärksamhet! Frågor?

54

55

56

57

58

59