7 000 inv inv inv idag - ökning till år 2050
|
|
- Hans Lundberg
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Falsterbohalvön skydd mot höjda havsnivåer Hans Folkeson stadsbyggnadsdirektör Vellinge kommun 10 febr 2011
2 O
3 7 000 inv inv inv idag - ökning till år 2050
4 Låglänt terräng uppbyggd av sand; känsligt för höga vindstyrkor, vattenstånd och vågor.
5 Hans Hanson och Sten Blomberg Institutionen för Teknisk vattenresurslära LTH 1999 HYDROGRAFISKA OCH MORFOLOGISKA PROCESSER RUNT FALSTERBOHALVÖN Nuvarande situation, framtida scenarier och föreslagna åtgärder Växthuseffekt Medelvattenyta Grundvattennivåer Vågklimat Vind > 21 m/s Högvatten Nederbörd Sedimenttransport/erosion
6 SLUTSATSER Högre havsnivå på 50 år sikt - ca 200 cm m ö h (20-40 cm högre medelvatten och högvatten/100-års återkomst) Ej extrema våghöjder och högvatten samtidigt Stigande medelvattennivå ger stranderosion m Inga kusterosionproblem i övrigt försiktighet! Grundvattennivåer stiger med högre medelvattennivå och nederbörd - ej högvatten Risk för grundvattenöversvämning i norra Skanör och norr därom
7 LÄMPLIGA ÅTGÄRDER GRÄSKLÄDDA JORDVALLAR (1-1,5 M) SANDUTFYLLNAD
8 Terrängmodeller översvämningsscenarier
9
10 Översiktsplan 2000
11 Jan febr 2007
12
13
14 Dimensionerande vattennivåer mm Uppdatering tidigare studier förhöjd medelvattennivå högvattennivåer grundvattennivåer nederbörd, vind, våghöjder erosion/sandtransport Terrängmodell Flygfotografering höjdkartering SKYDD MOT ÖVERSVÄMNING FALSTERBONÄSET Samverkan/samråd med länsstyrelsen och övriga intressenter Alternativa lägen på fördämningar Gator och vägar jvg-/spårvägsbank gc-vägar - ridstigar mm Nya vallar och/eller tångvallar Fördämningar i bäckar, diken mm Sanddyner samt skötsel naturmark mm Avvägning natur- och kulturmiljövärden Områden som skall skyddas Bebyggelse Infrastruktur (trafik, va, el, tele etc) Stränder/sanddyner Åker-, ängs- och naturmark Tekniska krav på fördämningar separata vallar eller vägbankar teknik för bortledning av ytvatten och dagvatten, krav på sandutfyllnad för skydd av sanddyner, naturmark mm Långsiktig skydds- och lokaliseringsplan Handlingsplan successivt genomförande Utnyttja tillfällen då annat görs Finansiering: kommun exploatering ägare infrastruktur Massupplag Kontrollerad mellanlagring av verifierat lokalisering samt samt tillsyns-/skötselkrav
15 IPCC 2007 Low case +27 MVY High case +68 MVY
16
17 3000 bostäder 600 pl bostäder 600 fritidshus 800 gäststugor 5000 bostäder 5000 bostäder 1000 pl bostäder 1000 fritidshus 1000 gäststugor 8000 bostäder Kommunal service Handel Hotel, restaurang, camping Kontor, småindustri mm Teknisk försörjning Golfbanor, ridhus mm Rekreation, stränder, naturvård
18 Riksintressen
19 Förordnanden
20 Naturvärdesanalys Falsterbonäset Sturnus
21 Sturnus
22 Kartlagda naturtypers fördelning på delområden (endast landområden och laguner, dvs 1110 och 1140 ej inkluderade) DELOMRÅDE Bef. areal (ha) 0,5 m (ha) 1,0 m (ha) A (Södra Flommen med Måkläppen) 132,3 56,4 44,1 B (Norra Flommen med Södra Ålasjön) 87,4 23,3 14,5 C (Skanörs revlar med Bakdjupet) 73,7 24,1 6,1 D (Knösen och Knävången inkl Bredeväg) 32,4 13,4 0,5 E (Strandbadens kustlinje) F (Skanörs ljung m Ängsnäset och östra delen av Fbo skjutfält) 296,4 283,4 231,5 G (Hedskogen mellan vallarna) 17,2 17,2 9,5 H (Hölls strandmarker m Amerikajorden, Gyeholmen och Black) 54,7 48,9 25,4 I (Ljungskogen med Stenudden) 10,7 10,0 9,1 Total areal 704,8 476,7 340,7 Sturnus
23
24
25 Framtida medelvattenstånd år 2100 IPCC cm (Nordsjön) SMHI cm (Skanör) NOAA cm (Globalt medel) DeltaCommissie cm (Nederländerna) Kommissionen för hållbar utveckling cm (Sverige) Framtida högvattenstånd SMHI LTH Skanör ( ) vattennivå (cm rel. RH70) 2 år 10 år 50 år 100 år Falsterbokanalen ( år 10 år 50 år 100 år 2100) vattennivå (cm rel. RH70) Falsterbokanalen (2050) 2 år 10 år 50 år 100 år vattennivå (cm rel. RH70)
26
27
28 Skyddsvallhöjder Skyddsvall exponerad mot: Söder, norr och väster (yttre vall i strandnära läge) Max Våghöj d [m] Föreslag lägsta krönnivå år 2050 Föreslag lägsta krönnivå år ,3 +4,0 +4,3 Norr och väster (inre vall i mindre utsatt läge) 0,7 +2,5 +2,8 Öster (inre vall i skyddat läge) <0,1 +2,1 +2,4 28
29 Fokusområde: Höjda havsnivåer Förslag på fysiska lägen för skyddsvallar. Förslag på läge för inre vallar för skydd på medellång sikt samt yttre vallar för skydd på lång sikt. I kartbilderna illustreras högsta högvatten på 2.1 m respektive 2.4 m.
30
31 STRATEGIER Rullande klimat- och kustzonsplanering (100-års återkomst inom 100 år) INNANFÖR NÄSET Bygg ej nytt lägre än + 3,5 m Lokala skydd för befintliga hus HÖLLVIKEN - LJUNGHUSEN Inom år inre/yttre skydd SKANÖR MED FALSTERBO 5-10 år mindre kompletteringar Inom år inre skydd Inom år yttre skydd
32 ÅTGÄRDER Samma behov för befintligt som nyexploatering Förstärk/höj befintliga vägar, gc-vägar mm Nya sand- och gräsvallar (komb nya gc-vägar) Utnyttja sanddyner: höj stigar/svackor och låga partier - sandfordra på sikt Dagvattenbortledning Förstärk och höj hamnanläggningar Slussportar i bäckar och hamnar Passa på.. Klimatanpassning transporter, uppvärmning..
33 Slutsatser ; ; Busstrafiken är bra ; Tåg och lätt spårtrafik har samma komfort, spårfaktor 20% ; ; Tåg minskar resandet ; Tåg ger dålig täckning ; ; Lätt spårtrafik är lättare att anpassa till bebyggelsen ; ; Lätt spårtrafik ökar resandet Spårtrafik ger en linje för hela korridoren ; ; ; ; ; ; ; ; Täthet per ha 120 till till till 80 5 till 30 0 till 5 Sysselsatta i Malmö Boende i Vellinge
34 Behov kontinuerlig uppdatering översyn ny kunskap RULLANDE KUSTZONSPLANERING kostnadsuppskattning: Jordvallar km á 1,5 2 milj. kr : milj. kr Pumpning dagvatten: 2,5-4 milj. kr Fastighetsvärde Skanör Falsterbo mkr = 0,2 1 % Spårväg från Malmö (Hyllie) till Näset milj milj. kr Sandutfyllnad 10 km (av 42) á 300 tkr/km/år: 3 milj. kr/år Skötsel av naturreservat och stränder Omsättning besöksnäring varav stränderna 3 milj.kr/år från Vellinge 250 milj.kr/år milj.kr/år
35 Länsstyrelsen: Säkerställa 100-årsperspektiv med 100-års återkomst i öp och dpl. Samma skydd behövs redan nu för befintlig bebyggelse Samtidigt som långsiktigt skydd planeras och prövas behöver flera detaljplaner tas fram. Miljöbalken inriktad på att detaljpröva åtgärder i närtid medan olika planer ger ram för åtgärder på sikt. Lst tveksam till illustration av yttre skydd i ÖP!! Skydd av bebyggelse kontra natur- och kulturmiljöer som kanske spolieras/förändras ändå? Miljöbalken skyddar befintliga värden hur värdera en föränderlig natur?
36 Kan skydd av bebyggelsemiljöer innefatta rekreations- och naturmarker?? Naturlig utveckling strandängar eftersträvas. Är klimatförändring en naturlig utveckling? Miljödom erfordras för samlad prövning. Hur hantera föränderliga naturvärden och behov tillstånd först om / år kopplat till krav på redovisning vid planläggning idag? Prövningssystemet behöver anpassas till behovet av en rullande planering och föränderliga naturvärden pga klimatförändringen.
37 Program Vellinge Översiktsplan med utblick mot Dnr 08/2160
38 Visionen Skapa och stärka Det goda livsrummet för att få alla, unga som gamla, att vilja bo, besöka och verka i vår kommun under livets alla skeden. Skapa en god livsmiljö i vår kommun som innebär att friheten och möjligheterna att förverkliga sina idéer och drömmar är större för alla! Se möjligheter, främja kreativitet! Vision, något man strävar efter att uppnå En vision uttrycks oftast som ett framtida tillstånd som man vill uppnå, och behöver inte uppfylla formella krav på realism, tidsbundenhet eller mätbarhet.
39 Nyckelord Följande nyckelord ligger till grund för att säkerställa en hög kvalitet på kommunens arbete med planering, byggande, förvaltande och service: Frihet under ansvar Trygghet Kvalité Valfrihet Rättvisa Låg skatt Flexibilitet Individen i fokus
40 Mål Ta fram en översiktsplan som förmedlar tydliga och starka mål för kommunens framtida utveckling, Redovisa i en plan som kan nås genom god planering - där processen, dialogen och det goda samtalet är lika viktig som själva slutprodukten plandokumentet. Bevarandefrågor och utveckling för förändring är två parallella spår mot framtiden. Stigar som letar sig ner till havet skapar spännande mönster över heden
41 Stolthet och Attraktivitet En viktig del av att vara en god plats att leva, bo och verka på är att kommunens invånare känner sig stolta över sin kommun och vad den står för och erbjuder. Här följer en sammanfattning av vad den nya översiktsplanen prioriterar att främja och utveckla för att behålla sin attraktivitet och image: Värna om kommunens identitet av att vara både småskalig och flerkärnig. Värna om de unika kvaliteterna och de befintliga värdena genom att verka för en måttfull tillväxt på maximalt 1% per år. Erbjuda trygghet, säkerhet och hållbar stabilitet. Utveckla och förbättra infrastrukturen och förbättra kollektivtrafiken som kompletteras med en satsning på spårbunden trafik både utmed Trelleborgsbanan i öster och mellan Malmö och Näset. Värna de goda boendekvaliteterna i kommunen genom att möjliggöra en fortsatt utbyggnad som tillvaratar och inte bygga bort befintliga värden, utan tillföra nya. Värna om skogsmiljön; att kunna bo mitt i tallskogen och samtidigt nära stranden. Ny bebyggelse skall tillföra funktionella och arkitektoniska värden Eftersträva en måttlig förtätning med tyngdpunkt på tätorternas centrala kärnor och framtida nya stationslägen. Förstärka den offentliga servicen efter de behov som uppstår av en växande befolkning. Erbjuda högklassig service, skolor, vård och omsorg. Värna strandängarna och stränderna och de öppna storslagna vyerna både ut över havet och ut över slätten med sina stora fria landskapsrum. Värna om jordbruksmarken den goda jorden. Värna om de kulturhistoriska värdena med gravhögar, historiska orter, kyrkbyar och friliggande gårdar, badortskulturen, golfbanor mm. Värna och förädla kommunens unika natur som är ett omistligt värde. Värna om de rekreativa värdena som den rika naturen är en förutsättning för. Erbjuda möjligheter för en aktiv fritid. Främja en ökad turism. Främja ett vitalt näringsliv. Bejaka alternativ, konkurrens och mångfald. Planera, bygga och förvalta för att skapa hög kvalitet med hållbart värde. Slå vakt om begreppet frihet under ansvar
42
43 Befolkningsmängd Totalt: personer ( ) Hököpinge 1087 inv. Vellinge 6348 invånare Arrie 206 invånare Västra Ingelstad 677 invånare Gessie 406 invånare Ljunghusen 2589 invånare Östra Grevie 600 invånare Skanör/ Falsterbo 6918 invånare Höllviken invånare Här har befolkningen ökat mest! Räng Sand 807 invånare
44 Markanvändning idag jordbruksmark 63% tätort 15% övrigt 17% betesmark 5%
45 Befolkningsutveckling i Vellinge kommun, , prognos Antal Invånare Befolkningsutveckling Vellinge kommun % mål Befolkning Vellinge kommun år
46 Kulturmiljö Det är Riksantikvarieämbetet som väljer ut områden som berörs av riksintresse för kulturmiljö. Kriterier för val av områden hänvisas till 3 och 4 kap MB. Områden som redovisas för riksintresset är stora delar av jordbruksmarken kring Vellinge tätort ner mot delar av Lilla Hammars näs, Skanörs Ljung och delar av Skanör och Falsterbo. Naturvård Områden för Naturvård väljs ut av Naturvårdsverket i samarbete med Länsstyrelsen för att de enligt dessa bäst representerar landskaps- och naturtyper som finns i regionen. Kriteriet för urvalet är att områdena innehåller flera olika högt värderade naturtyper, vilka i en kombination av olika företeelser kan beskriva historiska utvecklingsförlopp eller bildningsprocesser som exempelvis landhöjningen. Länsstyrelsen redovisar bland annat området öster om Höllviken mellan Kungstorp och Sandeplan samt hela Falsterbonäset väster om Ljunghusen, inklusive Skanör och Falsterbo som riksintresse för Naturvård. Länsstyrelsens gränsdragning utmed Öresundskusten innefattar även stora jordbruksarealer samt Gessie Villastad. Riksintresse Kulturmiljö Riksintresse naturvård Friluftslivet Områden för friluftslivet väljs ut av Naturvårdsverket i samarbete med Länsstyrelsen. Dessa områden ska attrahera både inhemska och utländska besökare. Kriterierna för riksintresset är stora friluftsvärden som grundar sig på särskilda natur- och kulturkvaliteter och att landskapet skall vara varierat och vara tillgängligt för allmänheten. Hela Näset fram t.o.m. kanalen är av Länsstyrelsen betecknat som riksintresse. Riksintresse Friluftslivet
47 Inledande frågeställningar Kontinuerlig befolkningstillväxt sedan talet. Befolkningsökningen sker med ojämn fördelning inom kommunen. Andelen äldre ökar. Fler arbetstillfällen kommer att tillskapas inom kommunen. Infrastrukturen är hårt belastad. Kollektivtrafik ett utökat och förbättrat utbud behövs. En strategisk satsning på spårbunden trafik är en prioriterad fråga. Fokus på ökad trygghet för de oskyddade trafikanterna. E 6 ökad trafikbelastning och ökad mängd tung trafik. Satsning på att utforma de allmänna stadsrummen med omsorg. Större utbud av mötesplatser för ungdomar. Bostadsbeståndet behöver utvecklas för att kunna erbjuda ett varierat utbud. Vissa av tätorternas centrum är i behov av förnyelse och vitalisering. Utveckling av turistnäringen genom att synliggöra dess utbud. Kommunens unika naturvärden behöver värnas, men även tillgängliggöras och lyftas fram som ett starkt varumärke som stärker kommunen attraktivitet. Klimatförändringar förväntas medföra att vattennivån stiger både i omgivande hav och grundvatten.
48 Fokusområden Det gröna guldet Den goda jorden Vatten, vatten, vatten Trygghet och säkerhet Hållbara kommunikationer Höjda havsnivåer Det goda boendet Stadens rum, mötesplatser, parker och stråk Barn och ungdomar De äldre Näringslivet Hästliv Kultur och nöje Stabila tekniska system
49 Fokusområde: Det gröna guldet Naturen och grönskan Vellinge kommun kan stoltsera med och erbjuda sina invånare och besökare en variationsrik natur med unika värden. I de västra delarna återfinns de långa sand- och stenstränderna med sanddyner som inbjuder till sol, bad och rekreation. Längs kusten finner man också laguner, våtmarker, strandängar och gyttjebankar. Uppåt land kläds marken med ljunghed kryddat med löv-, tall- och barrskog. Möjligheten att bo mitt i en tallskog vid havet är unikt för Vellinge. I de östra delarna domineras landskapet av åker och öppen mark. Närheten till havet och kustklimatet ger ypperliga förutsättningar för ett gott jordbruk och här återfinns några av Sveriges bästa jordbruksmarker. Man brukar säga att en gräsfrövall ska se havet. Här återfinns också ett unikt dödislandskap samt bäckarna som ger en extra dimension till landskapet. Andelen särskilt skyddsvärda naturtillgångar är omfattande i kommunen. De berikar inte bara landskapet genom sin skönhet, utan utgör samtidigt habitat åt en mängd olika djur- och växtarter. Stora delar av Näset utgör ett Natura 2000-skyddat område för hotade fågelarter och skyddsvärda livsmiljöer. Här passerar ett flyttfågelstråk som lockar många fågelentusiaster till kommunens olika fågelskådarstationer. Näset är också utpekat av Riksdagen som ett riksintresse för friluftsliv och inom kommunen finns ett flertal naturreservat med syfte att skydda och bevara utsatta naturtyper. Att ha tillgång till detta variationsrika landskap med dess unika inslag innebär ett ansvar att bevara det för nästkommande generationer. Det är av stor vikt att arbeta förebyggande och långsiktigt med att minimera ingreppen i miljön. Övergödning av mark och vatten som en följd av utsläpp av näringsämnen, i form av kväve- och fosforföreningar, är ett hot mot mångfalden då det gynnar vissa arter och skapar monokulturer. Utsläpp av näringsämnen kommer främst från undermåliga enskilda avlopp och från jordbruket. Så gott som all naturmark bär spår av mänskliga aktiviteter
50 Fokusområde: Det gröna guldet Bevara och utveckla den unika variationen av naturtyper, mångfaldet, som finns inom vår kommuns gränser. Mål och riktlinjer: värna befintliga natur- och kulturvärden att förtydliga och sprida information om vikten av att alla hjälps åt att värna om de gröna värdena en utföra en tydlig planering och ett noggrant planarbete - att för kommuninvånarna på ett tydligt och enkelt sätt redovisa planerade förändringar och att dessa bygger på såväl respekt för gällande värderingar som befintliga förordnanden och restriktioner. bevara landskapsbilden - vid all fysisk planering samt vid skötsel och drift av landskapet är målsättningen att bevara varje naturområdes utmärkande karaktär och att värna om kommunens unika variation. ta hänsyn till gällande restriktioner vid all fysisk planering samt vid skötsel och drift av landskapet mot ingrepp i naturen beaktas. Detta inbegriper bl.a. bestämmelser om strandskydd, naturreservat, Natura 2000 m.m. utveckla beträdor att planera för att anlägga gröna skyddszoner, beträdor, med varierande bredd utmed kommunens större bäckar. På detta sätt skapas en frizon för djur- och växtliv och att vissa partier utmed bäckarna tillgängliggörs för rekreation. ansluta enskilda avlopp samtliga fastigheter med enskilda avlopp av undermålig kvalitet ska om möjligt anslutas till det kommunala VAnätet. Där detta av olika skäl inte är möjligt ska för fastigheten och rådande geologiska förutsättningar bästa möjliga teknik användas i syfte att få så hög reningsgrad av avloppsvattnet som möjligt. söka kreativa lösningar för att ta hand tången - eftersträva en långsiktigt miljömässig, estetisk och ekonomisk hållbar lösning för tånghanteringen Solljus till biomassa. Varje år växer en ny årsring till runt den gamla... verka för en hållbar och miljövänlig skötsel av allmänna grönytor
51 Fokusområde: Den goda jorden Vellinge kommuns mark består till ca. 65 % av Sveriges bästa jordbruksjordar. Marken har odlats kontinuerligt. Mål och riktlinjer: att hålla jordbruket levande att öka produktionen av ekologiska och närodlade jordbruksprodukter att öka kvävefällorna i det öppna jordbrukslandskapet för att förhindra övergödning av kommunens bäckar, vattendrag och omgivande hav att värna om kommunens kulturhistoriskt värdefulla platser och fornlämningar att lyfta fram och synliggöra kommunens stora utbud av kulturhistoriskt värdefulla platser och till viss mån även tillgängliggöra dem för besökare och turister. att presentera, sprida och tillgängliggöra kommunens historia i olika forum med diverse moderna hjälpmedel. att uppmuntra en diversifiering av näringslivet ute i odlingslandskapet. att se positivt på kompletterande verksamheter och nyetablering av verksamheter ute på gårdarna i jordbrukslandskapet. Lantbruk är ett modernt företag med avkastningskrav. De gamla spåren efter jordbruket finns på sina ställen finns kvar.
52 Fokusområde: Det goda boendet Ett gott boende är en viktig del av ett gott stadsbyggande. Attraktionen av att kunna erbjuda ett gott tryggt boende med god tillgänglighet är högt prioriterat inom Vellinge kommun. Planen ska möjliggöra och eftersträva en hållbar, flexibel och blandad markanvändning, en kvalitetsutveckling av stadens offentliga rum, bostäder med hög boendestandard och ett kvalitetstänkande med omsorg och omtanke även av detaljer. Den nya översiktsplanen ska innehålla en tydlig kommunal stadsbyggnadsvision som redovisar en kvalitetsutveckling av stadsplanerandet och byggandet i kommunen med framtagande av strategiska program och checklistor som ska hjälpa till att styra kvaliteten och som kräver en redovisad detaljomsorg om utformning och innehåll i planer, bygglov och bygghandlingar. En spännande utveckling genom förnyelse och viss förtätning i tätorternas centrum, prioriterade kommersiella stråk och utmed kollektivtrafikstråk och nya stationslägen med fokus på att skapa kollektivvänliga och vackra städer, tätorter och byar. Det goda boendet skapas även genom att orterna erbjuder bra mötesplatser, sociala rekreationsstråk och en vacker och spännande arkitektur som visar respekt för gamla byggnader och historiska miljöer och sammanhang. Bra boendemiljöer i Falsterbo: småskaligt och attraktivt
53 Fokusområde: Det goda boendet Mål och Riktlinjer: eftersträva förtätning och komplettering i befintliga tätorter samt ett effektivt markutnyttjande i ny bebyggelse. redovisa en ÖP-plan som möjliggör attraktiv bostadsbebyggelse med förskjutning av nya områden åt kommunens östra delar där ett vackert naturnära boende kan kompletteras med ett bra utbud av kollektivtrafik, nya pågatågsstationer. utveckla, samla och tydliggöra de centrala stadskärnorna och de prioriterade kommersiella affärs- och servicestråken i tätorterna och värna om den lokala servicen och traditionerna. i utpekade kommersiella stråk ska bottenvåningen i husen i huvudsak vara planerade och avsedda för service och verksamhetslokaler för inte alltför störande verksamhet. eftersträva ett bostadsbestånd som består av en mosaik (blandning) av bostads-, verksamhets- och servicelokaler, som erbjuder t.ex. mindre lokaler som kan användas till olika funktioner beroende av hur behovet ändras över tiden. erbjuda mark för ny bostadsbebyggelse, i den omfattning som behövs för att inte permanentningen av den småskaliga fritidsbebyggelsen på stora trädbevuxna tomter kommer innebära att de befintliga boendevärdena byggs bort genom att träden tas ner och tomterna bebyggs för tätt. verka för ett kvalitativt byggande av bostäder med hållbart material som åldras med värdighet. verka för energisnåla och miljöanpassade lösningar. planera utbyggnaden av de olika tätorterna och deras nya bostadsområden utifrån starka och tydliga gestaltningsidéer som ger tätorterna förstärkt identitet och en ökad attraktionskraft. utveckla skillnaderna och en attraktiv variation mellan kommunens olika tätorter för att kunna erbjuda kommuninnevånarna en större valfrihet i valet av bostadsort. en utveckling av respektive orts egenvärde- dess hip- faktor! eftersträva en blandad bebyggelse med olika upplåtelseformer.
54 Fokusområde: Stadens rum, mötesplatser, parker, stråk Den nya översiktsplanen innehåller en tydlig stadsbyggnadsvision som redovisar en kvalitetsutveckling av stadsplanerandet och byggandet i kommunen för att höja och styra kvaliteten och kräva en redovisad omsorg och omtanke om utformningen av och innehållet i de allmänna stadsrummen med hjälp av t.ex. framtagandet av strategiska program och checklistor. En medveten satsning på att utveckla de allmänna gemensamma stadsrummen med kvalitet och omsorg. Mål och riktlinjer: ta fram strategiska program, gestaltningsprogram, styrande kriterier och checklistor för att säkerställa utformningen och innehållet av de allmänna stadsrummen från planskedet, via projektering och byggnation till färdiga stadsrum. tillgängliggöra, trygga och säkra de allmänna stadsrummen. erbjuda tydliga attraktiva mötesplatser och stråk som blir naturliga träffpunkter för kommuninnevånarna. visa omsorg och omtanke av detaljer i de allmänna stadsrummen. försköna tätorternas entréer, rondeller och stadsgator. erbjuda trygga och bra skolor med en god inre och yttre miljö. erbjuda parker, rekreationsområden och stråk med god gestaltning och genomtänkt innehåll som inbjuder till aktiviteter och erbjuder sociala mötespunkter för kommuninvånarna. utveckla och förbättra kvaliteten på utformning och innehåll i kommunens stadsparker, prioriterade parkstråk och rekreationsområden. plantera fler träd i gatu- och stadsrummen samt som alléträd utmed vägar och skiftesgränser ute i landskapet. utveckla hamnarna som sociala väl gestaltade knutpunkter med service, nöjesutbud och handel.
55 Resultat av landskapsbildsanalysen Landmärken ute till havs - Öresundsbron och vindkraftverksparken Barriärer - Väg 101 och Trelleborgsbanan Barriär - E 6 :an Karaktärsområde - det böljande kuperade backlandskapet Karaktärsområde - låglänta strandängar Karaktärsområde - Vellinge tätort, stad på slätten Karaktärsområde - de tre byarna utmed Trelleborgsbanan Karaktärsområde - sanddynlandskap Barriär- Väg 100 Landmärken - kyrkorna ute i kyrkbyarna, fyrar, vattentorn, silon Karaktärsområde Skanör och Falsterbo, småskaliga historiska städer Karaktärsområde - unikt hedlandskap Karaktärsområde - Höllviken och Ljunghusen, bostadsområden i tallskogen Landmärken - vindkraftverk
56 Förslag på utveckling redovisas för respektive karaktärsområde (geografiskt avgränsat område) Upplägg: Analys Flygfoton med beskrivande text Förslag på mål och riktlinjer Förslag på framtida markanvändning (planskisser med beskrivande text ) Exempel på pågående projekt Karaktärsområdena presenteras i följande ordning: I. Arrie, V. Ingelstad, Östra Grevie byarna i backarna utmed järnvägen II. III. Hököpinge och Gessie växande byar på slätten Jordbrukslandskapet den goda jorden med sina öar av kyrkbyar och gårdar V III IV II I I I IV. Vellinge den lilla lantliga staden på Söderslätt V. Höllviken, Ljunghusen, Rängs sand den nya staden i skogen vid stranden VI. Skanör och Falsterbo små historiska tvillingstäder vid stranden och heden
57 Förslag på gemensamma mål och riktlinjer för alla karaktärsområdena Att: verka för en hållbar utveckling inom respektive karaktärsområde. tillvara och utveckla karaktärsområdets identitet och befintliga värden. bevara och förstärka den offentliga servicen efter de specifika behov som uppstår inom karaktärsområdet. eftersträva en måttfull förtätning med tyngdpunkt på tätorternas centrala kärnor och framtida nya stationslägen. bygga ut och förstärka en hållbar infrastrukturen. verka för att varje karaktärsområde är en lika viktig del i kommunen och att de tillsammans bidrar till den goda helheten. Strandpromenaden utmed väg 100 i Höllviken är ett viktigt rekreationsstråk. bevara värdet av att vara en flerkärnig kommun med flera attraktiva tätorter med olika kvaliteter.
58 Karaktärsområde I. Arrie, Västra Ingelstad, Östra Grevie byarna i backarna utmed järnvägen Analys Tre små byar på rad som är belägna mellan Trelleborgsbanan och den gamla landsvägen (väg 101) Omgivande kuperat backlandskap med stort inslag av vatten, märgelgravar och unika dödisgropar Levande lantbruksområde Stabilt, genuint Klara sig själv mentalitet Bra regionalt läge Framtida tillväxtsområde för kommunen Trelleborgsbanan kommer att byggas ut till pågatågstrafik med nya stationer i Västra Ingelstad och Östra Grevie Goda kommunikationer mot Malmö och Trelleborg Dålig kommunikation väster ut mot Vellinge och de övriga tätorterna i kommunen Ligger nära kommungränsen i kommunens östligaste delar som gränsar mot Svedala kommun och Trelleborgs kommun Vy väster ifrån över Västra Ingelstad ÖP- program
59 Backlandskapet möter den skånska bördiga Söderslätt Gamla landsvägen söder ut mot Anderslöv Unikt dödisgropslandskap Östra Grevie folkhögskola Trelleborgsbanan Gamla landsvägen slingrar sig igenom byn Kyrkan Väg 101 som delvis kantas av verksamhetsområden Vattenrikt område mot Malmö Östra Grevie vy från norr ÖP- program
60 Karaktärsområde I. Arrie, Västra Ingelstad, Östra Grevie byarna i backarna utmed järnvägen Förslag på mål och riktlinjer Gradvis utbyggnad i försiktig takt av orterna utmed Trelleborgsbanan kopplat till utbyggnaden av de nya pågatågsstationerna. Utveckla och förstärka respektive orts egna gestaltningsidentitet. Västra Ingelstad utvecklas till att bli Backarnas centrala tätort med en genomtänkt ny stadsplanering kopplad till den nya pågatågsstationen. Vägnätet byggs ut med nya planskilda korsningar under Trelleborgsbanan och med nya planerade vägsträckningar för att förstärka den öst-västliga kopplingen mot Vellinge tätort, E 6: an och vidare västerut till Höllviken och Näset. Tillgängligheten ut i det omgivande backlandskapet utvecklas för rekreation. Ett nytt, långsträckt, öst-västligt rekreationsstråk planeras att utvecklas på lång sikt som en grön länk (stråk) mellan Västra Ingelstad och Vellinge utmed Gessiebäcken och golfbanan genom jordbrukslandskapet och vidare ut mot havet. Kontakten väster ut mot Vellinge förbättras genom planering och anläggande av nya cykelvägar och nya vägsträckningar. Ökad tillväxt uppmuntras som byggnation av fler bostäder, etablering av ny service och nya verksamheter. Befolkningsmängd: idag år 2010 ca personer Arrie - Västra Ingelstad - Östra Grevie personer 700 personer 600 personer uppskattad befolkningsprognos - år 2050 ca personer Arrie - Västra Ingelstad - Östra Grevie personer personer personer (Detta gäller på lång sikt fram mot planperiodens slut år 2050). Störst befolkningstillväxt förväntas i Västra Ingelstad. ÖP- program
61 Karaktärsområde I. Arrie, Västra Ingelstad, Östra Grevie byarna i backarna utmed järnvägen Förslag på framtida markanvändning Arrie rekreationsområde utvecklas av Region Skåne Den goda jorden, det öppna landskapet och kyrkbyarna värnas Försiktig tillväxt av byn Arrie Backlandskapet värnas Rekreationsstråk utvecklas mellan Vellinge och Västra Ingelstad Västra Ingelstad utvecklas till att blir östlig centralort Trelleborgsbanan får pågåtågstrafik Ny öst-västlig väg planeras mellan Vellinge och Västra Ingelstad Östra Grevie växer med en bevarad bykaraktär En förbättrad öst-västlig kontakt eftersträvas med utbyggd kollektivtrafik, nya cykelvägar mm ÖP- program
62 Karaktärsområde III- Jordbrukslandskapet den goda jorden med sina öar av kyrkbyar och gårdar Analys 63 % av kommunens mark utgörs av den goda jorden som är värdefull produktiv jordbruksmark. Marken är mycket rik på fornlämningar. Ute i jordbrukslandskapet ligger öar av kulturhistoriskt värdefulla kyrkbyar och gårdar med tillhörande trädgårdar och småbiotoper som t.ex. pilevallar, alléer, småvatten och märgelgravar som är viktiga för att bevara den biologiska mångfalden. Tillgängligheten ut i det omgivande landskapet är liten och behöver förbättras genom att utveckla bättre nätverk. Behov av fler ridstigar som hänger ihop så att ryttarna kan rida rundor ut i landskapet. Behov finns av att utveckla större rekreationsområden. De ekologiska värdena behöver skyddas och utvecklas. Större satsning på ökad turism. Stort inslag av vatten; åar, strandängar och märgelgravar. Behov av att lägga fast jordbrukslandskapet framtida identitet. Är det skånskt, del av Öresunds regionen och av Söderslätt - eller vill vi utveckla det till att bli ett skånskt Toscana?!
63 Söderslätt är en del av den goda jorden
64 Karaktärsområde IV Förslag på utveckling redovisat för Vellinge den lilla lantliga staden på Söderslätt
65 Karaktärsområde IV- Vellinge den lilla lantliga staden på Söderslätt Analys Landsbygdscentra och kommunens centralort. Erbjuder ett brett utbud av blandad stadsbebyggelse med både flerbostadshus med lägenheter, radhus, friliggande villor, gruppbebyggelse med småhus samt inslag av gamla gårdar och kulturhistoriskt intressanta hus. Befintliga större verksamhetsområden finns och nya verksamhets- och industriområden är planerade vid den södra entrén från E 6: an in till Vellinge. Centrumutveckling behövs för att vitalisera stadskärnan. Vellinge behöver tillväxt för att bevara idyllen av att vara en innehållsrik och stabil stad som sjuder av liv och rörelse. Goda kommunikationer finns med närheten till E 6 :an som snabbt leder in till Malmö eller vidare norr ut, men samtidig t innebär detta problem med buller och andra trafikstörningar. Vellinge ligger på slätten omgiven av produktiv jordbruksmark som är en del av den goda jorden och av Söderslätt. Hur ska jordbruksmarken brukas i framtiden? Finns det möjlighet att utveckla Vellinge till att vara ett livfullt centrum i ett område med karaktär av att utvecklas till att bli ett nytt skånskt Toscana??! Den norra och den södra entrévägen från E : an in till Vellinge behöver förskönas och ges en tydligare visuellt ledning in mot centrum. Vägarna och utbudet av kollektivtrafik mot de östra delarna av kommunen behöver förbättras. Kommunens enda gymnasieskola ligger här i ett område som har stora potentialer för att förtätas och kompletteras med bostäder, service och verksamheter i nära kontakt med bra kollektivtrafiklägen. De regional busshållplatserna Vellinge ängar som ligger utmed E 6: an upplevs otrygga.
66 Karaktärsområde IV. Vellinge den lilla lantliga staden på Söderslätt Förslag på framtida markanvändning Ny förskönad entréväg till centrum Ny stadsdel Ny väg norr om Vellinge med planerad förlängning i ett senare skede ut mot Västra Ingelstad Ny väg Rekreationsstråk mellan Vellinge och V. Ingelstad Den goda jorden värnas Beträdor anlägg utmed Vellinge bäcken Viss kompletterande bebyggelse tillåts ute på Vellinge väster Järnväg Utveckling av Campusområde Lätt spårtrafik Vitalisering av centrum Nytt bostadsområde med hästinriktning Ny cykelväg Ny central stadsdel som byggs ut i etapper Ny väg Viss kompletterande bebyggelse planeras i Vattle by Den goda jorden värnas Söderslätts golfbana Beträdor anläggs utmed bäcken Ny avfart mellan E 6 :an och Väg 100 Ny trafikplats och förbättrad sydlig entré till Vellinge Utbyggnad av industriområdet vid Vellinge Södra
67 Exempel på pågående projekt i karaktärsområdet Ny förskönad infart planeras till Vellinge centrum E 6:an från norr förslagsskiss från tidigt utredningsskede Campusområdet runt Sundsgymnasiet och kommunhuset planeras för att utvecklas och förtätas med nya byggnader för verksamheter och bostäder till att bli ett spännande attraktivt område med blandad stadsbebyggelse.
68 Karaktärsområde V. Höllviken, Ljunghusen, Rängs sand den nya staden i skogen vid stranden Förslag på framtida markanvändning Utbyggnad av lätt spårtrafik alt pågatågstrafik Den goda jorden och det öppna jordbrukslandskapet värnas Hamnområdet vid Falsterbokanalen utvecklas Ny stadsdel byggs ut gradvis i östra Höllviken Viss kompletterade bebyggelse tillåts ute i byarna Ny väg Räng sand byggs ut i lugn takt och förstärker sin karaktär av att vara en egen by. Skyddsvallar mot höga havsnivåer planeras ÖP- program
69 Karaktärsområde VI Förslag på utveckling redovisat för Skanör och Falsterbo små historiska tvillingstäder vid stranden och heden ÖP- program
70 Karaktärsområde VI- Skanör och Falsterbo Analys Befolkningsstrukturen håller på att förändras genom att andelen äldre ökar. Området har en lång spännande historia och städerna är kulturhistoriskt viktiga platser. Här låg Skandinaviens vagga med en mäktig Sillamarknad som var navet i norra Europas dåvarande penningmarknad. Den unika heden Lagunen Det finns ett behov av utveckling och förnyelse av Skanörs centrum. Skanörs hamn har stor potential för utveckling. Falsterbo stadspark De befintliga värdena på Näset behöver synliggöras! Området bjuder på stora naturvärden med många restriktioner och förordnanden. Långsträckta härliga sandstränder Det finns en stor entreprenöranda, men samtidigt råder det en stor konservatism och rädsla mot förändringar. Här finns aktiva grupper som ex. FNF ( Falsterbo naturvårdsförening) och Blickpunkt 2020 som på lite olika vis verkar för att få en positiv utveckling i Skanör och Falsterbo. Falsterbo Hus Området är låglänt och den förväntade havsnivåhöjningen innebär att det krävs planering för åtgärder i form av fysiska skyddsvallar och invallningar 72
71 Exempel på pågående projekt i karaktärsområdet Parallella skissuppdrag har genomförts för att få fram bra förslag på vitalisering och förnyelse av Skanörs centrum - Planskedet Skanörs Vångar - Nytt bostadsområde som har utformats med en spännande småskalighet - Byggskedet 73
72 Förslag på framtida markanvändning en utveckling i etapper Översiktsplanen ska vara ett tydligt dokument som är lätt att ta till sig samt enkelt att uppdatera i den kontinuerliga planeringsprocessen. Förslaget på ny markplaneringsplan redovisar en gradvis förändring av kommunens mark, vatten och bebyggelse beskriven i tre framtidsbilder som bygger på en utbyggnad i tre etapper (olika tidsaspekter) : Framtidsbild 1- (0-20 år) Förslag på markanvändning till år Framtidsbild 2- (10-30 år) Förslag på markanvändning till år Framtidsbild 3- (20-40 år) Förslag på markanvändning till år Principskiss över hur etapperna går omlott
73 Framtidsbild 1 (0-20 år) Infrastrukturen byggs ut Ny infartsväg till Vellinge centrum Nya Pågatågstationer Skyddsvallar mot höjda havsnivåer börjar byggas i prioriterade lägen Hököpinge växer Västra Ingelstad blir huvudort i öster Vellinge utvecklas som stad Beträdor anläggs Nya avfarter från väg 100 till E6 Stadsparkerna prioriteras Skanörs Vångar byggs Höllvikens hamn utvecklas med service och bostäder Östra Höllviken börjar byggas ut Den goda jorden värnas Rekreationsområde utvecklas på gamla skjutfältet Heden värnas Tallskogen fredas Stränderna prioriteras Strategisk satsning på spårbunden kollektivtrafik påbörjas Förslag på framtida markanvändning - Etapp 1
74 Framtidsbild 2 (10-30 år) Gessie Villastad börjar byggas ut Hököpinge växer som attraktiv by Norra Vellinge utvecklas Västra Ingelstad fortsätter att utvecklas som huvudort i öster Spårbunden trafik är i bruk?? Den unika naturen och stränderna fortsätter att värnas Vellinge stad växer Ny öst-västlig vägsträcka byggs Industriområdet vid E6 fortsätter att utvecklas Försiktig tillväxt i Östra Grevie Skanörs hamn utvecklas Östra Höllviken fortsätter att byggas ut i maklig takt Den goda jorden fortsätter att värnas Tallskogen värnas Räng sand växer som en egen avgränsad by Falsterbo Horse Show och Falsterbo Bird show viktiga för kommunen Förslag på framtida markanvändning - Etapp 2
75 Framtidsbild 3 (20-40 år) Gessie villastad fortsätter att växa försiktigt Hököpinge utvecklas till en attraktiv grönskande by på slätten Västra Ingelstad är en stabil attraktiv bostadsort med god service Att åka med spårbunden kollektivtrafik är en naturlig del av vardagen! Skanör och Falsterbo är stabila attraktiva småstäder med en levande historia Den unika naturen och stränderna fortsätter att värnas Strandbaden, campingen och rekreationsområdet kompletteras med ett nytt hotell Höllviken har utvecklats till en stad i skogen vid havet Den goda jorden värnas Vellinge är nu den lantliga staden på Söderslätt Östra Höllviken fortsätter att utvecklas som stadsdel med ett definitivt stopp vid landsvägen Beträdorna utmed åarna har utvecklats till att bitvis vara gröna rekreationsstråk. Räng sand fortsätter att växa ut mot Fredshög och havet Förslag på framtida markanvändning - Etapp 3
76 Sammanfattning Unik natur, hållbar flerkärning struktur av genuina attraktiva bostadsorter, kreativa innevånare, vänliga besökare och ett attraktivt läge i Skåne och Sverige inger goda förhoppningar om en bra framtid. Kommunen erbjuder en natur med en stor variationsrikedom som sträcker sig från havet i sydväst med långsträckta sandstränder, ljunghedar, strandängar, golfbanor, historiska badorter och tallskogar via det öppna rika jordbrukslandskapet med sina kyrkbyar och friliggande gårdar upp till det böljande backlandskapet med unika dödisgropar, märgelgravar och mindre orter belägna utmed gamla landsvägen 101:an och Trelleborgsbanan i öster. Här kan alla finna en plats som passar för var och en av oss under olika skeden i livet. Det politiska målet är att växa måttfullt: Utöver utbyggnad av Skanörs vångar ska befolkningen inte öka med mer än 1 % per år för att långsiktigt kunna tillgodose kommuninvånarnas behov och samtidigt säkerställa kommunens befintliga värden. Det hårda trycket på marken i kommunens västra delar innebär att en förskjutning av nyexploatering till kommunens östra delar är önskvärd. Backlandskapets orter utmed Trelleborgsbanan kommer i framtiden, utifrån sina goda kollektivtrafiklägen och unika naturvärden, kunna erbjuda attraktiva och hållbara boendemiljöer. Även ett fortsatt erbjudande av nya utbyggnadsområden på Näset är av stor vikt för att undvika oönskad förtätning och prisutveckling på befintliga bostäder och som underlag till att kunna behålla befintlig service i Skanör och Falsterbo. En utveckling av en hållbar infrastruktur, med fokus på en förbättrad kollektivtrafik, är av största prioritet för att kunna säkerställa pendling och trygga hållbara transporter till och från kommunen.
Falsterbohalvön skydd mot höjda havsnivåer Hans Folkeson stadsbyggnadsdirektör Vellinge kommun MSB 7/12 2010
Falsterbohalvön skydd mot höjda havsnivåer Hans Folkeson stadsbyggnadsdirektör Vellinge kommun MSB 7/12 2010 O Ca 8 000 18 000 33 300 40 000 50 000 År 1960 1975 2010 2025 2050 Befolkningsutveckling i Vellinge
Karaktärsområde III - Framtida utveckling redovisat för Jordbrukslandskapet den goda jorden med sina öar av kyrkbyar och gårdar
Karaktärsområde III - Framtida utveckling redovisat för Jordbrukslandskapet den goda jorden med sina öar av kyrkbyar och gårdar KARAKTÄRSOMRÅDEN Jordbrukslandskapet mellanrummen 167 Karaktärsområde III
Karaktärsområde VI - Framtida utveckling för Skanör och Falsterbo pittoreska historiska tvillingstäder nära strand och hed. Skanör.
Karaktärsområde VI - Framtida utveckling för Skanör och Falsterbo pittoreska historiska tvillingstäder nära strand och hed KARAKTÄRSOMRÅDEN Skanör Höllviken Falsterbo Ljunghusen 195 Karaktärsområde VI-
VISION OCH MÅL DEL 2. ViISION OCH MÅL. Sida. Vad är egentligen en översiktsplan? 38. Mål 39. Stolthet och attraktivitet 39.
DEL 2 Vad är egentligen en översiktsplan? 38 Mål 39 Sida ViISION OCH MÅL Stolthet och attraktivitet 39 Vision 41 Värdegrund och nyckelord 41 VISION OCH MÅL Vellinge Översiktsplan 2010 med utblick mot 2050
Falsterbohalvön skydd mot högre havsnivåer
Falsterbohalvön skydd mot högre havsnivåer 2012 10 09 Vellinge kommun 143 km 2 1,3% av Skåne yta 75 km havsstrand 11,6% av Skånes str. ca 8 000 18 000 33 300 40 000 50 000 inv. år 1960 1975 2010 2025 2050
www.m.lst.se Dialog vid hög nivå När klimatet blir varmare stiger havsnivån. Vad kan kommunen göra? Och vad gör staten? 2008-08-28
2008-08-28 Dialog vid hög nivå När klimatet blir varmare stiger havsnivån. Vad kan kommunen göra? Och vad gör staten? Länsarkitekt Kerstin Nilermark, Länsstyrelsen i Skåne Samhällsbyggnadsdirektör Hans
Vellinge. Norra Håslöv
Karaktärsområde IV - Framtida utveckling redovisat för Vellinge med omnejd den idylliska lantliga staden på Söderslätt KARAKTÄRSOMRÅDEN Hököpinge Västra Ingelstad Vellinge Östra Grevie Norra Håslöv 173
Karaktärsområde I - Framtida utveckling redovisat för Arrie, Västra Ingelstad, Östra Grevie växande robusta byar i backarna utmed järnvägen.
Karaktärsområde I - Framtida utveckling redovisat för Arrie, Västra Ingelstad, Östra Grevie växande robusta byar i backarna utmed järnvägen Käglinge KARAKTÄRSOMRÅDEN Arrie Hököpinge Västra Ingelstad Vellinge
Beskrivning av vald analysmetod, landskapsbildsanalys enligt Kevin Lynch 134. Utfall av Kevin Lynch - analysen 135
DEL 6 Beskrivning av vald analysmetod, landskapsbildsanalys enligt Kevin Lynch 134 Utfall av Kevin Lynch - analysen 135 Exempel på inledande frågeställningar 136 Sida KARAKTÄRSOMRÅDEN Framtida utveckling
Höllviken Rängs sand
Karaktärsområde V - Framtida utveckling för Höllviken, Ljunghusen och Rängs sand den tilldragande nya staden i skogen vid stranden Vellinge KARAKTÄRSOMRÅDEN Skanör Falsterbo Ljunghusen Höllviken Rängs
Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG. Presentation på Visioner för ett hållbart växande Västsverige , Ylva Löf
Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG Process till antagande BN-beslut Samråd BN-beslut Utställning BN-beslut Godkänd Antagande KF STRATEGIER FÖR STADENS UTBYGGNAD Bygg och utveckla centralt! Komplettera
Karaktärsområde II - Framtida utveckling redovisat för Hököpinge, Gessie kyrkby och Gessie villastad inbjudande byar mitt på slätten.
Karaktärsområde II - Framtida tveckling redovisat för Hököpinge, och Gessie villastad inbjdande byar mitt på slätten Klagshamn Tygelsjö KARAKTÄRSOMRÅDEN Gessie villastad Hököpinge Vellinge 7 Karaktärsområde
VELLINGE KOMMUNIKÉ. Översiktsplanen - läs, tänk, tyck! Var med och påverka framtiden i din kommun!
VELLINGE KOMMUNIKÉ Var med och påverka framtiden i din kommun! Översiktsplanen - läs, tänk, tyck! Förslaget till översiktsplan för Vellinge kommun 2010 med utblick mot 2050 är nu klart och dialogen med
ORTSFÖRDJUPNING JÄDERFORS
Vy över jordbrukslandskapet i Jäderfors. ORTSFÖRDJUPNING JÄDERFORS Ortsanalys Jäderfors 39 Jäderfors ligger en halvmil norr om Sandvikens centrum, efter vägen mot Järbo och Kungsberget. Byn ligger vid
Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet
KS 2010-313 212 KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2011-09-06 REV. 2011-10-03 ENLIGT KF BESLUT 119/2011 Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2011-09-22 Marks kommun Postadress:
Stad möter land. Strategier för staden Ystad 2030
Stad möter land Strategin går ut på att hantera mötet mellan stad och land, den stadsnära landsbygden. Ystad är en väl avgränsad stad där gränsen mellan stad och land är viktig. Strategin tar ett grepp
Sammanfattning. Vellinge Översiktsplan 2010. Vellinge Översiktsplan 2010 - med utblick mot 2050
Sammanfattning Vellinge Översiktsplan 2010 - med utblick mot 2050 Vellinge Översiktsplan 2010 Vellinge vidgar vyerna Antagen av kommunfullmäktige 2013-01-23 Laga kraft 2013-06-27 Vellinge.se Förord Vellinge
F Ö R S L A G 11 V I S I O N O C H Ö V E R G R I P A N D E S T R A T E G I E R Järna 2025 - En kreativ småstad i en ekologisk landsbygd År 2025 är Järna en ort med karaktär av småstad där närheten till
ÖVRIGA STYRANDE DOKUMENT
DEL 7 Styrande dokument, strategiska program och planer 208 Förteckning över befintliga styrande dokument, strategiska program och planer 209 Nya styrande dokument, strategiska program och planer som är
Historia. Vellinge Översiktsplan 2010 med utblick mot 2050 Del 4 Kommunfakta
DEL 4 Historia 56 Statistik och siffror för Vellinge kommun 58 Sida KOMMUNFAKTA Befolkningsmängd 59 Kommunens befolkningsutveckling 60 Befolkningsutveckling och befolkningsprognos för Vellinge kommun och
Staden möter havet. Strategier för staden Ystad 2030
Staden möter havet Strategin går ut på att bättre utnyttja Ystads unika läge vid havet och bättre koppla ihop staden med havet. Att koppla staden till havet handlar om att flytta ut hamnverksamheten till
Specialbilaga - flygbilder över Vellinge kommun - februari 2009
VELLINGE KOMMUNIKÉ Specialbilaga - flygbilder över Vellinge kommun - februari 2009 Miljö- och Stadsbyggnadsförvaltningen har låtit Lars Bygdemark, en av Sveriges främsta flygfotografer, ta nya flygbilder
Underlag för bedömning av betydande miljöpåverkan
VALLENTUNA KOMMUN 2016-06-28 SID 1/9 Underlag för bedömning av betydande miljöpåverkan Program för detaljplanering av Stensta-Ormsta i Vallentuna kommun, Stockholms län. Syftet med planläggningen är att
Stora Höga med Spekeröd
Stora Höga med Spekeröd Bakgrund Stora Höga är ett samhälle som byggts ut kraftigt under senare tid. Läget nära järnväg och motorväg med goda kommunikationer åt både norr och söder samt närheten till bad,
Regional, översiktlig och strategisk planering
Regional, översiktlig och strategisk planering Fokus på social och ekologisk hållbarhet. Frågeställningen syftar till att på en övergripande strategisk nivå besvara frågor som berör markanvändningen och
Simrishamns kommun. Geodatasamverkan Skåne Simrishamn
Simrishamns kommun Geodatasamverkan Skåne Simrishamn 2017-05-19, Anna Eliasson, Enhetschef Plan & bygglov, Samhällsbyggnadsförvaltningen, Simrishamns kommun Välkomna! Vår vision Boendeattraktivitet Simrishamn
Kap. 5 FRILUFTSLIV - REKREATION
Kap. 5 FRILUFTSLIV - REKREATION I kapitlet behandlas följande aspekter: -Riksintresse för friluftsliv -Riksintresse med geografiska bestämmelser / Det rörliga friluftslivet - Kullaberg och Hallandsåsen
BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING
2010-02-19 PLAN PLAN.2007.76 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING Detaljplan för Kolartorp 3 Haninge kommun har i samarbete med kommunekolog genomfört en behovsbedömning enligt PBL 5 kap 18 och miljöbalken
Bostadsförsörjningsprogram väx med 1 %
Bostadsförsörjningsprogram väx med 1 % Del av utvecklingsstrategin Samrådsversion december 2014 Samråd vår-höst 2015 Antagande KsAU-Ks-KF 2015-12-09 Reglerad i lag Varje kommun ska ha riktlinjer för bostadsförsörjning
Älvkarleby kommun. Foto: Joel Ericsson
Det här är en plats att växa upp på. kommun kommun ÖP - Interaktionen mellan tätort och landsbygd Utvecklingen utanför kommunens stationsorter ska: komplettera och utveckla befintliga bebyggelsestrukturer
Syfte och bakgrund. Köpingebro i ett regionalt sammanhang med järnvägsnät och färjeförbindelser redovisade.
Inledning Syfte och bakgrund För att främja en hållbar utveckling ur alla perspektiv krävs att stationsorterna i Skåne utvecklas till trygga och levande bymiljöer. Köpingebro är ett exempel på en stationsort
ÖVERSIKTSPLAN 2035 ÄNGELHOLMS KOMMUN. Samråd.
ÖVERSIKTSPLAN 2035 Samråd ÄNGELHOLMS KOMMUN FOLDER www.engelholm.se/op2035 2(32) HUVUDDRAGEN I ÖVERSIKTSPLAN Den nya översiktsplanen är ett strategiskt dokument, en vision över den framtida utvecklingen
Åbytorp Översiktsplan Kumla kommun 2040
Åbytorp Tätortsutveckling Åbytorp Ortens karaktär Åbytorp ligger cirka 3,5 kilometer väster om Kumla och har 820 invånare. Åbytorp härstammar från de två byarna Stene och Långgälla och har vuxit upp på
Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050
Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 lägger grunden för den fortsatta fysiska planeringen på kort och lång sikt. Planen sätter ramarna för mer
Del 2.4 Översiktliga konsekvensbeskrivningar
30 Del 2.4 Översiktliga konsekvensbeskrivningar Nedan beskrivs översiktligt översiktsplanens konsekvenser vad gäller miljökonsekvenser, konsekvenser ur hälso-, säkerhet- och riskaspekter, sociala konsekvenser
FAMMARP 8:2, Kronolund
BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande detaljplan för FAMMARP 8:2, Kronolund Frösakull, HALMSTAD Upprättad av samhällsbyggnadskontoret 2012-04-30 Reviderad 2013-11-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV
BEHOVSBEDÖMNING SAMRÅDSHANDLING. fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. tillhörande detaljplan för. inom Arkösund i Norrköping
SPN 263/2008 BEHOVSBEDÖMNING tillhörande detaljplan för fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde inom Arkösund i Norrköping Stadsbyggnadskontoret, fysisk planering den 27 mars 2009 SAMRÅDSHANDLING
Grönstrukturplan 2019 Jönköpings tätorter
Grönstrukturplan 2019 Jönköpings tätorter SAMMANFATTNING jonkoping.se Grönstruktur är en viktig byggsten för hållbara samhällen Grönstrukturen bidrar till rekreationsmöjligheter och positiva hälsoeffekter,
Ramlösa 9:1, Helsingborg. Underlag för planuppdrag
Detaljplan för del av fastigheten Ramlösa 9:1, Helsingborg Helsingborgs stad Underlag för planuppdrag Syfte och process Detaljplanens syfte Syftet med detaljplanen är att pröva möjligheten att uppföra
Förslag till utveckling 2030 Nynäshamns stad. Frukostmöte 23/ Heli Rosendahl, översiktsplanerare, Nynäshamns kommun
Förslag till utveckling 2030 Nynäshamns stad Frukostmöte 23/9-2014 Heli Rosendahl, översiktsplanerare, Nynäshamns kommun Upplägg Uppdraget och processen Sammanfattning av planförslaget Större ställningstaganden
PM miljövärden. 1. Syfte och bakgrund. 2. Förordningar. Uppdrag Detaljplan Örnäs 1:1 Beställare Kilenkrysset AB Elsa Alberius Alex Mabäcker Johansson
Uppdrag 1:1 Beställare Kilenkrysset AB Från Elsa Alberius Till Alex Mabäcker Johansson Datum 2012-01-25 Ramböll Sverige AB Dragarbrunnsgatan 78B 753 20 Uppsala T: +46-10-615 60 00 D: +46 (0)10 615 15 06
Regionala och mellankommunala frågor
Regionala och mellankommunala frågor 235 236 REGIONALA OCH MELLANKOMMUNALA FRÅGOR Många frågor inom offentlig verksamhet har ofta en kommunöverskridande karaktär och måste lösas i samförstånd med andra
Landsbygdsutveckling i strandnära läge
Landsbygdsutveckling i strandnära läge Kristofer Svensson Mariestads kommun Presentation vid seminarium Arbeta smart i planering och byggande 10 februari 2011 Mariestads kommuns tematiska tillägg till
ORTSANALYS KUNGSBERGET
Utsikt från Kungsberget. ORTSANALYS KUNGSBERGET Ortsanalys Kungsberget 73 Kungsberget är en av Sveriges snabbast växande fritidsanläggningar. Kungsbergets Fritidsanläggningar AB ägs av Branäs-gruppen,
I denna del visas hur läget är idag. Den tar upp bland annat infrastruktur och bebyggelse, samt mänskliga aspekter. DEL 3
I denna del visas hur läget är idag. Den tar upp bland annat infrastruktur och bebyggelse, samt mänskliga aspekter. DEL 3 Topografi och jordar Vellinge kommun ligger i stort sett helt inom Söderslätt,
UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG
1(7) Dnr 266/2015 FASTIGHETEN ALLERUM 11:35 ALLERUM, HELSINGBORGS STAD UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG SÖKANDE Lena Evaldsson inkom 2 februari 2015 med en förfrågan avseende upprättande av ny detaljplan för fastigheten
Planprogram för Södra Ryd oktober 2018
Kortversion av samrådsförslag Planprogram för Södra Ryd oktober 2018 Södra Ryds framtid i dina händer Södra Ryd är Skövdes största stadsdel och byggdes ut på 70-talet. Stadsdelen var en del av miljonprogrammet
Bedömning av betydande miljöpåverkan
VALLENTUNA KOMMUN 2016-04-06 SID 1/ 10 Bedömning av betydande miljöpåverkan Detaljplan för Kumla-Stensta i Vallentuna kommun, Stockholms län. Checklistan utgör underlag för att i ett tidigt skede i planprocessen
Sveriges miljömål.
Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen
Året är Håbo år 2030 är en kommun för framtiden.
vårt håbo 2030 Året är 2030 Året är 2030 och Håbo kommun i hjärtat av Mälardalen är en plats för hela livet. Det bor 25 000 invånare i vår växande kommun och vi har hög kvalitet i alla våra verksamheter.
Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050
Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan
Detaljplan för Brantevik 36:2, 36:4, 36:99 m.fl., Brantevik. Planens beteckning
Simrishamns kommun Planenheten 2017-01-26 Dnr: 2017/34 Behovsbedömning bedömning av behovet att upprätta en miljöbedömning enligt Plan- och bygglagen (2010:900) och enligt kriterierna i MKB-förordningens
Utredning för Planbesked gällande del av Skå-Edeby 4:11 på Färingsö i Ekerö kommun, Stockholms län
PM 2019-01-18 Adam Nyman Planarkitekt 08-124 571 00 adam.nyman@ekero.se Utredning för Planbesked gällande del av Skå-Edeby 4:11 på Färingsö i Ekerö kommun, Stockholms län Dnr PLAN.2018.1, KS18/177 Sammanfattning
Västerhaninges utvecklingsprogram rapport av pågående utvecklingsarbete
6 november 2013 Dnr KS 190/2013 Strategisk planering Mirja Thårlin Kommunstyrelsen Västerhaninges utvecklingsprogram rapport av pågående utvecklingsarbete Det reviderade utvecklingsprogrammet för Västerhaninge
Miljökonsekvensbeskrivning till. fördjupad översiktsplan för ABBEKÅS
Miljökonsekvensbeskrivning till fördjupad översiktsplan för ABBEKÅS 2009 06 16 innehållsförteckning inledning 2 sammanfattning 3 befintlig markanvändning 4 nollalternativ 5 planförslag 6 miljöpåverkan
Fördjupad översiktsplan för Björkö
Fördjupad översiktsplan för Björkö FÖP Björkö Max Andersson Planarkitekt Öckerö kommun Översiktsplan: Strategiskt planeringsdokument - Kommunicerar hur kommunens långsiktiga förvaltning av både mark och
METOD OCH GENOMFÖRANDE
DEL 3 Organisation och genomförande 44 Planeringsprocess och tidplan 45 Metod och utförande 46 Inledande frågeställningar 47 Det goda samtalet 48 Sida METOD OCH GENOMFÖRANDE Inspel från den regionala planeringen
Konsekvenser. Miljökonsekvenser. 37 planstudie Rörvik. Konsekvenser
Miljökonsekvenser Landskapsbild Alla större förändringar av den fysiska miljön medför i större eller mindre utsträckning påverkan på landskapsbilden. Förslaget utgår från att den övergripande landskapsbilden
Förslag. Växjö en nära, tät och tillgänglig stad Växjö ska fortsätta vara en attraktiv stad att bo och verka i med bibehållen hög miljöprofil.
Förslag Växjö en nära, tät och tillgänglig stad Växjö ska fortsätta vara en attraktiv stad att bo och verka i med bibehållen hög miljöprofil. Målet är en hållbar stads- och transportutveckling. Struktur
Miljökonsekvensbeskrivning till. fördjupning av översiktsplan för KUSTOMRÅDE MELLAN SKIVARPSÅN OCH KOMMUNGRÄNSEN MOT YSTAD
Miljökonsekvensbeskrivning till fördjupning av översiktsplan för KUSTOMRÅDE MELLAN SKIVARPSÅN OCH KOMMUNGRÄNSEN MOT YSTAD 2009 12 09 innehållsförteckning inledning 2 sammanfattning 3 befintlig markanvändning
Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14
Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...
8. Grönområden och fritid
8:1 8. Grönområden och fritid 8.1 Långsiktigt hållbar utveckling Bevara Vallentunas del av Storstockholms grönstruktur Välja och avgränsa grönområden med hänsyn till landskapsbild, värdefull natur, intressant
1 (6) Dnr: Antagandehandling ANTAGEN LAGAKRAFT Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning
1 (6) 2018-04-10 Antagandehandling ANTAGEN 2018-06-18 LAGAKRAFT 2018-07-18 Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för kv. Sofielund och Nordslund Trädgårdsgatan Lessebo samhälle Lessebo
Arkitektur, planering och plangenomförande. Karin Milles, stadsarkitekt i Norrköping
Arkitektur, planering och plangenomförande Karin Milles, stadsarkitekt i Norrköping Norrköpings kommun 160 000 150 000 140 000 130 000 Faktisk folkmängd Prognos Utblick 142 000 120 000 110 000 100 000
södra Hyllie Information om pågående planarbete
södra Hyllie Information om pågående planarbete Vision och inriktningsmål Hyllie ska vara Öresundsregionens klimatsmartaste område och utgöra en attraktiv stadskärna med mycket grönska som lockar boende
Klimatanpassning i. översiktsplanearbetet
Klimatanpassning i översiktsplanearbetet Klimatanpassning i översiktsplanearbetet Kristianstads kommun i Skåne Skånes till landyta näst största kommun 20-tal tätorter, uppåt 30 småorter 82000 invånare
UTKAST MILJÖKONSEKVENSER
1 UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 12 02 09 2 3 Innehållsförteckning SYFTE OCH INNEHÅLL Syfte Process Innehåll Avgränsning MILJÖKONSEKVENSER Utbyggnad inom riksintresseområden Kultur Natur Friluftsliv Utbyggnad
LANDSBYGDSUTVECKLING
Utdrag ur tillägget till den kommuntäckande översiktsplanen. Tillägget kommer inom en mycket snar framtid vara tillgängligt på www.alvkarleby.se, boende och miljö, bostäder och tomter, gällande planer
Strategisk energiplanering i Borås Stad
Strategisk energiplanering i Borås Stad Susanne Arneborg Energisamordnare E-post: susanne.arneborg@boras.se My-Linda Lorentsson Strategisk planerare E-post: my-linda.lorentsson@boras.se CO 2 -utsläpp från
Kunskapsstråket. En unik position
Visionsbild för Kunskapsstråket, SBK Lund och visualisering Arrow Kunskapsstråket En unik position Global trend, lokal vision Omvandlingen från industri- till kunskapssamhälle har skapat en efterfrågan
Ekeby Översiktsplan Kumla kommun 2040
Ekeby Tätortsutveckling Ekeby Ortens karaktär Ekeby ligger cirka 1 mil nordöst om Kumla tätort och har cirka 460 invånare. Orten har utvecklats ur Ekeby socken där kyrkan har varit ett viktigt centrum.
EN BRA KOMMUNFÖR BARNEN ÄR BRA FÖR ALLA
EN BRA KOMMUNFÖR BARNEN ÄR BRA FÖR ALLA Läs vårt valmanifest så förklarar vi varför Trelleborgs grönaste valmanifest 2018 Tänk om vi bygger en kommun utifrån barnens bästa. Om vi låter barnens behov och
Samhällsbyggnadsförvaltningen Simrishamns kommuns ÖVERSIKTSPLAN
Simrishamns kommuns ÖVERSIKTSPLAN KF 2015-11-02, Anna Eliasson, Enhetschef Plan & bygglovsenheten 1 Visionen antagen av KF den 25 juni 2012 2 Antagen av KF 2014-09-29 Ny utställningstid 28 februari -
Behovsbedömning. Detaljplan för Vendledal 2 och del av Vimmerby 3:3, Vimmerby kommun, Kalmar län. MOB Granskningshandling
Behovsbedömning Detaljplan för Vendledal 2 och del av Vimmerby 3:3, Vimmerby kommun, Kalmar län Granskningshandling Behovsbedömning 2 (5) Inledning Enligt 6 kap 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning
Att skapa en strategisk och levande översiktsplan och säkra kvalité i byggandet. Sven Andersson Översiktsplanerare, Nacka kommun
Att skapa en strategisk och levande översiktsplan och säkra kvalité i byggandet Sven Andersson Översiktsplanerare, Nacka kommun Föredragets frågeställningar Så blir översiktsplanen ett mer strategiskt
Eriksöre 5:1, 6:1 och 6:14
Eriksöre 5:1, 6:1 och 6:14 Mörbylånga kommun Förstudie bebyggelseutveckling Anders Nilsson, Helena Nilsson 2009-12-01 Eriksöre 5:1 skifte 4 Eriksöre 6:14 Eriksöre 6:1 skifte 5 innehållsförteckning Eriksöre
Undersökning för miljökonsekvensbeskrivning
1(6) 2019-04-17 Samrådshandling Undersökning för miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för del av fastigheterna Vega och Tor m.fl. Eriksgatan/Baldersgatan Hovmantorps samhälle Lessebo kommun Kronobergs
VÄSTMANLAND Vi är alla vinnare när det går bra för Västmanland
VÄSTMANLAND Vi är alla vinnare när det går bra för Västmanland Länsplan för Västmanland ska säkra en långsiktigt hållbar tillväxt för hela länet - satsningar utifrån gemensamma mål och prioriteringar ger
SAMMANFATTNING. Riksintresset för kulturmiljövård M77 Alnarp Burlöv ur ett innehållsmässigt och upplevelsemässigt perspektiv.
2010-04-06 Av: Paul Hansson SAMMANFATTNING Riksintresset för kulturmiljövård M77 Alnarp Burlöv ur ett innehållsmässigt och upplevelsemässigt perspektiv. Innehållsmässigt kan riksintresset indelas i två
TANUMS KOMMUN I FRAMTIDEN
TANUMS KOMMUN I FRAMTIDEN NY ÖVERSIKTSPLAN FÖR TANUMS KOMMUN IDENTITET OCH FRAMTID Tanums kommun Grebbestad Fjällbacka Rabbalshede Lur Resö Hamburgsund Bullaren Östad Tanumshede Gerlesborg Sannäs Havstenssund
En ny grönplan för Eskilstuna kommun. strategier och konceptutveckling med utgångspunkt från prioriterade ekosystemtjänster
En ny grönplan för Eskilstuna kommun strategier och konceptutveckling med utgångspunkt från prioriterade ekosystemtjänster Eskilstuna industristad i omvandling som växer genom förtätning Ställningstaganden
P ROGRAM 1(15) tillhörande detaljplan för fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. inom Arkösund i Norrköping
1(15) P ROGRAM tillhörande detaljplan för fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde inom Arkösund i Norrköping, fysisk planering den 22 september 2009 G O D K Ä N N A N D E H A N D L I N G
Knivsta kommun PM framtida utvecklingspotential
2017-06-18 Knivsta kommun PM framtida utvecklingspotential Sveriges snabbast växande kommun (2015), en kommun i omvandling från ett småstadssamhälle till en stad i Sveriges starkaste tillväxtregion. En
Användning av mark- och vattenområden
ANVÄNDNINGSKARTA Användning av mark- och vattenområden Här redovisas hur kommunen i stora drag anser att Åryds mark- och vattenområde ska användas samt riktlinjer för fortsatt planering, byggande och andra
Landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS) 2011
Strandskyddsdispens Landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS) 2011 Lagändring MB & PBL Syftet med Vårgårdas LIS-plan Sedan 1 juli 2009 får kommunerna i sin översiktsplan peka ut lämpliga LIS-områden.
Miljökonsekvensbeskrivning
Upprättad av planeringskontoret 2014-10-22 Miljökonsekvensbeskrivning Bilaga till samrådshandlingen för Översiktsplan Växjö kommun, del Ingelstad 1 Innehållsförteckning: Bakgrund Icke-teknisk sammanfattning
Byggnad, struktur och offentliga rum
Byggnad, struktur och offentliga rum Verktygslådan för bra stadsbyggnad, god gestaltning & arkitektur Verktygslådan Tillväxtscenario Umeå 200 000 invånare Byar i stråk 3 000 Anslutande stadsdelar 20 000
BARKÅKRA 55:1 - PLANFÖRSLAG, BESTÄMMELSER
BARKÅKRA 55:1 - PLANFÖRSLAG, BESTÄMMELSER SYFTE Syftet med planen är att utveckla området kring den nya en till en varierad blandstad. Planläggningen avser enbostadshus, radhus- parhus, kedjehus och fl
Rekommendationer för mark- och vattenanvändning, tillståndsprövning
MARK- OCH VATTENANVÄNDNING Dagens användning av mark i Gnesta tätort visar spår av en zonindelning av staden som är mindre önskvärd, bland annat för att det kan orsaka en ökning av trafik, energiförbrukning
BEHOVSBEDÖMNING (FÖR MKB) Del av Rinkaby 6:46 mfl. (Södra staden etapp 2)
Handläggare Datum Ärendebeteckning Upprättad 2017-06-14 Freja Råberg Tel. 0480-450395 2016-5323 1(9) BEHOVSBEDÖMNING (FÖR MKB) Detaljplan för Del av Rinkaby 6:46 mfl. (Södra staden etapp 2) Rinkabyholm,
Ny översiktsplan för Göteborg Samrådsförslag
Ny översiktsplan för Göteborg Samrådsförslag Vad är en översiktsplan? En långsiktig och hållbar målbild för användning av mark, vatten och bebyggd miljö En samlad framtidsdiskussion med medborgarna och
Bedömning av miljöpåverkan Detaljplan i Hogstad
Bedömning av Detaljplan i Hogstad för Västanå 2:7 m.fl. Bedömning av 2(7) Miljöar för planer och program Om en plan eller ett program kan innebära en betydande ska den miljöbedömas och en miljökonsekvensbeskrivning
BEHOVSBEDÖMNING. Östra Eneby 1:1 med närområde (väster om Svärtinge) och Ryssnäs 1(7) tillhörande detaljplan för. inom Svärtinge i Norrköpings kommun
1(7) SPN-137/2008 214 BEHOVSBEDÖMNING tillhörande detaljplan för Östra Eneby 1:1 med närområde (väster om Svärtinge) och Ryssnäs inom Svärtinge i Norrköpings kommun Stadsbyggnadskontoret, Fysisk planering
Riktlinjer för arkitektur och gestaltningsfrågor. i Uppsala kommun
Riktlinjer för arkitektur och gestaltningsfrågor i Uppsala kommun Ett normerande dokument som kommunstyrelsen fattade beslut om den 14 december 2016 Dokumentnamn Fastställd av Gäller från Sida Riktlinjer
Hällabrottet Översiktsplan Kumla kommun 2040
Hällabrottet Tätortsutveckling Hällabrottet Ortens karaktär Hällabrottet är med cirka 1 750 invånare den näst största tätorten i kommunen och ligger cirka 3 kilometer öster om Kumla. Orten är kulturhistorisk
Bedömning av miljöpåverkan för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun
www.mjolby.se/planer Bedömning av för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun Antagen: åååå-mm-dd Laga kraft: åååå-mm-dd Genomförandetidens sista dag: åååå-mm-dd Miljöar för planer och program Om en plan
BEHOVSBEDÖMNING TILL DETALJPLAN FÖR HÄSSLEHOLM 89:87 SJÖRRÖDS GÅRD 131021
BEHOVSBEDÖMNING TILL DETALJPLAN FÖR HÄSSLEHOLM 89:87 SJÖRRÖDS GÅRD 131021 2 BEHOVSBEDÖMNING AV DETALJPLAN FÖR SJÖRÖD LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV PLANER OCH PROGRAM Enligt de lagar som gäller för miljöbedömningar
EN PLATS FÖR ALLA en liten veckoskiss på en ny flexiskola i Hyllie, Malmö Stad
EN PLATS FÖR ALLA en liten veckoskiss på en ny flexiskola i Hyllie, Malmö Stad På en åker står en mölla utan vingar och tittar ut över ett historisk åkerlandskap som inom snar framtid kommer förvandlas
Bedömning av miljöpåverkan för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun
Bedömning av för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun Antagen: åååå-mm-dd Laga kraft: åååå-mm-dd Genomförandetidens sista dag: åååå-mm-dd www.mjolby.se/planer Miljöar för planer och program Om en plan
Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur
Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur Jörgen Sundin Landskapsenheten Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-04-05 1 Grön infrastruktur är nätverk av natur