Mark- och miljööverdomstolen Svea Hovrätt. Tommy Åström, tekniskt råd

Transkript

1 Mark- och miljööverdomstolen Svea Hovrätt Tommy Åström, tekniskt råd

2 Intressanta och aktuella rättsfall från MÖD Grunderna för prövning av bebyggelsen Att bygga på jordbruksmark - vad avgör om marken är brukningsvärd eller inte. Frågor som berör anpassning och utformning, Hitta avgörandena Reflektioner

3 Alla tycker ju inte likadant

4 PBL 1987 plan- och bygglagen (nu ÄPBL) 1995 tydliggörs kommunens respektive byggherrens ansvar 2011 ny PBL, kontrollsystem och tillsyn utvecklas, mark- och miljödomstolarna bildas

5 PBL:s portalparagraf Bestämmelsen syftar till att med hänsyn till den enskilda människans frihet, främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer.

6 Instansordning (Högsta domstolen) Ventil Mark- och miljööverdomstolen Prövningstillstånd 5 Mark- och miljödomstolar DP och OB 21 Länsstyrelser 290 Kommuner

7 Rättsfall

8 Bygga på brukningsvärd jordbruksmark PBL 2 kap; bl.a. 2 ; Planläggning och prövningen i ärenden om lov eller förhandsbesked enligt denna lag ska syfta till att mark- och vattenområden används för det eller de ändamål som områdena är mest lämpade för med hänsyn till beskaffenhet, läge och behov. Företräde ska ges åt sådan användning som från allmän synpunkt medför en god hushållning. Bestämmelserna om hushållning med mark- och vattenområden i 3 kap. och 4 kap. 1 8 miljöbalken ska tillämpas. Miljöbalken 3 kap. 4 Jord- och skogsbruk är av nationell betydelse. Brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk. Skogsmark som har betydelse för skogsnäringen skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra ett rationellt skogsbruk.

9 Brukningsvärd jordbruksmark väger tyngre än ett enstaka bostadshus, P

10 Brukningsvärd jordbruksmark? P Negativt förhandsbesked till tre enbostadshus. Kommunen hade i ÖP menat att marken var brukningsvärd i området. (mm)

11 Brukningsvärd jordbruksmark? P Förhandsbesked för uppförande av ett enbostadshus MÖD har, i likhet med kommunen och underinstanserna, funnit att marken på den aktuella platsen inte utgör brukningsvärd jordbruksmark och avslagit en gränsgrannes överklagande.

12 P Positivt förhandsbesked, överensstämmer med ÖP

13 P Detaljplan i Svedala, Saknar stöd i ÖP, där andra områden pekats ut för tätortsutbyggnad. Beslutet att anta planen upphävdes

14 Prövade mål

15 Konklusion Se på definitioner av brukningsvärd Väsentligt samhällsintresse? Tillgodoses på ett ur allmän synpunkt tillfredställande sätt genom att annan mark tas i anspråk? ÖP:s betydelse, vad säger den om marken Arronderingens betydelse Klassningarnas betydelse

16 Anpassning och utformning PBL 2:6 Vid planläggning, i ärenden om bygglov och vid åtgärder avseende byggnader som inte kräver lov enligt denna lag ska bebyggelse och byggnadsverk utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till 1. stads- och landskapsbilden, natur- och kulturvärdena på platsen och intresset av en god helhetsverkan PBL 8:1 En byggnad ska 1. vara lämplig för sitt ändamål, 2. ha en god form-, färg- och materialverkan, PBL 8:13 En byggnad som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt får inte förvanskas. PBL 8:17 Ändring av en byggnad och flyttning av en byggnad ska utföras varsamt så att man tar hänsyn till byggnadens karaktärsdrag och tar till vara byggnadens tekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden.

17 P Uppförande av en förrådsbyggnad med tydlig bostadskaraktär i ett kustsamhälle på Västkusten uppfyller inte, med hänsyn till platsens kulturhistoriska värden anpassningskravet enligt 2 kap. 6 1 p. och tredje stycket

18 P MÖD:s prövningsram kommunens handlingsutrymme Påverkan på riksintressen Olägenheter för grannar Anpassning till omgivningen, gestaltning

19 P , Bristande anpassning Fråga om bygglov för nybyggnad av enbostadshus. De omfattande markutfyllnader som krävts kring bostadshus och pool har inte ansetts vara förenliga med kraven i 2 kap. 6 PBL och områdesbestämmelserna som gäller för fastigheten. Ansökan om bygglov har därför avslagits.

20 P , Kungsbacka Strider mot anpassningskravet i 2:6, tar inte tillvara tomtens naturförutsättningar

21 P , Helsingborg Bygglov för plank på korsmarkerad mark i dp, Bristande anpassning till stadsbilden inte lite avvikelse

22 P , Ljungby Ommålning av fasad och byte av tak, ger bristande helhetsverkan

23 P , Lomma Gammal skola med höga kulturvärden blir bostäder, Bristande anpassning till platsens kulturvärden

24 P , Orust Bristande anpassning till landskapsbilden, pga storlek och uttryck

25 P , Lomma Fogkulör, anpassningskrav och krav på god färg och materialverkan uppnås

26 P , Uppsala Invid centralstationen och kongresshuset, ny fasad innebar att god helhetsverkan och god färg form och materialverkan inte längre uppnåddes

27 P , Solna Inglasning av balkonger under takutsprång ger Olämplig utformning Inte varsamt

28 Fönsterbyte till aluminiumfönster förvanskar PBL 8:13, P

29 Förvanskning av modern byggnad P Bygglov för bl.a. byte av befintliga skjutdörrar till karuselldörrar och förlängning av befintliga skärmtak ovanför dörrarna på terminalbyggnad. Nämndens beslut att avslå ansökan har fastställts eftersom den sökta åtgärden innebär en förvanskning av såväl byggnaden i sig som stationsområdet och därför inte är förenlig med bestämmelsen i 8 kap. 13 PBL.

30 P , Ystads kommun Fönsterutformningen har stor betydelse för upplevelsen av en byggnad. Av de bilder och ritningar som finns i målet framgår att byggnadens karaktärsdrag kommer att förändras påtagligt om fönster utan spröjs sätts in.

31 Rivningslov och byggrätt P Nekat rivningslov för en byggnad som uppfördes Att byggnaden har kulturhistoriska värden har fastställts. Den kulturhistoriska bedömning som nämnden låtit göra har ansetts utgöra ett tillräckligt underlag för nämndens beslut. Det finns ett allmänt intresse av att bevara byggnaden och detta intresse överväger fastighetsägarens intresse att få riva byggnaden och utnyttja byggrätten enligt detaljplanen.

32 Konklusion Vad säger detaljplanen Byggnadsnämndens roll och befogenhet Finns kulturmiljöprogram, beskrivning av stadsdelar etc. Hur påverkas stads- och landskapsbilden Beskriv natur- och kulturvärden på platsen Hur påverkas helheten Hur uppfylls kraven på god färg, form- och materialverkan

33 HITTA RÄTTSFALL

34

35

36 Vägledande avgöranden referat

37 Läsa avgörandena / rättsfallen ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, PARTER Klagande Plan- och byggnadsnämnden i Motpart SAKEN Bygglov för MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT Ex. vis: Med ändring av mark- och miljödomstolens dom fastställer Mark- och miljööverdomstolen YRKANDEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN Ex. vis :Plan- och byggnadsnämnden i har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska fastställa nämndens beslut att avslå ansökan om bygglov NN har motsatt sig ändring UTVECKLING AV TALAN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL. I bilaga till domen finns Mark- och miljödomstolens dom och länsstyrelsens beslut

38 Tack för mig! Tack för för mig!