Tillgänglighet till bostadsnära natur i Järfälla

Transkript

1 Tillgänglighet till bostadsnära natur i Järfälla ÖP JÄRFÄLLA SPACESCAPE SPACESCAPE 1

2 Innehåll Sammanfattning 3 Inledning 5 Bakgrund och syfte 6 Analysmått 7 Analysunderlag 8 Analyser 9 Grönyta per person 10 Tillgänglighet till mindre park eller naturområde 11 Tillgänglighet till större park eller naturområde 12 Tillgänglighet till park 13 Tillgänglighet till naturoch friluftsområde 14 Barriärer 15 Medverkande Järfälla kommun Per Skyllberg (uppdragsansvarig) Spacescape Alexander Ståhle (uppdragsansvarig) Ida Wezelius (handläggande)

3 Sammanfattning Naturområdena i norr, väster och öster utgör stora kvaliteter och tillgången till naturoch friluftsområden är generellt sett mycket god i Järfälla. E18 och järnvägen utgör dock kraftiga barriärer som försämrar tillgängligheten. Även tillgången till mindre naturområden är relativt god inom Järfällas bebyggelseområden, undantaget småhusområdena. Bristen är särskilt stor i de nordvästra delarna av Jakobsberg samt i Skälby och Barkarby. Skälby saknar dessutom kontakten med de stora naturoch friluftsområdena som återfinns i övriga delar av kommunen. Skälbys grönområden bör därför hålla en mycket hög kvalitet. Skälbyvägen och Byvägen utgör barriärer och möjligheterna att passera dessa bör vara goda i anslutning till parker och grönområden. Analyserna av tillgängligheten till parker och naturområden visar att 98 procent av Järfällas befolkning når en mindre park eller ett naturområde inom riktvärdet 300 meter. 95 procent av befolkningen når dessutom en större park eller ett naturområde inom riktvärdet 800 meter. Analyserna tar dock inte hänsyn till om det är en park eller ett naturområde som nås, vilket betyder att den faktiska måluppfyllelsen är mindre än den angivna. Analysen av tillgängligheten till faktiska parker (parkgräsytor större än 0,25 hektar) visar att endast 34 procent av befolkningen når en park inom gångavstånd. I särskilt parkfattiga områden kan därför en kvalitetshöjning av vissa grönområden vara önskvärd. Parkbrist kan delvis kompenseras av god tillgänglighet till naturområden, men aldrig helt. Studier har till exempel visat att parker är lika efterfrågade i småhusområden som i flerbostadsområden (Grahn & Stigsdotter, 2003). I centrala Jakobsberg och Barkarby ligger rymligheten på kvm grönyta per person, vilket är mindre än i delar av Stockholms innerstad. Detta leder till ett högt tryck och slitage på grönområdena. En förtätning av dessa områden kräver stora parkinvesteringar om en kvalitativ boendemiljö ska kunna bibehållas. Västra Järvafältets naturreservat (bildkälla: Jarfalla.se) Skälbyparken (bildkälla: Jarfalla.se) SPACESCAPE 3

4 Tillgänglighet till bostadsnära natur Bristområden Områden med måttlig tillgänglighet Områden med god tillgänglighet Grönområden Grönyta per person Tillgänglighet till mindre park eller naturområde Tillgänglighet till större park eller naturområde Tillgänglighet till park Tillgänglighet till naturoch friluftsområde Barriärer SPACESCAPE 4

5 Inledning (bildkälla: Jarfalla.se) SPACESCAPE 5

6 Bakgrund och syfte Järfälla kommun arbetar sedan ett drygt år tillbaka med att ta fram en ny kommunomfattande översiktsplan. Spacescape har tillfrågats att göra en nulägesanalys av tillgängligheten till bostadsnära natur. Kommunens riktlinjer för tillgänglighet till bostadsnära natur: Närnatur bör finnas finns inom m Närpark (helst över 1 ha) bör finnas inom m Stadsdelspark (helst över 3 ha) bör finnas inom m Natur- och friluftsområde (helst över 300 ha) bör finnas inom 1,5 2 km Utredningen har följande huvudsyften: 1. Identifiera olika typer av bostadsnära natur med hjälp av befintliga kartunderlag 2. Analysera tillgängligheten utifrån kommunens riktlinjer 3. Identifiera barriärer Görvälns naturreservat (bildkälla: Jarfalla.se) Kallhällsparken (bildkälla: Jarfalla.se) SPACESCAPE 6

7 Analysmått Den bostadsnära naturen är en viktig resurs för stadens invånare. En hållbar stadsutveckling handlar dock om att göra en avvägning mellan naturen och stadens övriga tillgångar som bebyggelse, transportnät, näringsliv, det sociala och det kulturella kapitalet. Mycket natur skapar inte automatiskt en bättre bebyggd miljö. Men natur som är väl integrerad med stadens övriga strukturer, som har hög kvalitet och som är lätt att nå kan bidra till hållbar tillväxt och ökad välfärd. Att säkra tillgången till bostadsnära natur omfattar tre aspekter som alltid bör följa med i den fysiska planeringen, oavsett om man bygger nytt eller förvaltar den befintliga gröna resursen. Dessa tre aspekter är: Grönyta per person Analys: Grönyta per person inom 500 m radie Tillgänglighet till mindre park eller naturområde Analys: Gångavstånd till närmaste grönområde > 1 ha Tillgänglighet till större park eller naturområde Analys: Gångavstånd till närmaste grönområde > 3 ha Tillgänglighet till park Analys: Gångavstånd till närmaste parkgräsyta > 0,25 ha Tillgänglighet till naturoch friluftsområde Analys: Gångavstånd till närmaste naturoch friluftsområde > 300 ha Barriärer Analys: Järnvägar, trafikleder och genomfartsgator Tillgång den faktiska resursen som bostadsnära natur utgör. Tillgänglighet den faktiska och upplevda tillgängligheten till denna natur. Kvalitet den bostadsnära naturens storlek, innehåll och värden. I denna modell behöver alla tre aspekterna beaktas. Men beroende på villkoren för tillgången till bostadsnära natur, så väger vissa aspekter tyngre än andra. I tät bebyggelse där tillgången på bostadsnära natur kan vara begränsad blir till exempel kvaliteten och nåbarheten desto viktigare. Samtliga av de tre aspekterna belyses i analysmodellen som presenteras till höger. SPACESCAPE 7

8 Analysunderlag Grönområden Skogar Öppna naturoch betesmarker Idrotts- och rekreationsområden Urbana grönområden Parkgräsytor Odlade marker (klassas inte som grönområden i analyserna) GSD-Marktäckedata (Lantmäteriet) Lantmäteriets GSD-Marktäckedata är en rikstäckande databas med information om markanvändning, markslag och vegetation. Kartan till vänster redovisar en bearbetning av ursprungsunderlaget. De klasser som grundar sig på GSD-Marktäckedata är: Skogar Öppna naturoch betesmarker Urbana grönområden Idrotts- och rekreationsområden Odlade marker (klassas inte som grönområden i analyserna) Järfälla kommuns skötselytor Kartan till höger redovisar en bearbetning av ursprungsunderlaget. Den klass som grundar sig på från Järfälla kommuns skötselytor är: Parkgräsytor Klassificering av grönområden Odlade marker är inte offentligt tillgängliga och klassas därför inte som grönområden. Grönområden mindre än 0,25 hektar utgår samtidigt. Grönområden klassificeras enligt nedan: Grönområden (närnatur): Mindre parker eller naturområden: Större parker eller naturområden: Parker: Skogar + öppna naturoch betesmarker + idrottsoch rekreationsområden + urbana grönområden + parkgräsytor > 0,25 ha Skogar + öppna naturoch betesmarker + idrottsoch rekreationsområden + urbana grönområden + parkgräsytor > 1 ha Skogar + öppna naturoch betesmarker + idrottsoch rekreationsområden + urbana grönområden + parkgräsytor > 3 ha Parkgräsytor > 0,25 ha Natur- och friluftsområden: Skogar + öppna naturoch betesmarker > 300 ha SPACESCAPE 8

9 Analyser Riddarparken (bildkälla: Jarfalla.se) SPACESCAPE 9

10 Grönyta per person Analys: Grönyta per person inom 500 m radie Grönyta per person inom 500 m radie > 90 (kvm) < 10 Grönområden > 0,25 ha Föreslagen målsättning Minst 10/20/50 kvm grönyta per person Måluppfyllelse 98% av Järfällas befolkning har minst 10 kvm grönyta per person 88% av Järfällas befolkning har minst 20 kvm grönyta per person 72% av Järfällas befolkning har minst 50 kvm grönyta per person Analysen mäter tillgången till grönområden större än 0,25 hektar i förhållande till befolkningstätheten (boende och arbetande). Med grönområden menas skogar, öppna naturoch betesmarker, idrottsoch rekreationsområden, urbana grönområden och parkgräsytor. Grönområden har stor betydelse för den urbana attraktiviteten. En brist på grönområden (under 20 kvm grönyta per person) ger en liten frihet att exploatera. I centrala Jakobsberg ligger rymligheten på kring 10 kvm grönyta per person, vilket motsvarar rymligheten i Stockholms innerstad. Detta leder till ett högt tryck och slitage på grönområdena. En förtätning av Jakobsberg kräver stora parkinvesteringar om en kvalitativ boendemiljö ska kunna bibehållas. Inom kartans gula områden (20 50 kvm grönyta per person) är rymligheten relativt god, men vid en förtätning av dessa områden kan det finnas behov av att kompensera för ianspråktagna grönområden. Inom kartans gröna områden (över 50 kvm grönyta per person) är rymligheten tämligen god och ny exploatering kan troligtvis ske utan krav på nyanläggning av parker eller kompensering för ianspråktagna grönområden. Det kan dock vara önskvärt med en kvalitetshöjning av vissa parker och grönområden. En rymlighet på 10 kvadratmeter grönyta per person kan ses som ett absolut minimum (enligt Stockholms parkprogram), men kommunen bör ha en betydligt högre målsättning. SPACESCAPE 10

11 Tillgänglighet till mindre park eller naturområde Analys: Gångavstånd till närmaste grönområde > 1 ha Gångavstånd till närmaste grönområde > 1 ha > 300 (m) < 150 Grönområden > 1 ha Kommunens målsättning Max m till närpark, helst > 1 ha Måluppfyllelse 70% av Järfällas befolkning har mindre än 150 m till närmaste grönområde > 1 ha 95% av Järfällas befolkning har mindre än 300 m till närmaste grönområde > 1 ha Analysen mäter gångavståndet till närmaste grönområde större än 1 hektar. Med grönområden menas skogar, öppna naturoch betesmarker, idrottsoch rekreationsområden, urbana grönområden och parkgräsytor. Mindre parker och naturområden ger möjlighet till lek, rekreation och naturupplevelser på nära håll. Forskning har visat att 300 meter är ett gränsvärde för hur långt man är beredd att gå till ett grönområde för att man ska använda det ofta (Grahn & Stigsdotter, 2003). En majoritet (95 procent) av Järfällas befolkning når en mindre park eller ett naturområde inom 300 meter från bostaden. Analysen tar dock inte hänsyn till om det är en park eller ett naturområde som nås, vilket betyder att den faktiska måluppfyllelsen är mindre än den angivna. Parker definieras i analysen som klippta parkgräsytor och erbjuder viktiga rekreativa vistelsevärden, till exempel möjligheter till picknick och bollspel. I särskilt parkfattiga områden kan därför en kvalitetshöjning av vissa grönområden vara önskvärd. Parkbrist kan delvis kompenseras av god tillgänglighet till naturområden, men aldrig helt. Studier har till exempel visat att parker är lika efterfrågade i småhusområden som i flerbostadsområden (Grahn & Stigsdotter, 2003). SPACESCAPE 11

12 Tillgänglighet till större park eller naturområde Analys: Gångavstånd till närmaste grönområde > 3 ha Gångavstånd till närmaste grönområde > 3 ha > 800 (m) < 500 Grönområden > 3 ha Kommunens målsättning Max m till stadsdelspark, helst > 3 ha Måluppfyllelse 94% av Järfällas befolkning har mindre än 500 m till närmaste grönområde > 3 ha 99% av Järfällas befolkning har mindre än 800 m till närmaste grönområde > 3 ha Analysen mäter gångavståndet till närmaste grönområde större än 3 hektar. Med grönområden menas skogar, öppna naturoch betesmarker, idrottsoch rekreationsområden, urbana grönområden och parkgräsytor. Större parker och naturområden har stor betydelse för rekreation i vardagen och för verksamheten på skolor och förskolor. En majoritet (99 procent) av Järfällas befolkning når en större park eller ett naturområde inom 800 meter från bostaden. Analysen tar dock inte hänsyn till om det är en park eller ett naturområde som nås, vilket betyder att den faktiska måluppfyllelsen är mindre än den angivna. Större grönområden kan kompletteras med mindre grönområden och parker som, rätt utformade, kan erbjuda goda möjligheter till lek och rekreation, även om större grönområden saknas. Det förutsätter dock ett bra innehåll och att det finns goda möjligheter att ta sig till de större grönområdena. SPACESCAPE 12

13 Tillgänglighet till park Analys: Gångavstånd till närmaste parkgräsyta > 0,25 ha Gångavstånd till närmaste parkgräsyta > 0,25 ha > 500 (m) Parkgräsytor > 0,25 ha Kommunens målsättning Max m till närpark, helst > 1 ha Måluppfyllelse 14% av Järfällas befolkning har mindre än 150 m till närmaste parkgräsyta > 0,25 ha 34% av Järfällas befolkning har mindre än 300 m till närmaste parkgräsyta > 0,25 ha Analysen mäter gångavståndet till närmaste parkgräsyta större än 0,25 hektar. Endast en liten andel (34 procent) av Järfällas befolkning når en park inom 300 meter från bostaden. I alla kommundelar finns det bostadskvarter där gångavståndet är längre än det uppsatta målet på 300 meter, men störst är parkbristen i Barkarby och i delar av Jakobsberg. Det finns en generell brist på parker i Järfälla, särskilt i småhusområdena. En förtätning av Järfälla kräver därför stora parkinvesteringar om en kvalitativ boendemiljö ska kunna erbjudas. SPACESCAPE 13

14 Tillgänglighet till naturoch friluftsområde Analys: Gångavstånd till närmaste naturoch friluftsområde > 300 ha Gångavstånd till närmaste naturoch friluftsområde > 300 ha > 2 (km) 1,5 2 < 1,5 Natur- och friluftsområden > 300 ha Kommunens målsättning Max 1,5-2 km till naturoch friluftsområde, helst > 300 ha Måluppfyllelse 79% av Järfällas befolkning har mindre än 1,5 till närmaste naturoch friluftsområde > 300 ha 88% av Järfällas befolkning har mindre än 2 km till närmaste naturoch friluftsområde > 300 ha Analysen mäter gångavståndet till närmaste naturoch friluftsområde större än 300 hektar. Med naturoch friluftsområden menas skogar och öppna naturoch betesmarker. Järfällas bebyggelse omges av naturområden i norr, väster och öster och de tre stora naturoch friluftsområden Görvälnområdet, Järvafältet och Häradsalmänningen är delar i de regionala grönkilarna Görväln- respektive Järvakilen. En stor andel (88 procent) av Järfällas befolkning når ett naturoch friluftsområde område inom 2 kilometer från bostaden. Skälby är det enda bostadsområdet i Järfälla där målet inte uppfylls. En överbryggning av vissa barriärer kan dock öka tillgängligheter. Goda samband mellan naturområdena är viktiga både för människors möjlighet att gå och cykla mellan områdena och för spridningen av växter och djur. SPACESCAPE 14

15 Barriärer Analys: Järnvägar, trafikleder och genomfartsgator Grönområden och barriärer Grönområden (närnatur) Mindre parker eller naturområden Större parker eller naturområden Parker Natur- och friluftsområden Barriärer (järnvägar, trafikleder och genomfartsgator) Planskild passage Behov av ny/förbättrad passage Kartan till vänster redovisar barriärer i landskapet i form av järnvägar, trafikleder och genomfartsgator. Järfällas bebyggelsestruktur är uppbruten på grund av ett flertal barriärer. Detta minskar tillgängligheten till den bostadsnära naturen. Befintliga planskilda passager åtgärdar detta. I vissa områden finns det dock ett behov av att tillskapa ytterligare passager. Skälbyvägen och Byvägen utgör mindre barriärer än övriga trafikleder. Här är det viktigt med strategiskt placerade övergångsställen för att maximera tillgängligheten till de få grönområden och parker som finns. De grönområden som återfinns längs barriärerna är ofta bullerstörda. Med ökad trafik och tätare bebyggelse blir buller allt vanligare i städer och tätorter och tystnad blir en allt mer eftersökt kvalitet. Att grönområdena är fria från buller är viktigt för att få möjlighet till återhämtning. Detta kräver dock att grönområdena har en viss storlek och att de ligger fjärmade från större trafikleder och andra bullerskapande element. SPACESCAPE 15