Rekommendationer för mark- och vattenanvändning, tillståndsprövning

Transkript

1 MARK- OCH VATTENANVÄNDNING Dagens användning av mark i Gnesta tätort visar spår av en zonindelning av staden som är mindre önskvärd, bland annat för att det kan orsaka en ökning av trafik, energiförbrukning och miljöstörningar. Ett viktigt redskap för att integrera stadens bebyggelse är att planera för samlokalisering av bostäder och verksamheter i så stor utsträckning som möjligt med hänsyn tagen till eventuella störningar. Marken som resurs Marken är en begränsad resurs och bör förvaltas såsom andra naturresurser med tanke på kommande generationer. Nyexploatering av mark och vatten kan på kort sikt vara ekonomiskt attraktivt. Samtidigt förbrukas marken och målsättningen att miljöanpassa infrastrukturen kan motverkas. Beslut som påverkar stadens struktur är mycket svåra att återkalla. Utvecklingen talar för en allt effektivare markanvändning, vilket i sin tur för med sig att befintlig infrastruktur nyttjas genom användning av all dess potential. Det finns ett tydligt förhållande mellan energiförbrukning och befolkningstäthet i städerna. Sverige har från 1970 till 1995 fördubblat sin uppvärmda bostadsyta. Även om blandning av funktioner förespråkas, bör noggranna avvägningar göras från fall till fall för att minimera störningar, ta nödvändig hänsyn till miljö- och kulturhistoriska aspekter samt säkra invånarnas hälsa och säkerhet. Långsiktiga investeringar som resurs Även investeringar i infrastruktur, byggnader och anläggningar bör ses som resurser. Deras brukstider är långa. I genomsnitt har byggnader en livslängd på år. Omvandling av redan bebyggda miljöer och återanvändning av byggnader är det främsta sättet att förvalta dessa resurser. Lokalisering av bebyggelse, verksamheter och anläggningar påverkar trafikstrukturen, transportbehovet och valet av färdmedel. Det är känt att utglesning av bebyggelsen ger sämre förutsättningar för cykel- och kollektivtrafik. För att främja en hållbar utveckling av staden bör lägen för verksamheter värderas med hänsyn tagen till tillgängligheten, d v s möjligheten att kanalisera arbetsresor till främst kollektivtrafik eller cykel. för mark- och vattenanvändning, tillståndsprövning och fastighetsbildning Nedan formuleras generella rekommendationer och riktlinjer för användning av mark och vatten inom det aktuella planområdet. na är avsedda att underlätta och förenkla framtida beslut och tillståndsprövning. På grund av planens översiktliga nivå är rekommendationerna allmänt formulerade. na bör läsas ihop med de rekommendationer som inom varje avsnitt kompletterar beslutsunderlaget. Enligt Plan- och Bygglagen (PBL) är fördjupningar av översiktsplanen inte bindande utan vägledande vid planering och tillståndsprövning. Genomförande av planens intentioner kräver i många fall planeringsinsatser på en mer detaljerad nivå

2 na i detta avsnitt syftar på kartan rubricerad Markanvändning och skall läsas tillsammans. Detaljplanekrav enligt PBL 5:1 skall gälla för hela planområdet. Paragrafen innebär att markens lämplighet för bebyggelse och reglering av bebyggelsemiljöns utformning skall ske genom detaljplan. Det gäller även andra anläggningar än byggnader, om de är bygglovpliktiga. Stationsområdet och bussterminalen Viss areal kan komma att tas i anspråk för en utbyggnad som är resultat av att kollektivt resande skall prioriteras. En sådan nod för kollektivt resande skall ge möjligheter till att olika trafikslag möts. Genomförandet bör föregås av detaljplaneläggning. Nuvarande stationsområde skall inrymma dessa funktioner med tanke på tillgängligheten och behovet att vitalisera stadskärnan. Inom området skall kollektivtrafik med järnväg och buss, biltrafik och cykeltrafik kunna mötas. Därför skall tillstånd för några åtgärder utöver underhåll av befintliga byggnader och anläggningar inte medges. Reservat för infartsväg och förbifart Två områden anges som reservat för framtida vägutbyggnader. Det ena vägreservatet redovisas med två alternativa sträckningar. Det är en framtida tredje infart, tänkt att avlasta Storgatan från genomfartstrafik genom att koppla den befintliga genomfarten med centrum, stationen och andra viktiga samhällsfunktioner. Det andra avser utbyggnaden av en väg från västra rondellen mot norr, även den som avlastning för all den trafik som skall röra sig från Gnesta mot Mariefred. Inom de reserverade områdena bör inga tillstånd för åtgärder utöver underhåll av befintliga byggnader och anläggningar medges. Bebyggelse Omfattar både områden som i stort sett redan är bebyggda men har outnyttjad utvecklings- potential och områden som idag är obebyggda. Marken kan komma att tas i anspråk för ytterligare bebyggelse för boende, kontor, handel, service eller anläggning av tillhörande park. Inom bebyggelseområdena skall blandning av funktioner eftersträvas genom komplettering eller förtätning. Framtida planeringsåtgärder för komplettering eller förtätning skall inte föregripas av tillstånd för åtgärder som kan försvåra genomförandet. För varje åtgärd utanför plan eller i strid med gällande plan bör lämplighetsprövning ske genom detaljplaneläggning. Nya byggnader och anläggningar, ändrad användning av befintliga eller ny fastighetsbildning kan endast tillåtas om de är förenliga med den gällande detaljplanens intentioner eller efter lämplighetsprövning genom planläggning

3 Omvandlingsområden Omvandlingsområdena omfattar mark som i stort sett redan är ianspråktagen för fritidsbebyggelse. Dessa två fritidshusområden karaktäriseras av en småskalighet som ger intryck av att bebyggelsen är ett med naturen. För båda gäller byggnadsplaner från 1970-talet. Många av de befintliga sommarstugorna byggs om och till. I takt med att standarden förbättras och bostadsytan ökar, pågår en mer eller mindre uttalad permanentning. I detta fall handlar det om koncentrerade grupper med fritidshus. Vid prövning av ny bebyggelse i fritidshusområdena skall stor hänsyn tas till de höga natur-, kultur- och friluftsvärdena, samt övriga allmänna intressen som finns inom området. Inför planeringsåtgärder för att möjliggöra permanentning bör vissa grundläggande faktorer av samhällsekonomisk betydelse beaktas. Det rörliga friluftslivet och det stora bebyggelsetrycket kräver att ny bebyggelse eller ökade byggrätter prövas genom detaljplan Även om- eller tillbyggnad av befintliga fritidshus skall prövas restriktivt tills planer upprättas för respektive område. Att reglera byggnationen kan vara nödvändigt för att behålla eller förstärka karaktären inom området och ge underlag för permanentning. att beakta vid eventuella planeringsåtgärder syftande till permanentning av fritidshusbebyggelse Att planering för dessa områden skall förebygga kostsamma strukturella problem som kan bli en oönskad belastning för både samhället och sommarstugeägarna. Att allmänna transporter och service finns i närheten eller kan göras tillgängliga med måttliga kostnader. Att möjligheter till förtätning / komplettering finns så att det ökande markpriset och eventuella infrastrukturinvesteringar kan bäras. Att största möjliga hänsyn kan tas till friluftslivets och naturvårdens intressen samt strandskyddet. Att från miljösynpunkt tillfredställande kollektiva lösningar för vatten och avlopp kan uppnås. Kulturhistoriskt intressanta områden Områdena av kulturhistoriskt intresse omfattar delar av tätorten eller enskilda byggnader som bedöms viktiga att bevara från kulturmiljövårdens synpunkt. Det är områden vars miljö i sin helhet belyser ortens historia, och där särskilt hänsyn ska tas till de kulturhistoriska värdena. I det kulturhistoriska programmet som bör tas fram kan varje områdes särskilda värden beskrivas och eventuella åtgärder rekommenderas. Endast bebyggelse, anläggningar eller åtgärder som kan anpassas till de kulturhistoriska intressena bör medges. I avvaktan på ett kulturhistoriskt program skall eventuella förändringars lämplighet prövas genom detaljplan. Tillstånd prövas med särskilt beaktande av PBL 3:1, 3:10 och 3:12. De ovannämnda paragraferna innebär att: placering och utformning av byggnader skall ta hänsyn till stads- eller landskapsbilden och till natur- och kulturvärdena på platsen. ändringar av byggnader skall utföras varsamt så att byggnadens karaktärsdrag och dess byggnadstekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden tas till vara

4 byggnader eller bebyggelse som är särskilt värdefulla från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt inte får förvanskas. Verksamheter På kartan Bebyggelseutveckling redovisas områden lämpliga, planlagda eller delvis exploaterade för industriändamål. I en del fall är verksamheterna av sådan art att blandning med andra funktioner t ex boende, service och handel, inte kan rekommenderas. Nyetablering av verksamheter som inte kan samlokaliseras med ovannämnda funktioner kan även i fortsättningen ske inom dessa områden. Markanvändning inom redan bebyggda områden bör effektiviseras. Gestaltningsfrågor skall tillmätas stor vikt vid ny-, om- eller tillbyggnad inom både befintliga och kommande områden för verksamhetsetablering. Värdefulla grönområden samt friluftsliv och rekreation Inom grönområden av värde eller områden viktiga för friluftslivet bör största hänsyn till dessa intressen tas. Det är större sammanhängande områden där naturmark skall bevaras eller där särskild hänsyn bör tas till djur- och växtlivet eller det rörliga friluftslivets intressen. Dessa områden är oftast mark som på grund av sin närhet till tätbebyggda områden eller för att utgöra sammanhängande naturområde bedöms vara av stort intresse för allmänheten. Även mindre områden av vikt för djur och växtliv bör beaktas. Underlaget till sådan bedömning står att finna i avsnittet Grönstruktur. Det rörliga friluftslivet och det stora bebyggelsetrycket kräver att eventuell bebyggelse inom dessa prövas restriktivt. för effektivare markanvändning Medvetenhet om den befintliga strukturen bör skapas genom spridning av kunskap. Utvecklingsplaner för den befintliga bebyggelsestrukturen tas fram i samband med strukturella förändringar. Möjligheter till förtätning, komplettering och omvandling tas till vara. Blandning av funktioner främjas (zonindelning undviks). Lokaliseringsutredningar tas fram inför nyetableringar, med tillhörande konsekvensbedömningar (även av det kommande transportbehovet). Konsekvensbedömningar, även samhällsekonomiska, tas fram inför ianspråktagande av jungfrulig mark för bebyggelse eller anläggning. Råd och förhållningssätt för byggande och anläggning inom befintlig bebyggelsestruktur tas fram

5