Miljöbokslut Anlagt utjämningsmagasin för omhändertagande
|
|
- Agneta Lundström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Miljöbokslut 22 Miljöbokslut är ett sätt att redovisa miljötillståndet i kommunen. Här redovisas också kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som stöd och inspiration i det fortsatta miljöarbetet. Gröna nyckeltal De gröna nyckeltalen visar i konkreta siffror på tillstånd och trender som är relaterade till miljön. De gröna nyckeltalen ska användas för att följa upp miljöpåverkan och miljötillstånd i kommunen som helhet, men också för att följa kommunens egen verksamhet. De flesta av Höörs kommuns gröna nyckeltal följer kommunförbundets förslag och kan därför användas även för jämförelser mellan kommuner. Nyckeltalen kommer med tiden att behöva ändras och kompletteras så att de ger en så bra och rättvisande bild av miljötillstånd, miljöpåverkan och resursanvändning som möjligt. De nationella miljömålen Miljöbokslutet har en klar koppling till de 15 nationella miljökvalitetsmål som fastställts av Sveriges riksdag. Flera av de gröna nyckeltalen berör fler än ett miljömål. Miljömålen ska genomsyra allt arbete och alla verksamheter för att nå det övergripande målet - en hållbar utveckling. Begreppet hållbar utveckling kan definieras som en utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov (Brundtlandkommissionen 1998). Kommunens miljöinsatser 22 Under året har en rad åtgärder genomförts som på ett eller annat sätt bidrar till en bättre miljö. Här följer ett urval: Påbörjat en dagvattenutredning. Utredningen ska leda fram till en policy kring hantering av dagvatten. Arbetet ska ge bättre rening och omhändertagande av dagvattnet innan det släpps ut i vattendragen. Ambitionen är också att utjämna flödestoppar samt minska belastningen på reningsverken. Anlagt utjämningsmagasin för omhändertagande av dagvatten från cirkulationsplatsen, väg 2, vid Höörsån. Påbörjat om- och tillbyggnad för att förbättra drift, effekt och kapacitet vid Ormanäs reningsverk. Fortsatt inventering och krav på att åtgärda enskilda avlopp. Påbörjat utbyggnad av gång- och cykelväg vid Östergatan. Åtgärden innebär ökad trafiksäkerhet, vilket förväntas minska biltrafiken och öka andelen barn som går eller cyklar till skolan. Ombyggnad av övergångsställen vid Södergatan för att höja trafiksäkerheten och därmed stimulera gång- och cykeltrafik. Ombyggnad av busshållplatser. Ytterligare fyra hållplatser har försetts med väderskydd. Tio hållplatser har handikappanpassats, vilket leder till att behovet av färdtjänstresor med taxi minskar. Kostnadsfri energirådgivning till allmänheten två dagar i veckan. Lansering av papperspåsar, istället för plastpåsar, för hushållens komposterbara del av avfallet. Åtgärden är frivillig men har fallit väl ut tack vare god marknadsföring. Omkring 15% av hushållen i Höör har gått över till papperspåsar. Åtgärden innebär att mängden plast som går till deponi kan minska. Via Ringsjökommittén genomfört provfiske och inventering av bottenvegetation i Ringsjön för att kunna bedöma miljötillståndet i sjön och behovet av eventuella åtgärder. Inlett arbete med åtgärdsförslag. Avslutat fördjupad inventering av värdefull skog; hotade och sällsynta insekter i bokskog. Genomfört inventering av jätteträd i kommunens södra del. Anlagt, ha våtmark i Snogeröd för att minska övergödningen i Ringsjön. Röjt och stängslat 7 ha av kommunens mest värdefulla naturbetesmarker. Stängslat och återinfört bete i två tätortsnära ekhagar för att gynna biologisk mångfald och skapa en god boendemiljö.
2 Planerade åtgärder 2 Inköp av ekologiskt producerad mjölk till skolmatsalarna. Utbildning av samtliga skolbussförare i heavy eco-driving, dvs miljövänlig (och ekonomisk) körteknik. Inventering av hotade och sällsynta insekter knutna till grov ek. Anläggning av,8 ha våtmark vid Finnhult för att minska övergödningen av Ringsjön. Anläggning av utjämningsmagasin (dammar) för omhändertagande av dagvatten och dräneringsvatten på Industriområde Syd och Höör Väster. Avsluta ombyggnad av Ormanäs reningsverk. Upprätta register över oljecisterner för att förbättra tillsynen samt information till cisternägare om kontrollskyldighet. Deltagande i länstäckande tillsynskampanj om kemikalielagring i cisterner. Utökad energirådgivning. Behovet och intresset av den kostnadsfria energirådgivningen har ökat. Under våren 2 utökas därför verksamheten med tre informationskvällar om alternativa energiformer och effektiv elanvändning. Höörs kommuns gröna nyckeltal För Höörs kommun finns för närvarande 2 gröna nyckeltal för att mäta miljötillstånd och miljöpåverkan. Här har de samlats i två grupper. Den första gruppen med rubriken Kommunen som geografiskt område ska spegla miljöpåverkan och miljötillstånd i hela kommunen, medan nyckeltalen under rubriken Kommunen som organisation ska mäta hur kommunens egna verksamheter och förvaltningar påverkar miljön. Vissa nyckeltal har av olika skäl förändrats eller räknats om sedan det förra miljöbokslutet (2-21). KOMMUNEN SOM GEOGRAFISKT OMRÅDE Energianvändning Total energianvändning per invånare (kwh/inv) Uppvärmning och elanvändning i bostäder (kwh/inv) Uppvärmning och elanvändning i servicesektorn (kwh/inv) Utsläpp av fossil koldioxid (ton/invånare) 4, 4,8 - - Källa: SCB På energiområdet finns mycket kvar att göra. Mycket energi kan sparas genom relativt enkla åtgärder, som att stänga av elektriska apparater ordentligt istället för att ha dem på stand-by. Biltrafik och uppvärmning står för merparten av utsläppen av fossil koldioxid. Siffrorna för år 21 och 22 finns tillgängliga först i april 2. Andel förnybar och återvunnen energi i fjärrvärmen (%) , Höör Värme AB Fjärrvärmeverket eldas med flis och gasol. År 22 utgjorde flisvärme hela 8% av den totala produktionen, vilket är positivt då fliseldning, till skillnad från gasol, inte bidrar till växthuseffekten. Den höjda andelen biobränsle beror på att man under år 22 eldat med flis även under sommaren, vilket
3 inte skett tidigare. Fler kunder har anslutits till fjärrvärmenätet, vilket underlättar drift av flispannan under sommaren. Miljömål: Begränsad klimatpåverkan, God bebyggd miljö Markanvändning biologisk mångfald Skyddad natur (% av kommunens yta) - 1, 1, 1,4 Källa: Länsstyrelsen, Skogsvårdsstyrelsen Den skyddade arealen behöver öka om vi på sikt ska kunna bevara den biologiska mångfalden. Den ökning som skett mellan år 21 och 22 beror dels på Skogsvårdsstyrelsens arbete med biotopskydd, dels på att ett Natura 2 område (Klintaskogen) tillkommit. Miljömål: Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap, God bebyggd miljö Observationer av rödlistade arter i kommunen Källa: ArtDatabanken Nyckeltalet speglar inte miljötillståndet direkt utan snarare aktiviteten vad gäller kartläggning och kunskap om värdefull natur. Såväl privatpersoner som myndigheter och organisationer kan rapportera fynd av hotade eller sällsynta arter till ArtDatabanken. Rapportering och registrering sker med viss eftersläpning varför siffrorna även för tidigare år kommer att förändras. Miljömål: Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap Miljöanpassat skogsbruk (% av skogsarealen) FSC PEFC Totalt Källa: Skogssällskapet, Sveaskog, Sydved, Södra FSC och PEFC är två olika miljöcertifieringssystem för skogsbruket. Arbete pågår för att få de båda systemen att närma sig varandra. Fortfarande finns dock skillnader, vilket gör att de redovisas var för sig. I hela landet är ca 45% av den produktiva skogsmarken FSC-certifierad. (FSC= Forest Stewardship Council, PEFC= Pan-European Forest Certification) Miljömål: Levande skogar, Myllrande våtmarker, Levande sjöar och vattendrag Åkermark godkänd för produktion av KRAV-märkta livsmedel (% av åkerarealen) ,1,4 5,8 Åkermark med EU-stöd för ekologisk odling (% av åkerarealen) ,2 5,4 7,5 8,1 Källa: KRAV 9, Källa: Jordbruksverket via Kommunförbundet Den ekologiskt odlade arealen visar en tydligt ökande trend, vilket är positivt. Det föreslagna målet för Skåne är att minst 1% av åkerarealen ska vara ekologiskt odlad år 25 (2% till 21). Det nationella målet är högre, 2% till 25, men det har bedömts vara orealistiskt för Skånes del. Arealen åkermark som omfattas av miljöstöd för ekologisk odling är nästan dubbelt så stor som KRAV-arealen. Det beror dels på att det finns lantbruk som väljer att odla ekologiskt utan att ansluta sig till KRAV, dels på att djuruppfödare, hästgårdar med flera har miljöstöd för ekologiskt odlade betes- och slåttervallar, utan att i övrigt ha en ekologisk produktion. Miljömål: Ett rikt odlingslandskap, Ingen övergödning, Giftfri miljö, Grundvatten av god kvalitet, Levande sjöar och vattendrag, Myllrande våtmarker, Hav i balans samt levande kust och skärgård.
4 Luft Trafikens utsläpp av VOC (kg/invånare) Källa: Skånes Luftvårdsförbund VOC är ett samlingsnamn för en grupp kemiska ämnen (flyktiga organiska kolväten) med negativa effekter på hälsa och miljö. Ämnena bildas bland annat vid förbränning av bensin och dieselolja. Statistik för år 21 och 22 finns ännu inte tillgänglig. Miljömål: Frisk luft, Giftfri miljö, God bebyggd miljö Vatten Godkända enskilda avlopp (%) Höörs kommun arbetar sedan ett antal år tillbaka med en systematisk inventering av alla enskilda avlopp. Ringsjöns och Kävlingeåns avrinningsområden är avslutade, medan drygt anläggningar i Rönneås och Helgeås avrinningsområden återstår. De avlopp som vid inventeringstillfället inte uppfyller miljöbalkens krav på rening och funktion ska åtgärdas inom en viss tid. I hela kommunen finns ca 225 enskilda avlopp. Miljömål: Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag, Hav i balans samt levande kust och skärgård, Myllrande våtmarker Enskilda brunnar vattenkvalitet (%) Bakt Nitrat Nyckeltalet visar andelen vattenprov från enskilda brunnar som visar för höga bakteriehalter (otjänligt) respektive höga nitrathalter (tjänligt med anmärkning). Vanligaste orsaken till höga bakteriehalter är felkonstruerade brunnar som gör att ytvatten tränger in. I vissa områden finns även problem med inträngning av avloppsvatten. Höga nitrathalter är svårare att åtgärda. Orsaken är ofta förhöjda kvävehalter i grundvattnet; ett problem som hänger ihop med jordbruk och övergödning. Miljömål: Grundvatten av god kvalitet, Ingen övergödning, Giftfri miljö, God bebyggd miljö Slam Tungmetaller i slam (mg/kgts) gränsvärde 199 Kvicksilver 2,5 1,,52,41,5 Kadmium 2, 2, 1,1 1,5 1,4 Bly Godkänt slam (%) Återförd fosfor från slam (%) Att återföra näringsämnen från reningsverkens slam till jordbruksmark är viktigt ur kretsloppssynpunkt. Men ett problem är att slam innehåller tungmetaller, som kan vara skadliga på sikt. Därför pågår mycket diskussioner om huruvida lantbruket ska ta emot slam eller inte. Gränsvärdena i tabellen ovan anger de halter som enligt lag måste underskridas för att slammet ska få användas i jordbruket. Kadmium är det ämne som uppvisar högst halter i förhållande till gällande gränsvärden. Några av källorna till höga kadmiumhalter är bromsbelägg på bilar och utfällning från galvaniserade stuprännor. Cigarrettaska är en annan kadmiumkälla. Kvicksilverhalterna har sjunkit drastiskt sedan arbetet med att sanera gamla tandläkarmottagningar startade. Även blyhalterna har sjunkit, mycket beroende på övergången till blyfri bensin. Slammet från reningsverken i Höörs kommun återförs till jordbruket eller används i jordtillverkning. En del har under 22 också använts för att täcka en gammal deponi. Miljömål: Giftfri miljö, Ingen övergödning, Ett rikt odlingslandskap Avfall Insamling för återvinning (kg/invånare) papper 8,2 92,1 86,7 glas 19,5 17,1 18,8 metall 1,7 1, 1,9 plast (1,9) 2,6 2,9 Källa: MERAB
5 Deponerat hushållsavfall (kg/invånare) Källa: MERAB När det gäller mängden insamlat och återvunnet material syns inga tydliga trender. Mängden återvunnen plast år 2 är satt inom parentes då den inte går att jämföra med senare års siffror, bland annat på grund av att s k industriplast ingår samt att kraven från återvinningsföretagen höjts när det gäller kvaliteten på det insamlade materialet. Nyckeltalet för deponerat hushållsavfall innefattar utöver avfall direkt från hushållen även avfall från vissa verksamheter som biobränsleaska och tvätt av trottoarer. I Höör tenderar mängden deponi som hushållen lämnar på återvinningscentralen tyvärr att öka. Ökningen var hela 26 procent mellan år 21 och 22. Nyckeltalen för återvunnet och deponerat avfall gäller för Höör, Hörby och Eslöv tillsammans. Miljömål: God bebyggd miljö KOMMUNEN SOM ORGANISATION Transportenergi för tjänsteresor (kwh/årsarbetare) Källa: Höörs komun Nyckeltalet är ett mått på hur mycket energi från fossila bränslen som kommunens anställda förbrukat på tjänsteresor under året. En jämförelse med några andra kommuner som redovisat gröna nyckeltal visar att Höörs kommun ligger ganska bra till. För år 2 redovisar Landskrona 148 kwh/åa, Sjöbo 15 kwh, medan Karlstad redovisar 76 kwh/åa. En förklaring till den relativt låga förbrukningen i Höör kan vara de goda tågförbindelserna som minskar antalet bilresor över längre avstånd. Sedan några år finns Skånekort (länstrafikkort) för utlåning till personalen. År 22 utökades antalet från två till tre stycken och nyttjandegraden är fortsatt mycket hög. Andel ekologiska livsmedel i kommunal förvaltning (% av värdet) - 1,, Endast en liten del av de livsmedel som köps in till skolmatsalar m m i Höörs kommun utgörs av ekologiskt odlade livsmedel. Från och med år 2 finns dock ett beslut om inköp av ekologiskt producerad mjölk. Miljömål: Ett rikt odlingslandskap, Ingen övergödning, Giftfri miljö, Grundvatten av god kvalitet, Levande sjöar och vattendrag, Myllrande våtmarker, Hav i balans samt levande kust och skärgård. Användning av värme i kommunens lokaler (kwh/m 2 ) Användning av el i kommunens lokaler (kwh/m 2 ) Förnybar energi i kommunens lokaler (%) Den förnybara energin består framförallt av fjärrvärme från fliseldning. Tio procent utgörs av biogas som framställs och förbrukas på reningsverket i Ormanäs.
Miljöbokslut 2003. Miljöåtgärder år 2003
Miljöbokslut 2003 Miljöbokslut är ett sätt att redovisa miljötillståndet i kommunen. Här redovisas också kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som stöd och inspiration
Läs merMiljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal
Miljöbokslut 26 Miljöbokslutet är en redovisning av miljötillståndet i kommunen. Det är också ett sätt att följa upp kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som
Läs merGenerationsmål RIKSDAGSBESLUT OM MILJÖMÅLEN FOTO: ELLIOT ELLIOT/JOHNÉR
Generationsmål Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför
Läs merSida 0 av 7 TEMA: FRISKT VATTEN
Sida 0 av 7 TEMA: FRISKT VATTEN Levande sjöar och vattendrag Ingen övergödning Grundvatten av god kvalitet God bebyggd miljö Hav i balans samt levande kust och skärgård Sida 1 av 7 Grundvattnet ska vara
Läs merGötene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010
Götene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010 Götene kommuns miljöpolicy och lokala miljömål Bakgrund Följande dokument innehåller miljöpolicy och miljömål för Götene kommun. Miljöpolicyn anger kommunens
Läs merSvenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv
7 Ingen övergödning Miljökvalitetsmålet Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna
Läs merUTKAST MILJÖKONSEKVENSER
1 UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 12 02 09 2 3 Innehållsförteckning SYFTE OCH INNEHÅLL Syfte Process Innehåll Avgränsning MILJÖKONSEKVENSER Utbyggnad inom riksintresseområden Kultur Natur Friluftsliv Utbyggnad
Läs merLokala miljömål för Tranemo kommun
Lokala miljömål för Tranemo kommun Sveriges riksdag har fastställt 16 nationella miljökvalitetsmål för en hållbar utveckling, varav 14 är tillämpliga för Tranemo kommun. Målet är att Sverige år 2020 ska
Läs merMILJÖMÅL OCH KONSEKVENSER
52(60) Fördjupad översiktsplan, Fjällbacka MILJÖMÅL OCH KONSEKVENSER Ett genomförande av de möjligheter till utveckling som den fördjupade översiktsplanen medger ger olika konsekvenser i samhället. I följande
Läs merAreella näringar 191
Areella näringar 191 192 JORDBRUK Högvärdig åkermark är av nationell betydelse (miljöbalken 3:4). Det betyder att sådan jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller andra anläggningar endast om
Läs merMiljöinformation Skara Energi AB 2012
Miljöinformation Skara Energi AB 2012 2 Miljöinformation Skara Energi AB 2012 Miljömålen som bolaget satte upp för 2011 baserades på de nationella miljömålen. Skara Energi AB har arbetat med 6 st av de
Läs merHur mår miljön i Västerbottens län?
Hur mår miljön i Västerbottens län? Når vi miljömålen? Uppnås miljötillståndet? Hur arbetar vi för att uppnå en hållbar utveckling med miljömålen som verktyg? Det övergripande målet för miljöpolitiken
Läs merFörslag på mål eller målområden för grupperna våra ekosystemtjänster och förebygg och begränsa föroreningar
Förslag på mål eller målområden för grupperna våra ekosystemtjänster och förebygg och begränsa föroreningar Förslag på övergripande paraplymål för gruppen våra ekosystemtjänster - Vi ska skydda och bevara
Läs merHAMMARÖ KOMMUNS MILJÖBOKSLUT 2009
HAMMARÖ KOMMUNS MILJÖBOKSLUT 2009 2 1(20) Miljöbokslut för Hammarö kommun Detta är Hammarö kommuns andra miljöbokslut. Miljöbokslutet är uppbyggt utifrån de nationella miljömålen. Dessa mål har inte brutits
Läs merTEMA: MINDRE GIFT PÅ DRIFT
Sida 1 av 6 TEMA: MINDRE GIFT PÅ DRIFT Giftfri miljö Frisk luft god kvalitet Levande sjöar och vattendrag Hav i balans samt levande kust och skärgård Ett rikt odlingslandskap Levande skogar Myllrande våtmarker
Läs merFörord. Vi har ett bra och effektivt miljöarbete
Förord Vi har ett bra och effektivt miljöarbete i Sverige och Örebro län. I vårt län har vi minskat våra klimatpåverkande utsläpp med nästan 20 procent sedan 1990. Inom arbetet för minskad övergödning
Läs merMÄLAREN EN SJÖ FÖR MILJONER. Mälarens vattenvårdsförbund. Arbogaån. Kolbäcksån. Hedströmmen. Eskilstunaån. Köpingsån. Svartån. Sagån.
Hedströmmen MÄLAREN Kolbäcksån Arbogaån Svartån Örsundaån Råckstaån Sagån Oxundaån Märstaån Fyrisån EN SJÖ FÖR MILJONER Köpingsån Eskilstunaån SMHI & Länsstyrelsen i Västmanlands län 2004 Bakgrundskartor
Läs merMiljöprogram för Högsby kommun
Miljöprogram för Högsby kommun 2 Inledning 2008-12-19 antog Kommunfullmäktige ett lokalt miljöprogram, för Högsby kommun, med koppling till de nationella miljökvalitetsmålen. Detta dokument är en sammanställning
Läs merEtt rikt växt- och djurliv
Ett rikt växt och djurliv Agenda 21:s mål Senast till år 2010 har förutsättningar skapats för att bibehålla eller öka antalet djur och växtarter med livskraftig förekomst i jordbruks och skogslandskapet
Läs merMiljöbokslut. Foto: Daniel Helsing
Miljöbokslut 2015 Foto: Daniel Helsing Innehåll Inledning... 3... 3 Vad innehåller miljöbokslutet?... 3 Miljömålen... 3 Begränsad klimatpåverkan... 4 Frisk luft... 5 Bara naturlig försurning... 6 Giftfri
Läs merMål för Riksdagsförvaltningens miljöarbete 2012-2015
Mål för Riksdagsförvaltningens miljöarbete 2012-2015 Bakgrund Utgångspunkterna för Riksdagsförvaltningens miljömål är Riksdagsförvaltningens betydande miljöaspekter samt de nationella miljökvalitetsmålen
Läs merMiljöredovisning. Prioriterat område: Luft Nationella miljökvalitetsmål: Frisk luft. Levande sjöar och vattendrag. Begränsad klimatpåverkan.
Miljöredovisning Sammanfattning Trenden för miljön i kommunen är fortsatt positiv. Utsläppen av luftföroreningar från kommunen som helhet fortsätter att minska. Minskningen beror i huvudsak på minskade
Läs merGRÖNA NYCKELTAL FÖR ARVIDSJAURS KOMMUN 2010. Foto: Majvor Sellbom
GRÖNA NYCKELTAL FÖR ARVIDSJAURS KOMMUN 21 Foto: Majvor Sellbom ARVIDSJAURS KOMMUN Miljö- och byggenheten Maj 211 1 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Biologisk mångfald... 4 2.1 Skog och skogsbruk...
Läs merGröna nyckeltal. för Höörs kommun. Antaget 2009-12-16 KF 106
Gröna nyckeltal för Höörs kommun Antaget 2009-12-16 KF 106 Inledning Gröna nyckeltal är ett sätt att mäta miljötillstånd och visa på trender inom miljöområdet. Den första uppsättningen gröna nyckeltal
Läs merLektionsupplägg: Varför behövs miljömålen?
Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen? En bra miljö kan handla om många olika saker t.ex. frisk luft, rent vatten och en stor biologisk mångfald. Tyvärr är miljöproblemen ibland så stora att varken
Läs merVattenöversikt. Hur mår vattnet i Lerums kommun?
www.logiken.se Omslagsbild: Skäfthulsjön, foto: Jennie Malm Vattenöversikt Hur mår vattnet i Lerums kommun? Lerums kommun Miljöenheten I 443 80 Lerum I Tel: 0302-52 10 00 I E-post: lerums.kommun@lerum.se
Läs merför kommunerna Falköping, Hjo, Karlsborg, Skövde, Tibro, Töreboda och Skara
för kommunerna Falköping, Hjo, Karlsborg, Skövde, Tibro, Töreboda och Skara Avfallsplanen En avfallsplanen kan i korthet beskrivas som ett dokument med mål och visioner med avfall samt för hanteringen
Läs merBilaga 1. Nationella miljökvalitetsmål, regionala och lokala mål för översiktsplan 2000 för Vallentuna kommun
1 Bilaga 1. Nationella miljökvalitetsmål, regionala och lokala mål för översiktsplan 2000 för Vallentuna kommun 1. Frisk luft Luftens innehåll av partiklar och ett antal organiska ämnen överskrider inte
Läs mer2012:4 Eskilstunas miljönäringar och gröna näringsliv
2012-04-27 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:4 Eskilstunas miljönäringar och gröna näringsliv
Läs merMål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun
Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun Antagen av kommunfullmäktige 2012-09-24 109 2(5) Skogsbrukets mål Bedriva skogsbruk enligt reglerna för miljöcertifiering enligt FSC-standard. Bevara och
Läs merVatten och avlopp i Uppsala. Av: Adrian, Johan och Lukas
Vatten och avlopp i Uppsala Av: Adrian, Johan och Lukas Hela världens kretslopp Alla jordens hav, sjöar eller vattendrag är ett slags vatten förråd som förvarar vattnet om det inte är i någon annan form.
Läs merKROKOMS KOMMUN VATTENSKYDDSOMRÅDE RÖRVATTNET POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR OCH RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS
BILAGA 2 KROKOMS KOMMUN VATTENSKYDDSOMRÅDE RÖRVATTNET POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR OCH RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS VERSION 1 Projekt nr 600 219 Östersund 2013-08-30 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Innehållsförteckning...
Läs merVA-policy. Oskarshamns kommun
VA-policy VA-policy Antagen av KF 2013-04-08, 59 Upprättad som ett samarbetsprojekt mellan samhällsbyggnadsnämnden och tekniska nämnden. Arbetet med planen utförs med stöd av Länsstyrelsen (LOVA). Postadress
Läs merMer djupgående fakta angående de olika miljökvalitetsmålen och mer information om Essunga kommun finns att läsa i grunddelen.
Förord I april 1999 antog riksdagen 15 nationella miljökvalitetsmål. De nationella miljökvalitetsmålen har vuxit fram ur ett framgångsrikt samarbete mellan förtroendevalda, myndigheter, näringsliv och
Läs merUppföljning av åtgärder för förvaltningar/ kommunala bolag i Lokal Agenda 21 för Eslövs kommun Handlingsprogram
Uppföljning av åtgärder för förvaltningar/ kommunala i Lokal Agenda 21 för Eslövs kommun Handlingsprogram Bakgrund Kommunfullmäktige antog den 24 november 1997 handlingsprogrammet för Eslövs kommuns lokala
Läs merHållbar utveckling tema Energi och Miljö. Petra Norman
Hållbar utveckling tema Energi och Miljö Petra Norman Energi och Miljö Eftersom vi är många här på jorden och resurserna är begränsade och vissa håller redan på att ta slut idag så måste vi ta vara på
Läs merOch vad händer sedan?
Och vad händer sedan? I STORT SETT ALLA MÄNNISKOR I SVERIGE SOM BOR i en tätort är anslutna till ett vatten- och avloppsledningsnät. Men så har det inte alltid varit. Visserligen fanns vattenledningar
Läs merFrisk luft. Skyddande ozonskikt
Innehåll Tomelilla och miljön 2 Sammanställning av gröna nyckeltal; är Tomelilla på rätt väg? 3 Frisk luft 4 Storslagen fjällmiljö 4 Grundvatten av god kvalitet 5 Levande sjöar och vattendrag 6 Hav i balans
Läs merProduktionsvolym och energiförbrukning
Nyckeltal för färgindustrin 2012 130617 De svenska färgtillverkarna har genom frivilliga åtgärder länge arbetat för att minska belastningen på miljön från färgtillverkningen. Under mer än tio års tid har
Läs merEn hållbar utveckling
FINNES: SÖKES: En hållbar utveckling Material om Stockholms miljöprogram kan beställas på www. eller från Miljöförvaltningen i Stockholm, Box 380 24, 100 64 Stockholm Tel 08-508 28 800, Fax 08-508 28 808
Läs merUppföljning år 2008. Lokala miljömål för Vänersborg år 2006-2008. Illustrationer: Tobias Flygar
Uppföljning år 28 Lokala miljömål för Vänersborg år 26-28 Illustrationer: Tobias Flygar Innehåll Inledning... 3 Sammanställning och värdering... 3 Uppföljning beskrivning per mål...7 1. Begränsad klimatpåverkan...
Läs merHÖGANÄS MOT ETT HÅLLBART SAMHÄLLE
KF-bilaga 16/2005 HÖGANÄS MOT ETT HÅLLBART SAMHÄLLE Miljöpolicy och miljöprogram för Höganäs kommun Antagna av kommunfullmäktige 2005-04-28 Innehåll 1. Höganäs och en hållbar utveckling 3 Hållbar utveckling
Läs merFörslag till lokala miljömål för Nacka.
6 (57) 52 Dnr MSN 2012/156-003 Förslag till lokala miljömål för Nacka Beslut Miljö- och Stadsbyggnadsnämnden beslutar att remittera bifogat förslag till lokala miljömål för Nacka till berörda nämnder i
Läs merUnderlag till tillsynsplan 2015
Underlag till tillsynsplan 2015 Resursbehovet specificerat efter Sveriges 16 nationella miljömål samt efter övriga verksamheter (17-20) som inte kan härledas till ett miljömål. Varje miljömål är indelat
Läs merMiljöprogram 2030. Antagen av Vänersborgs kommunfullmäktige 2016-02-24
Miljöprogram 2030 Antagen av Vänersborgs kommunfullmäktige 2016-02-24 Vänersborgs kommun - attraktiv och hållbar i alla delar, hela livet Vi har en vision om att Vänersborgs kommun ska vara attraktiv och
Läs merVattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen i Kalmar län 391 86 Kalmar
Björn Hjernquist 0498485248@telia.com 26 augusti 2009 Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen i Kalmar län 391 86 Kalmar Samrådsyttrande över förslag till förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer,
Läs merMiljöbedömning för Kristinehamns kommuns avfallsplan
Bilaga 11 1(8) Miljöbedömning för Kristinehamns kommuns avfallsplan När en plan eller ett program upprättas, vars genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan, ska enligt miljöbalken (1998:808)
Läs merNaturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014
Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014 Naturvårdsprogram för Hällefors kommun Uppdaterad kortversion Ett naturvårdsprogram för Hällefors kommun antogs i komunfullmäktige 2010-11-16. I denna kortversion
Läs merÅtgärder mot miljöproblem. 2.2. Övergödning
2.2. Övergödning Övergödning av sjöar, vattendrag och kustvatten bedöms inte vara ett omfattande miljöproblem i Bottenhavets vattendistrikt (Figur 2). De viktigaste mänskliga källorna är tillförsel av
Läs merInventering av enskilda avlopp i Gisekvarns fritidsområde
Inventering av enskilda avlopp i Gisekvarns fritidsområde 2011 En samlad bedömning och beskrivning av de enskilda avloppens funktion i Gisekvarns fritidsområde Bakgrund Miljökontoret i Trosa kommun arbetar
Läs merMÅL FÖR TILLSYNEN 2007-2010. 2006-10-09 Miljö- och hälsoskyddsnämndens dokument för målstyrd tillsyn
MÅL FÖR TILLSYNEN 2007-2010 2006-10-09 Miljö- och hälsoskyddsnämndens dokument för målstyrd tillsyn Framtagen av miljö- och hälsoskyddsenheten Lidingö stad september 2006 Illustrationer av Tobias Flygar
Läs merREMISSYTTRANDE FÖRSLAG TILL NYA ETAPPMÅL. 1. Förslag till etappmål för ökad förberedelse för återanvändning och materialåtervinning av avfall
2014-06-25 1 (9) Till: Miljödepartementet 103 33 Stockholm Ansvarig tjänsteman: Magnus Ulaner Miljö- och hållbarhetschef HSB Riksförbund 010-442 03 51 magnus.ulaner@hsb.se REMISSYTTRANDE FÖRSLAG TILL NYA
Läs merTeknik och täkter. Mål och riktlinjer. Kommunens grundvattentäkter ska skyddas så att de inte påverkas av miljöstörande verksamheter eller utsläpp.
Teknik och täkter Mål och riktlinjer Kommunens grundvattentäkter ska skyddas så att de inte påverkas av miljöstörande verksamheter eller utsläpp. Ett framtida hållbart avloppssystem bör vara utformat så
Läs merMILJÖBOKSLUT FÖR Vaggeryds kommun År 2004
1 (15) MILJÖBOKSLUT FÖR Vaggeryds kommun År 2004 Miljöprogrammet med nyckeltal redovisas årligen som ett miljöbokslut i årsberättelsen. För varje miljökvalitetsmål i Miljöprogram för Vaggeryds kommun redovisas
Läs merMål för Grästorps kommuns miljöarbete
Grästorps kommun Kommunfullmäktige POLICY 2015-05-12 Dnr 244/2014 Mål för Grästorps kommuns miljöarbete Antaget av Kommunfullmäktige 2015-06-15 41 1(10) Innehållsförteckning 1. Inledning och bakgrund...
Läs merBiologisk mångfald i det svenska odlingslandskapet
Biologisk mångfald i det svenska odlingslandskapet Myndigheter med ansvar för biologisk mångfald Naturvårdsverket, övergripande ansvar Länsstyrelserna, 21 stycken Kommuner, 290 stycken Jordbruksverket,
Läs merUpprättad i maj 2006. Gnosjö Kommun. Miljö- och byggnämnden. Stadsarkitekt Tor Asbjörnsen
Detaljplan för fastigheten Gårö 1:259 m.fl. MILJÖBEDÖMNING MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Upprättad i maj 2006 Gnosjö Kommun Miljö- och byggnämnden Stadsarkitekt Tor Asbjörnsen 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING ALLMÄNT.
Läs merSynpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt - förvaltningscykel 2015-2021
Linnea Mothander Datum 2015-04-07 060-19 20 89 Vattenmyndigheten Bottenhavet Samrådssvar 537-9197-2014 vattenmyndigheten.vasternorrland@lansstyrelsen.s e Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt
Läs merENABYGDENS MILJÖMÅL 2010-2015
Enabygdens miljömål Siktar mot framtiden ENABYGDENS MILJÖMÅL 2010-2015 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2009-11-17 Enabygdens Miljömål 2010-2015 Enköpings kommun ska vara en föregångare inom miljöområdet.
Läs merVATTENANVÄNDNING - VATTENVÅRD
MULLSJÖ KOMMUN 109 VATTENANVÄNDNING - VATTENVÅRD Tidan i närheten av Näs, Bjurbäck. HUR SER DET UT? Mullsjö kommun är rik på sjöar och vattendrag. De största sjöarna i kommunen är Stråken, Nässjön, Brängen,
Läs merGoda exempel. från investeringsprogrammen Klimp och LIP
Goda exempel från investeringsprogrammen Klimp och LIP Naturvårdsverket mars 2010 ISBN: 978-91-620-8476-9 Grafisk form: Grace Communication Tryck: CM Gruppen Upplaga: 1 500 ex Goda exempel att inspireras
Läs merOktahamn Vårat koncept Energi
Oktahamn Vårat koncept Vårt koncept bygger på att minska energiåtgången på alla tänkbara sätt. Endast förbruka vad vi kan producera, både gällande elektricitet och livsmedel. Vi vill alltså få en stark
Läs merOxundaåns vattenvårdsprojekt. Dagvattenpolicy. Gemensamma riktlinjer för hantering av. Dagvatten. I tätort. september 2001
Dagvattenpolicy Gemensamma riktlinjer för hantering av Dagvatten I tätort september 2001 Upplands Väsby kommun Sigtuna kommun Vallentuna kommun Täby kommun Sollentuna kommun Tätortens Dagvatten Förslag
Läs merHandla ekologiskt? Ekologiskt kvitto om alla i Örebro enbart åt ekologiska ägg
Ekologiskt kvitto om alla i Örebro enbart åt ekologiska ägg Om alla 130 000 invånare i Örebro under ett år äter 20 000 000 st ekologiska ägg istället för konventionella skulle det bidra till: Minskad användning
Läs merRISKINVENTERING OCH RISKANALYS, GÄDDEDE VATTENVERK
Dokumentnamn: Bilaga 3 - Förslag vattenskyddsområde Dokumentet gäller för: VA-försörjning, dricksvatten Strömsund kommun Framtaget av: Ansvarig för dokumentet: Anna Norman, ProVAb VA-chef, Strömsund kommun
Läs merantagen av kommunfullmäktige 2009-09-22 miljökonsekvensbeskrivning
antagen av kommunfullmäktige 2009-09-22 miljökonsekvensbeskrivning innehållsförteckning SID 1. INLEDNING 3 Läsanvisning 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Avgränsning miljöbedömning 3 1.3 Nollalternativet 4 1.4 MKB:s
Läs merÅtgärdsförslag för Norra Kalmarsunds skärgårds kustvatten
Åtgärdsförslag för Norra Kalmarsunds skärgårds kustvatten Sammanfattning Norra Kalmarsunds skärgårds kustvatten är en gruppering av de sjutton kustvattenförekomsterna Hossmoviken, Västra sjön, S n Kalmarsund,
Läs merHuddinge Naturskyddsförening
Huddinge Naturskyddsförening Miljönämnden Huddinge kommun Angående Agenda 21 Huddinge Naturskyddsförening får härmed översända vårt remissvar på remissutgåvan av Lokal Agenda 21 för Huddinge 2009-2015.
Läs merVänö miljöbeskrivning I projektet Green Islands
Vänö miljöbeskrivning I projektet Green Islands www.greenislands.se Om Green Islands Green Islands projektet har under tre år samlat information om hur vi kan leva mer hållbart med fokus på energi-, avfalls-,
Läs merVattnets betydelse i samhället
9 Vattnets betydelse i samhället Vatten är vårt viktigaste livsmedel och är grundläggande för allt liv, men vatten utnyttjas samtidigt för olika ändamål. Det fungerar t.ex. som mottagare av utsläpp från
Läs merKontroll av amalgamavskiljare. Huddinge 1999
R nr 19, maj 2000 Kontroll av amalgamavskiljare i Stockholm och Huddinge 1999 Peter Johansson, Stockholm Vatten AB Sammanfattning: Tmls en avsevärd minskning av kvicksilver tillförseln till reningsverken
Läs merMöte om livsmedel, växtnäring och avloppsslam i Stockholm den 5/11 2002
Möte om livsmedel, växtnäring och avloppsslam i Stockholm den 5/11 2002 Mötet i Stockholm hade arrangerats av MISTRA-programmen MAT21och Urban Water tillsammans med Naturvårdsverket. Temat var Urban växtnäring
Läs merSTRATEGI. Antagandehandling. Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun
STRATEGI Antagandehandling Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun Antaget av kommunfullmäktige 2015-02-23, 6 STRATEGI 2 Miljöstrategi för Håbo 2030 Håbo kommun är en expansiv kommun
Läs merDetaljplan för fastigheten Hulan 1:122 m fl, ICA Kvantum, i Lerums kommun. Behovsbedömning KS 13.386
KS 13.386 Detaljplan för fastigheten Hulan 1:122 m fl, ICA Kvantum, i Lerums kommun Behovsbedömning Sektor samhällsbyggnad Plan- och exploateringsenheten 2016-03-04 Innehåll 1 Allmänt 3 2 Kort beskrivning
Läs merTungmetallbestämning i gräskulturer
1(14) Miljöförvaltningen Tungmetallbestämning i gräskulturer Landskrona 2013 Hilde Herrlund Miljöinspektör Rapport 2014:1 Januari 2014 2(14) Sammanfattning I jämförelse med 2012 skedde en ökning av tungmetallhalten
Läs merTillsynsplan vatten & avlopp 2013-2021
Dnr 2012-10-15 2012-001629 Tillsynsplan vatten & avlopp 2013-2021 Tillsynsplanen avser all tillsyn som miljö- och byggnadskontoret bedriver inom vatten och avloppsområdet, såväl enskilda, gemensamma som
Läs mer1. Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att upphäva beslut Mhn 148/2013, Reviderade anvisningar för enskilda avlopp i Halmstads kommun.
1(6) Tjänsteskrivelse 2015-05-13 Diarienummer: 2015-2493 Version: 1,0 Beslutsorgan: Miljö- och hälsoskyddsnämnden Enhet: Hälsoskyddsavdelningen Handläggare: Ingela Caswell E-post: ingela.caswell@halmstad.se
Läs merVägledning för intern kemikaliekontroll
Vägledning för intern kemikaliekontroll Inledning Denna vägledning vänder sig till dig som har ansvar för inköp och hantering av kemiska produkter inom verksamheten. Att välja rätt metod och kemikalie
Läs merSLC:s miljöprogram UTKAST
SLC:s miljöprogram UTKAST 13.02.2012 Förslag av SLC:s miljö- och markpolitiska utskott Inledning Jordbruk har bedrivits i Finland i över tusen år. Under olika tidsperioder har man odlat enligt då kända
Läs merRegeringsuppdrag fosfor Effekterna av Naturvårdsverkets förslag. Lund 20 december 2013 Anders Finnson Svenskt Vatten
Regeringsuppdrag fosfor Effekterna av Naturvårdsverkets förslag Lund 20 december 2013 Anders Finnson Svenskt Vatten Förslag till etappmål för hållbar återföring av fosfor och andra växtnäringsämnen Kretsloppen
Läs merTematisk månadsrapport av indikatorer i strategisk plan
1() KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning, -11- Mona Stensmar Petersen, 4-4 28 mona.petersen@karlstad.se Natur och miljö Tematisk månadsrapport av indikatorer i strategisk plan Vi är långt ifrån måluppfyllelse
Läs merRISKINVENTERING OCH RISKANALYS, FLOXENS VATTENVERK
BILAGA 2 RISKINVENTERING OCH RISKANALYS, FLOXENS VATTENVERK 1. Identifiering av risker Identifiering av risker (potentiella föroreningskällor) utfördes i en projektgrupp med personal på Nordmalings kommun.
Läs merMiljömål för Borås Stad
Miljömål för Borås Stad Kunskap Energi och trafik Boråsarna har en samlad informationskanal om vad som händer inom miljöområdet. 50 procent av skolorna och förskolorna har utmärkelsen Grön flagg eller
Läs merMiljömålen i prövning & tillsyn
Miljömålen i prövning & tillsyn --- Miljö- och byggnadsnämnden 2005 Miljömålen i prövning och tillsyn Miljö- och byggnadsnämnden 2005 Förslag till miljömålsdokument har upprättats av Johan Kleman, miljö-
Läs merBilaga 5 Miljöbedömning av avfallsplanen
Laxå januari 2013 Bilaga 5 Miljöbedömning av avfallsplanen Icke-teknisk sammanfattning När en plan upprättas, där genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan, ska en miljöbedömning genomföras
Läs merArbetsgrupp om miljögifter
Arbetsgrupp om miljögifter Fokusområde för arbetsgruppen om miljögifter Grunden i arbetet för en giftfri miljö är att förebygga skador på människors hälsa och i miljön av kemiska ämnen, varor och produkter.
Läs merMILJÖBOKSLUT 2012-2013
MILJÖBOKSLUT 2012-2013 Hammarö kommun Antaget 2015-04-20, Kf 27, Dnr 2015/36 Ansvarig: Bertil Ahlin, miljösamordnare, 054-51 52 78 www.hammaro.se 1(31) Innehåll Miljöbokslut för Hammarö kommun... 3 Viktiga
Läs merEkonomisk analys. Miljöekonomisk profil för vattendistriktet
Detta är ett utdrag ur Förvaltningsplan 2009-2015 för Södra Östersjöns vattendistrikt. Utdraget omfattar avsnittet Ekonomisk analys motsvarande sidorna 114-119 Ekonomisk analys Ekonomisk analys inom vattenförvaltningsarbetet
Läs merGrundläggande miljökunskapsutbildning
Grundläggande miljökunskapsutbildning 3 oktober 2013 Per Nordenfalk per.nordenfalk@jarfalla.se, 08-580 287 06 Jessica Lindqvist jessica.lindqvist@jarfalla.se, 08-580 291 36 www.jarfalla.se/miljodiplom
Läs merMåldokument för Ulricehamns kommuns avfallsstrategi
Måldokument för Ulricehamns kommuns avfallsstrategi Illustration gjord av Eva Jonsson Kommunfullmäktiges beredning för samhällsutveckling Innehåll Inledning... 3 Framtidsscenario... 4 Ulricehamn 2019...
Läs merBehovsbedömning för planer och program
BEHOVSBEDÖMNING 1 (13) Kommunstyrelseförvaltningen Behovsbedömning för planer och program Enligt Plan- och bygglagen (PBL), Miljöbalken (MB) och förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar (1998:905)
Läs merMiljöredovisning 2009
Miljöredovisning 2009 Höörs kommun 2010 Illustrationer: Tobias Flygar Text och layout: Anna Karin Olsson Foto framsida: Richard Nilsson Miljöredovisning 2009 Innehåll resentation och sammanfattning...3
Läs merLektionsupplägg: Behöver vi våtmarker?
Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker? Våtmarker är inte bara viktiga för allt som lever där, utan även för omgivningen, för sjöarna och haven. Men hur ser de ut och vad gör de egentligen som är så bra?
Läs merHögsåra miljöbeskrivning I projektet Green Islands
Högsåra miljöbeskrivning I projektet Green Islands www.greenislands.se Om Green Islands Green Islands projektet har under tre år samlat information om hur vi kan leva mer hållbart med fokus på energi-,
Läs merVälkomna till VBF:s miljödag. 2013-11-30 Roland Örtengren
Välkomna till VBF:s miljödag 0930 Inledning Avsikten med dagen. Miljöverksamheten inom SBU och VBF 09:40 Presentationsrunda Deltagande klubbar presenterar sig och nämner kort vilka miljöfrågor man arbetar
Läs meroch odling i typområden
Inventering av fastigheter och odling i typområden 1 Programområde: Jordbruksmark Undersökningstyp: Inventering av fastigheter och odling i typområden Bakgrund och syfte med undersökningstypen Det övergripande
Läs merHenrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013
Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 47-4133 Henrik.johansson@vaxjo.se Energi och koldioxid i Växjö Inledning Varje år sedan 1993 genomförs en inventering av kommunens energianvändning och koldioxidutsläpp.
Läs merDe 15 nationella miljökvalitetsmålen har varit vägledande för detta miljöprogram.
Miljöprogram sammanfattning De 15 nationella miljökvalitetsmålen har varit vägledande för detta miljöprogram. Miljömålen är: begränsad klimatpåverkan, frisk luft, bara naturlig försurning, giftfri miljö,
Läs merStörre avloppsanläggningar - skötsel och underhåll
Större avloppsanläggningar - skötsel och underhåll En avloppsanläggning kräver underhåll och skötsel. Främst genom att regelbundet titta till anläggningen för att se så den fungerar som den ska. Problem
Läs merRemissvar Översiktsplan för Danderyds kommun 2013-2030
1(6) Remissvar Översiktsplan för Danderyds kommun 2013-2030 Ärendet Ett samrådsförslag till ny översiktsplan för Danderyds kommun 2013-2030 har tagits fram av kommunledningskontoret tillsammans med sakkunniga
Läs mer