Teknik och täkter. Mål och riktlinjer. Kommunens grundvattentäkter ska skyddas så att de inte påverkas av miljöstörande verksamheter eller utsläpp.

Transkript

1 Teknik och täkter Mål och riktlinjer Kommunens grundvattentäkter ska skyddas så att de inte påverkas av miljöstörande verksamheter eller utsläpp. Ett framtida hållbart avloppssystem bör vara utformat så att det skapas slutna kretslopp mellan samhälle och jordbruk för humus och växtnäringsämnen. För att minska föroreningsbelastningen ska nya och befintliga bebyggelseområden planeras och förändras så att det blir mindre andel hårdgjord yta och ökat lokalt omhändertagande av dagvatten. Dagvattnet ska nyttjas som en positiv resurs i stadsbyggandet. Krossat bergmaterial bör ersätta grusmaterial så långt det går. De områden som är av intresse för lokalisering av bergtäkt redovisas i Grushushållningsplan för Mellanskåne, december Dessa områden ska tills vidare skyddas från sådan markanvändning som hindrar en framtida brytning av berg. Ytterligare grus- eller bergtäkter, utöver den igångvarande täkten i Äskeröd, tillåts ej innan ny grushushållningsplan antagits. En ökad del av den använda energin skall baseras på förnyelsebar energi och miljöpåverkan från energiverksamheten skall begränsas. Lokala energitillgångar ska utnyttjas och energianvändningen ska göras flexibel. Inom kommunen finns vattentäkter med fastställt skyddsområden vid Orup. För täkterna i Ormanäs, Tjörnarp och Norra Rörum pågår arbete med att avgränsa det skyddsområde som skall fastställas. Utredning pågår också att förändra Orups skyddsområde så att det minskas i öster och utvidgas åt norr. Kommunen har en grundvattenplan, upprättad 1995, som långsiktigt ska säkerställa grundvattentillgångarna. I åtgärdsprogrammet, som är kopplat till planen, föreslås i ett 10-punktssprogram olika åtgärder för att skydda grundvattnet. Ett övergripande mål för dagvattenhanteringen är att den naturliga vattenbalansen inte ska påverkas mer än nödvändigt. Dagvattnet bör i största möjliga utsträckning hanteras i bäckar, öppna diken och andra låglänta partier i terrängen. Stråken måste säkerställas i planer och bör i stor utsträckning kunna integreras i park- och rekreationsområden. Genom samordning med grönplaneringen kan dagvattenhanteringen bli ett positivt tillskott till stads- och landskapsbilden. Användningen av energi är en viktig hörnsten i en hållbar utveckling och en av de faktorer som påverkar miljön allra mest. För att lösa miljöproblemen inom energiområdet krävs både effektivare energianvändning samt nya och effektiva system för energiproduktion. Många alternativa energislag finns men de behöver utvecklas och stimuleras. I kommunen planeras konvertering av större värmesystem till system för biobränslen. Idag sker ingen produktion av biogas. På sikt kommer dock de våta hushållssoporna att rötas i en biogasanläggning genom renhållningsbolaget Merabs försorg. Kommunens karaktär av småskalig jordbruksbygd gör att möjligheter finns att anlägga mindre anläggningar för biogasproduktion. Dagvattnet bör i största möjliga utsträckning hanteras i bäckar, öppna diken och andra låglänta partier i terrängen. 138

2 Teknik och täkter Resurshushållning Hässleholms kommun Klippans kommun NORRA RÖRUM Länghult Hallaröd Äskeröd TJÖRNARP Munkarp HÖÖR Hörby kommun Eslövs kommun Ormanäs Orup Sätofta V. Ringsjön Ängsbyn Ö. Ringsjön SNOGERÖD Översiktsplan Höörs kommun Teknik och täkter Verksamhetsområde VA Reningsverk Rolsberga Berg- och grustäkter Vattenanläggning Utredningsområde VA Satsarp Utredningsområde grundvattenskydd Skala km Löberöd Större kraftledning 139

3 Bakgrund och motiv planeras norr om Höörs tätort. Vatten för brandsläckningsändamål kommer i ytterområdena endast kunna erhållas i begränsad omfattning i ledningssystemet. De åtgärdsprogram som finns angivna i grundvattenplanen och som direkt berör kommunens fysiska planering är: Skydd för grundvatten i form av skyddsområden. Grundvattenskyddet bör arbetas in i översiktsplanen. Vid utarbetande av detaljplaner och områdesbestämmelser bör grundvattenskyddet beaktas. För en trygg kommunal vattenförsörjning ska det inom varje försörjningsområde -Höör, Tjörnarp och Norra Rörum- finnas två oberoende grundvattentäkter.var för sig ska dessa täcka merparten av normalbehovet inom området. Därigenom erhålles en god säkerhet för en trygg vattenförsörjning även om ett punktutsläpp sker som kräver avstängning av ett vattentäktsområde. Genom markinnehavet i Orup och Ormanäs har kommunen tillförsäkrat sig kontrollen av närskyddet kring kommunens vattentäkter för Höörs försörjningsområde. Markförvärv i Norra Rörum, i anslutning till vattentäkter, bör eftersträvas. Även kompletterande markförvärv i Tjörnarp kan öka närskyddet av vattentäkterna. Kommunens markinnehav kring vattentäkterna, tillsammans med skyddsområdesbestämmelser som täcker ett större område, ger ett gott lokalt skydd. Vattnets naturliga kretslopp är en förutsättning för allt liv. I all samhällsbyggnad är det ofrånkomligt att störningar sker i vattnets globala kretslopp. I det nationella miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö, ingår som ett viktigt delmål, att vattenförsörjningen är långsiktigt hållbar och tryggad. Höörs kommun har, ur ett mellan- och sydskånskt perspektiv, god tillgång på både grund- och ytvatten. I kommunen finns relativt stora områden med Höörsandsten, en bergart som har goda förutsättningar att föra grundvatten av god kvalitet. Grundvatten - vattenförsörjning Inom Höörs kommun är dricksvattensförsörjningen, för både enskilda och det allmänna, helt baserat på uttag av grundvatten. I grundvattenplanen för Mellanskåne anges att de allvarligaste hoten mot grundvattnet i Höör är: Försurningen Höga nitrathalter Punktutsläpp Kortsiktiga mål är att alla kommuninvånare ska ha tillgång till dricksvatten i tillräcklig kvantitet och med en kvalitet som inte medför ohälsa. Genom en planlagd utbyggnad av den kommunala vattenförsörjningen, där det så erfordras, kan denna målsättning uppfyllas på längre sikt. Ur distributionssynpunkt kan det dock bli problem med för långa ledningar och liten omsättning. Ur vattentrycksynpunkt kan det krävas särskilda åtgärder för att försörja verksamhetsområden som Markområdena vid Orup är viktiga för kommunens vattenförsörjning 140

4 Teknik och täkter Höör, bör konventionella biologiska reningsområden med infiltration ej lokaliseras i direkt anslutning till reningsverket. För reningsverken i Tjörnarp, Snogeröd och Norra Rörum finns kommunägda marker i tillräcklig omfattning för en fortsatt biologisk rening. Idag saknas tekniskt fungerande alternativa spillavloppssystem lämpliga för större bostadsområden i tätbebyggda områden. En systemövergång kan genomföras på sikt på Höör Väster om biogasanläggning utföres. För att ett systemskifte skall kunna ske i framtiden, är det nödvändigt att spillavloppsvatten betraktas som en resurs och inte som ett kvittblivningsproblem. För mindre bostadsgrupper, med låg exploateringsgrad, kan däremot alternativa avloppssystem redan idag ur kretsloppsperspektiv ha ett mervärde. Teknikutveckling i mindre skala kan ge förutsättningar för den storskalighet som våra tätorter kräver för att på sikt kunna uppfylla målsättningar i kretsloppssamhället. Vatten från stuprör skall tas om hand lokalt Dagvattnet kan utnyttjas som en positiv resurs i stadsbyggandet. Dagvatten - ekologisk dagvattenhantering Som en följd av en allt mer komplicerad reningsprocess i våra avloppsreningsverk, har regnvattnet tidigare varit enbart ett tekniskt dimensioneringsproblem. Genom den ökade nedsmutsningen av atmosfären betraktas dagvattnet numera även som ett miljöproblem. För att få en samverkan inom kommunen om dagvattenhanteringen bör en dagvattenpolicy tas fram snarast. Dagvatten från vägar och tätorter är en del av vattenflödet i ett avrinningsområde tillsammans med bland annat samhäl- 141 Resurshushållning Spillvattenavlopp - kretsloppssamhället För att få en effektiv rening av avloppsvatten vid reningsverken, måste separering ske mellan spillvattenavlopp och dagvattenavlopp. Denna separering saknas ofta inom äldre fastigheter, varför reningsverken belastas med besvärande höga flöden vid exempelvis kraftiga regn. Enligt upprättad saneringsplan pågår en inventering av felaktigt anslutna hårdgjorda ytor till spillvattennätet. Om separering sker och dagvattnet tas om hand lokalt inom nybyggnadsområdena bedöms reningsverkens kapacitet som tillräckliga för planerad utbyggnad. Detta gäller för Ormanäs efter den utbyggnad som planeras med start under år Stuprör kopplade till spillvattennätet bör tas bort och ett lokalt omhändertagande av vattnet bör eftersträvas. Underhåll av befintligt ledningsnät måste kontinuerligt utföras med tanke på inläckage och ledningarnas livslängd. Parallellt med ledningssaneringen måste åtgärder vidtagas för att minska icke önskvärda ämnen i avloppslammet, exempelvis kadmium. Både punktutsläpp och i grundvatten naturligt förekommande ämnen (bakgrundsvärden) måste beaktas. Kunskap och information till hushållen om vad som är skadligt att släppa ut i avloppet bör vara en självklarhet i ett kretsloppssamhälle. En alternativ reningsmetod, fri från tillsättande av fällningskemikalier, ingår som en naturlig del i kretsloppsanpassningen. För övergång till biologisk rening behövs lämplig mark för exempelvis översilning/salixodling. Då närområdet till Ormanäs reningsverk även utgör vattentäktsområde för

5 lets spillvatten och dräneringsvatten från jord- och skogsbruksmark. För att säkerställa kvaliteten på anläggningarna bör underlag och förslag till ekologisk dagvattenhantering tas fram successivt under hela planeringsprocessen. Ett övergripande mål för dagvattenhanteringen måste vara att den naturliga vattenbalansen lokalt ej påverkas mer än nödvändigt, samtidigt som en naturlig rening kan ske. Nya bostadsområden måste detaljplaneras så att ytor skapas för ekologisk dagvattenhantering. Anläggningar för lokalt omhändertagande kan byggas inom närbelägna grönområdena men kan också med fördel anläggas inom tomtmark. Utformningen av gator kan vid goda infiltrationsförhållanden fungera som en del av infiltrationsområdet. För befintliga bostadsområden där lokalt omhändertagande saknas bör detta införas stegvis. Detta måste även beaktas vid exempelvis förslag om förtätning av bebyggelsen. Resurser för utbyggnad av allmänna anläggningar för lokalt omhändertagande bör reserveras årligen. Anrikning av miljöfarliga ämnen bundna till jordlagren inom ekologiska dagvattenanläggningar är idag ett problem. Genom väl utformade deponiplatser med utbyggt lakvattensystem bör de små slammängderna med förorenade jordlager från dagvattenanläggningarna kunna hanteras inom överskådlig tid. I en del bostadsområden utanför Höörs tätort finns avloppsledningar avsedda enbart för spillvatten. Dagvatten från dessa områden bör även fortsättningsvis kunna avledas i befintliga lokala dagvattensystem eller inom tomtmark utan krav på en kommunal dagvattenutbyggnad. Vid utformning av bostadsområden är det väsentligt att gatorna utformas så att snön kan ligga kvar utmed gatorna. Bortforsling av snö är kostsam, samt ställer höga krav på utformningen av snödeponiplatsen. Vid snösmältning belastas miljön minst om föroreningarna i snön fördelas jämt ut i naturen, allra helst genom ekologiska dagvattenanläggningar. Täkter Mellanskånes Kommunalförbund har 1993 godkänt en grushushållningsplan som ett underlag för planering av grushushållningen i Mellanskåne. Planen har inte antagits av kommunstyrelsen eller kommunfullmäktige i Höörs kommun, men nyttjats som ett underlag i såväl beredning som beslut i ärende rörande grus- och bergtäkter. Utgångspunkten för grushushållningsplanering är samhällets behov av grusmaterial nu och i framtiden. Grusmaterial är nödvändigt för all form av samhälls- Täkten i Äskeröd är både täkt och återvinningsstation för sortering av schaktmassor, sprängsten m.m. 142

6 Teknik och täkter byggnad och för underhåll av bostäder, industri, kommunikation och övrig anläggningsverksamhet. Samtidigt är naturgrus en ändlig resurs och ska täcka samhällets behov av grusmaterial. Grusavlagringarna innehåller, bl.a. för vattenförsörjningen, viktiga grundvattentillgångar och ofta är starka bevarandevärden knutna till grusförekomsterna genom natur- och kulturvärden samt genom friluftslivets intressen. Huvudsyftet med grushushållningsplanen är att peka ut områden som kan anses vara möjliga för bergtäktsverksamhet. Genom att övergå till att nyttja krossat bergmaterial i stället för naturgrus kan förbrukningen av den ändliga naturresursen minskas och främst användas där det behövs högkvalitativt naturgrus. I bedömningen av lämpliga områden har såväl naturvårds- som miljövårdsaspekter beaktats. I planen uttalas inte i mer precisa termer hur stort behovet av krossat bergmaterial är framöver. Under utredningsarbetet fortskred emellertid arbetet med målsättningen att högst en eller några få bergtäkter skulle etableras i Mellanskåne. Höörs kommun anser det viktigt att kunna ersätta naturgruset med krossat bergmaterial. Varje bergtäkt medför oftast sådana effekter på omgivningen att endast ett mycket fåtal bergtäkter bör öppnas inom Mellanskåne. Det är också av vikt att etableringarna blir jämnt spridda i regionen. Efter grushushållningsplanens färdigställande har en bergtäkt etablerats i Äskeröd. Inom detta täktområde har tablerats en massåtervinningsstation för sortering av bl.a. schaktmassor, sprängsten, betong och tegel. En bergtäkt kan ge negativa effekter för boende och för rekreationsmöjligheterna. Efter återställningen av en bergtäkt kan däremot området bli en tillgång för friluftslivet. En övergång från brytning av grus till berg gör att den ändliga resursen grus kan sparas samt att landskapsbilden inte påverkas så negativt. Krossat bergmaterial bör ersätta grusmaterial så långt det går. De områden som är av intresse för lokalisering av bergtäkt redovisas i Grushushållningsplan för Mellanskåne, december Förekomsterna benämns; Hädensjö (71), Svenstorp (72), Månstorp (81), Äskeröd (82), Allarp (144), Misseröd (211) och Afrika (212). Dessa förekomster ska tillsvidare skyddas från sådan markanvändning som hindrar en framtida brytning av berg i dessa områdena. Ytterligare grus- eller bergtäkter, utöver den igångvarande täkten i Äskeröd, tillåts ej innan ny grushushållningsplan antagits. Resurshushållning 143