MILJÖBOKSLUT FÖR Vaggeryds kommun År 2004

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "MILJÖBOKSLUT FÖR Vaggeryds kommun År 2004"

Transkript

1 1 (15) MILJÖBOKSLUT FÖR Vaggeryds kommun År 2004 Miljöprogrammet med nyckeltal redovisas årligen som ett miljöbokslut i årsberättelsen. För varje miljökvalitetsmål i Miljöprogram för Vaggeryds kommun redovisas uppsatta mål/åtgärder och nyckeltal. Respektive ansvarig nämnd/förvaltning svarar för sina delar av uppsatta mål/åtgärder och nyckeltal.

2 2 (15) 1. BEGRÄNSAD KLIMATPÅVERKAN Det nationella övergripande målet är att Halten av växthusgaser i atmosfären skall i enlighet med FN: s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att detta globala mål kan uppnås. Kommunala fordon som införskaffas ska vara anpassade för alternativa drivmedel. Till år 2005 skall den normalproducerade energimängden vid värmeverken vara biobränslebaserad. (VEAB) Kommunen ska förvaltningsvis erbjuda de anställda en utbildning i eco-driving. Utbildningen ska vara genomförd senast under (MBN och resp. förvaltning) Allmänheten ska till ett reducerat pris erbjudas utbildning i eco-driving (MBN). Vid nyinvestering av en uppvärmningskälla (panna eller liknande) ska den nya anläggningen kunna konverteras till alternativ energikälla utan större kostnader. (VSBo, KS). Vid all upphandling skall kommunen använda bästa miljöanpassade alternativ om det inte innebär avsevärda ekonomiska uppoffringar. Kommunen skall upprätta miljöinformation och miljökrav för varje varugrupp. Inköp skall granskas enligt fastställda miljökrav. (MBN, inköp) Total fjärrvärmeleverans i Skillingaryds och Vaggeryds tätorter (graddagskorrigerad) Totalt uppvärmd yta från kommunal fjärrvärme Antal km GCM-vägar i kommunen 99,2 % producerades med biobränsle. (VEAB) MBN har genomfört utbildning av egen personal. Utbildningen skedde år 2002 hos Finnvedens Trafikskola i Värnamo. MBN har tolkat uppdraget att respektive förvaltning svarar för utbildning av den egna personalen. Utbildningspaket för allmänheten har inte tagits fram (MBN) Miljöinformation och miljökrav för varugrupper kommer inte att tas fram specifikt för Vaggeryds kommun. Vaggeryds kommun skall använda sig av den information och kriterier för inköp som finns framtagna av EKU, verktyget för ekologisk hållbar upphandling (MBN) Skillingaryd: 133 abonnenter och MWh Vaggeryd: 267 abonnenter och MWh (VEAB) 55,4 km cykelväg finns i kommunen (TU) Antal bilar per 1000 invånare 460 Koldioxidutsläpp per invånare, enligt SCB Antalet kommunala fordon som är anpassade för alternativa drivmedel År 2000: 5705 kg År 2002: 5730 kg (näringsliv ökar hushåll minskar) Dieseldrivna fordon kan köras på alternativa drivmedel som RME

3 3 (15) 2. FRISK LUFT Det nationella övergripande målet är att Luften skall vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Frisk luft är en rättighet och en dålig luft är inte bara otrevlig och skadlig för normalt friska personer utan kan vara direkt farlig för t.ex. astmatiker och personer med dålig syresättning. mål och planerade åtgärder. Alla värmepannor för fastbränsle ska uppfylla Boverkets byggregler (BFS 1998:38) (MBN) Miljöstörande verksamheter ska placeras så att dessa inte skapar olägenheter för intilliggande bostadsområden. Vid all upphandling skall kommunen använda bästa miljöanpassade alternativ om det inte innebär avsevärda ekonomiska uppoffringar. Kommunen skall upprätta miljöinformation och miljökrav för varje varugrupp. Inköp skall granskas enligt fastställda miljökrav. (MBN, inköp) Kommunen ska fortsätta sin satsning på GCM-vägar (KS) Kommunen ska till allmänheten informera om fördelarna med att använda alkylatbensin (MBN). Inom all kommunal verksamhet ska enbart alkylatbensin användas i bensindrivna motorredskap. Kommunen ska verka för att det inom kommunen finns tankställe/n för alternativa drivmedel. (KS, MBN) Kommunen ska verka för att olika miljövänliga uppvärmningsalternativ kan erbjudas, t.ex. jord/berg/luftvärmepumpar. Total fjärrvärmeleverans i Skillingaryds och Vaggeryds tätorter (graddagskorrigerad) Totalt uppvärmd yta från kommunal fjärrvärme Antal km GCM-vägar i kommunen MBN tillämpar Boverkets byggregler. Byggreglerna gäller för fastbränsleanläggningar både vid nybyggnad och vid utbyte av panna eller ändring till eldning med fastbränsle. Prövning av lokalisering sker enligt reglerna i Miljöbalken Upphandling sker enligt Upphandlingspolicy för Vaggeryds kommuns förvaltningar och bolag Miljöinformation och miljökrav för varugrupper kommer inte att tas fram specifikt för Vaggeryds kommun. Vaggeryds kommun skall använda sig av den information och kriterier för inköp som finns framtagna av EKU, verktyget för ekologisk hållbar upphandling (MBN) Satsningen pågår (KS) Information om alkylatbensin finns på hemsidan (MBN) Enbart alkylatbensin används till motorsågar och småmaskiner (TU) Arbetet har inte påbörjats (MBN). Uppvaktat Jönköpings kommun om att få tankställe (i containerform) för gasbilar. (TU) Information om alternativ ges på Energicentrum Skillingaryd: MWh Vaggeryd: MWh (VEAB) 55,4 km (TU)

4 4 (15) 3. BARA NATURLIG FÖRSURNING Det övergripande nationella målet är att De försurande effekterna av nedfall och markanvändning skall underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen skall heller inte öka korrosionshastigheten i tekniska material eller kulturföremål och byggnader. Försurning av vatten och mark skapas främst genom dels det svavel som finns i oljeprodukter och som kommer ut i luften då oljan förbränns, dels genom de kväveoxider som bildas vi förbränning i en panna eller i en motor. De sura avgaspartiklarna försurar nederbörden som i sin tur försurar ytvatten, grundvatten och marken. Resultatet av försurningen är bl.a. att fisken i sjöarna försvinner, yt- och grundvattnet försämras och växtlighetens växtkraft försämras. Genom kalkning neutraliseras det sura vattnet. Förutom den kalk som sprids av jordbrukare och trädgårdsodlare sprider Vaggeryds kommun årligen ton kalk genom sin kalkningsverksamhet. Miljö- och byggnämnden ska senast 2003 lägga förslag till ett system för kommunala bidrag till åtgärder mot surt grundvatten. MBN och inköpsavd ska senast 2004 presentera ett förslag till kommunal miljöinriktad transportpolicy för varor, egna tjänstetransporter och externa tjänster. Antal vattentäkter som erhållit försurningsbidrag (kopplat till första förslaget) Antal kalkade och kalkpåverkade sjöar i kommunen. Antalet försurade sjöar i kommunen. Förslag till system för kommunala bidrag till åtgärder mot surt grundvatten lämnades till miljö- och byggnämnden januari 2005 och beslutades av miljö- och byggnämnden februari 2005 Miljöinformation och miljökrav för varugrupper kommer inte att tas fram specifikt för Vaggeryds kommun. Vaggeryds kommun skall använda sig av den information och kriterier för inköp som finns framtagna av EKU, verktyget för ekologisk hållbar upphandling (MBN) Försurningsbidrag har inte utbetalats 85 st sjöar kalkas. De tidigare försurade sjöarna uppfyller kraven på icke försurad sjö (MBN)

5 5 (15) 4. GIFTFRI MILJÖ Det övergripande nationella målet är att Miljön skall vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Vi lever i ett kemikaliesamhälle och vår myckna användning gör att vi överallt på jordklotet kan hitta rester av kemikalier och giftiga metaller. Förutom de kemikalier, med olika skadeverkningar, som vi vet om kan vi ana ett flertal som i framtiden kommer att konstateras leda till svåra följder. Försiktighet med användning är därför att rekommendera. Vid all upphandling skall kommunen använda bästa miljöanpassade alternativ om det inte innebär avsevärda ekonomiska uppoffringar. Kommunen skall upprätta miljöinformation och miljökrav för varje varugrupp. Inköp skall granskas enligt fastställda miljökrav. (MBN, inköp) Upphandling sker enligt Upphandlingspolicy för Vaggeryds kommuns förvaltningar och bolag Miljöinformation och miljökrav för varugrupper kommer inte att tas fram specifikt för Vaggeryds kommun. Vaggeryds kommun skall använda sig av den information och kriterier för inköp som finns framtagna av EKU, verktyget för ekologisk hållbar upphandling, (MBN) All kommunal förvaltning skall sträva efter att inte använda klorbaserade medel. Inga kemiska bekämpningsmedel ska användas i kommunala parker och planteringar. Undantag kan göras efter ansökan och beslut av MBN. Kommunen ska förbättra reningsverksslammet så att det utan hinder kan spridas på åkermark. Tekniska kontoret ska kontinuerligt undersöka att abonnenter anslutna till VAnätet följer kommunens ABVA-regler för maximala halter föroreningar i avloppsvatten. Kommunen ska för hushålls- och trädgårdsskötsel tillhandahålla skriftliga råd till hushållen om hur farliga kemikalier kan ersättas av mindre farliga eller bytas ut mot biologiska eller andra metoder (MBN) Halten av tungmetaller och PAH (polyaromatiska kolväten) i slam. Insamlad mängd farligt avfall från hushållen, per kommuninvånare och år Inga kemiska bekämpningsmedel används i gator och parker. (TU). Tekniska utskottet informerat verksamheter med anslutning till kommunalt avloppsnät om gällande regler. Arbetet har inte påbörjats (MBN) Bly minskar, Kadmium ökar, Koppar - minskar, Krom minskar, Kvicksilver lika, Nickel minskar, Zink minskar, PAH lika (TU) År 2002: 1,11 kg, År 2003: 1,53 kg, År 2004: 1,37 kg (TU)

6 6 (15) 5. SKYDDANDE OZONSKIKT Det nationella övergripande målet är att Ozonskiktet skall utvecklas så att det långsiktigt ger skydd mot skadlig UV-strålning. Ozonskiktet i stratosfären (10-50 km ovan jordskorpan) hindrar solens UV (ultravioletta) strålar att tränga ner till jordytan. Utan ozonskikt skulle inte växter eller djur kunna leva på land. Genom utsläpp av olika ozonnedbrytande gaser håller skiktet på att tunnas ut och alltmer av den farliga strålningen når jordytan. Minskning av utsläpp genom övergång till mer miljövänliga köldmedier. Tillsyn och genomgång av årsrapporter köldmedia Kommunen ska om möjligt välja mer miljövänliga kylmedel än vad lagstiftningen kräver Antal insamlade kylmöbler vid Gärahovs återvinningsanläggning 654 st kylmöbler (TU)

7 7 (15) 6. SÄKER STRÅLMILJÖ Det övergripande nationella målet är att Människors hälsa och den biologiska mångfalden skall skyddas mot skadliga effekter av strålning i den yttre miljön. Allt levande utsätts för olika typer av strålning från till exempel kraftledningar, radiomaster, berggrund och rymden. En del strålning är ofarlig, andra typer är enbart farlig i stora doser och vissa även i små doser. Det finns även stora individuella skillnader i känslighet för olika typer av strålning från t.ex. kraftledningar och dataskärmar mm. Radon i mark och i byggmaterial ger en farlig radioaktiv strålning. Miljö- och byggnämnden ska senast 2003 lägga förslag till ett system för kommunala bidrag till åtgärder mot radon i grundvatten. Förslag till system för kommunala bidrag till åtgärder mot radon i grundvatten lämnades till miljö- och byggnämnden januari 2005 och beslutades av miljö- och byggnämnden februari 2005.

8 8 (15) 7. INGEN ÖVERGÖDNING Det nationella övergripande målet är att Halterna av gödande ämnen i mark och vatten skall inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten. Genom vår användning av mark och vatten är det vanligt att vi bidrar med en för hög näringsämneshalt i vårt inlandsvatten och i havet. De näringsämnen som skapar övergödning är fosfor och kväve. Resultatet blir att sjöar växer igen, mer algblomning än normalt och att bottenvattnet blir syrefritt. Genom övergödningen drabbas även grundvattnet av för höga halter av dessa ämnen. Inget konstgödsel ska användas i kommunala parker och planteringar och mycket sparsamt på de kommunala gräsytor som används för idrottslig verksamhet. (TK, KuFri, VSBo) Information ges till allmänheten för att dels minimera utsläpp av övergödande ämnen via avlopp dels öka användningen av miljömärkta produkter (MBN) Utsläppta mängder av fosfor, kväve samt BOD 7 från kommunala reningsverk. Mängd av övergödande ämnen som inom kommunen tillförs våra vattendrag. Ingen konstgödsel används i parkverksamheten (TU) Information ges och krav ställs vid alla ansökningar och anmälningar om enskilt avlopp (MBN) Fosfor 0,43 ton, Kväve 4,4 ton, BOD 7 5,3 ton Kväve: År ton och år ton. Fosfor: År ton och år ton

9 9 (15) 8. LEVANDE SJÖAR OCH VATTENDRAG Enligt det nationella övergripande målet ska Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer skall bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion skall bevaras samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas. Hårdgjorda ytor ska minskas och i projektering ska alternativ till asfaltering övervägas och väljas om det är ekonomiskt och funktionellt möjligt. Vid nyetablering av hårdgjorda ytor ska dessa förses med lokalt omhändertagande av dagvatten. (KS, TD) Tekniska delegationen ska senast 30/ och till KS redovisa de punkter där en bortkoppling av dagvattenanslutning från spillvattennätet innebär en påtaglig förbättring av avloppsvattnets kvalité. Redovisningen ska även innehålla förslag till annan rening av dagvattnet vid den aktuella punkten (TD) Kommunen ska verka för införande av slutna fordonstvättar (MBN, KS) Information till allmänhet och industrier för att minimera utsläpp av kemikalier och tungmetaller via avlopp (TD, MBN) Se vidare förslag under punkterna 3 och 7 Årlig belastning samt utsläpp av fosfor, kväve BOD7 vid avloppsverken Fördröjningsmagasin för dagvatten har anlagts vid Sörgårdsskolan (TU) MBN har inte påbörjat detta arbete. Tekniska utskottet har gjort en broschyr som skickats till alla företag. Belastning: Fosfor 9 ton, Kväve 49 ton, Bod ton Utsläpp: Fosfor 0,43 ton, Kväve 4,4 ton, Bod 7 5,3 ton Näringstillstånd, försurningspåverkan samt biologisk mångfald i ett urval av kommunens sjöar och vattendrag Naturvärdesbestämning av vattendrag pågår. (Samverkan GGVV och LST)

10 10 (15) 9. GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET Det nationella miljömålet säger att Grundvattnet skall ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. Vaggeryds kommun har gott om grundvatten och alla våra kommunala vattentäkter är baserade på grundvatten. KS och MBN ska senast 2005 lämna förslag till Vattenvårdsplan för Vaggeryds kommun. Kommunen ska minimera saltanvändningen samt aktivt påverka vägverket till en reducering av saltanvändningen inom sin verksamhet. Försiktighet ska iakttas vid exploatering inom skyddsområde för vattentäkter Kommunalt vatten: Vattenförbrukning per anslutning och år Antal åtgärdade vattentäkter med hög radonhalt Antal åtgärdade försurade vattentäkter Förslag till vattenskyddsområden för alla kommunala vattentäkter är framtagna och finns för beslut hos länsstyrelsen. Detta är grunden till vattenvårdsplanen. Saltning av kommunala gator sker inte (TU) Iakttas vid tillståndsgivning Endast bergmaterial används vid gatubyggnad 50 m 3 per invånare och år. Inga vattentäkter har åtgärdats. Inga vattentäkter har åtgärdats.

11 11 (15) 10. MYLLRANDE VÅTMARKER Det nationella övergripande målet är att Våtmarkernas ekologiska och hydrologiska funktion i landskapet skall bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden. Vaggeryds landareal täcks till ca 24 % av våtmarker och av denna andel består 84 % av mossar. 5-6 % av kommunens yta täcks av våtmarker som utgör riksintresse för naturvården. Kommunen ska verka för att faktaunderlag tas fram för mindre våtmarker i kommunen Areal skyddade våtmarker i kommunen Antal nyanlagda eller restaurerade våtmarker Faktaunderlag för våtmarker lämpade för kalkning finnes. Kan ingå i biotopskyddade områden (Se under kapitel 11)

12 12 (15) 11. LEVANDE SKOGAR Det nationella övergripande målet är att Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion skall skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas. Inom Vaggeryds kommun dominerar skogen eftersom berggrund, jordarter och klimat ger bättre förutsättningar för skogsbruk än växtodling. Inom Vaggeryds kommun består landarealen till 70 % av produktiv skogsmark varav 72 % är kopplat till jordbruksfastighet. All biobränsleaska från kommunens fjärrvärmeanläggningar ska på sikt användas som näring vid skogsgödsling. VEAB ska senast under 2004 utreda och till KS redovisa åtgärder för att uppfylla målet (VEAB). Kommunens eget skogsbruk ska senast vara miljöcertifierat enligt en allmänt antagen standard (TD). Areal skyddade skogsområden. Andel försurningsskadad skog. Areal certifierad skog. Hela askmängden återfördes till kravodlad mark och skogsmark (VEAB) Ny skogsplan anpassad till nya ägogränser är levererad (TU) 13 st biotopskyddade områden med en total areal av 55,5 ha (SVS) Finns inte i kommunen

13 13 (15) 12. ETT RIKT ODLINGSLANDSKAP Det övergripande nationella målet är att Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks. Ängen och hagen är intimt sammanvävda med landskapets historia och är därför av oskattbart värde för det småländska landskapets historia. En levande landsbygd med aktiva brukare är en förutsättning för bevarandet av kvarvarande ängs och hagmarker. Inom kommunal matberedning ska mängden närproducerad och ekologisk framtagen mat öka. (BUN, SOC). År 2003: portioner (BUN) Kommunen ska aktivt samverka med naturoch miljöskyddsorganisationerna inom planering för drift och förändring av den kommunala vatten-, skogs och parkskötseln. För samarbetet ansvarar MBN och TD med TK som samordnare. Kommunfullmäktige har antagit regler för ett Natur- och miljöråd. Verksamheten påbörjades under 2004 Skyddsvärda småbiotoper inom den tätortsnära kommunägda marken ska inventeras och redovisas senast 2004 (TD) Antal lantbrukare i kommunen Antal betesdjur i kommunen År 1999: 6501 År 2003: 6595 Antal ha brukad jordbruksmark i kommunen År 2000: 4903 År 2003: 5029 Antal KRAV-odlare/Ekologiska odlare i kommunen 5 st Antal portioner i den kommunala verksamheten i Vaggeryds kommun där ekologiska/krav-produkter serveras. År 2003: portioner (BUN)

14 14 (15) 13. GOD BEBYGGD MILJÖ Det övergripande nationella målet är att Städer, tätorter och annan bebyggd miljö skall utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur och kulturvärden skall tas tillvara och utvecklas. Byggnader och anläggningar skall lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Vaggeryds kommun ska bidra till att uppfylla de nationella målen genom nedanstående Vad gäller avsnittet God bebyggd miljö avser kommunstyrelsen och miljö- och byggnämnden att inför nästa revidering lägga till mer preciserade mål inom delen inomhusmiljö då kommunen inväntar mer preciserade regionala mål inom området. Underlag för genomförande av detta kapitel finns i ÖP 2002 och redovisas inte i denna uppföljning.

15 15 (15) 14. MILJÖANPASSAD LIVSSTIL Dagens slit och slängsamhälle, där konsumtion och det materiella välbefinnandet räknas som det viktigaste, har skapat en ohållbar livsstil. Vi håller på att konsumera och jäkta ihjäl oss. I kommunens ansvar att verka för ett ekologiskt uthålligt samhälle ingår att skapa insikt om dels konsekvenserna av en felaktig livsstil dels att varje individs beteende är viktigt i både det lilla och det stora sammanhanget. Här är det också viktigt att inse att ett mer miljöanpassat samhälle också ger ett mer medmänskligare samhälle, där även andra än de rena materiella värdena har en stor betydelse för känslan av välbefinnande. Genom nedanstående mål och åtgärder vill kommunen verka för en mer miljöanpassad livsstil. Mål och åtgärder Barn och utbildningsnämnden ska fortsätta sitt arbete med grön flagg, miljöskolor, ISO samt KRAV. Kommunen ska i sitt stöd till föreningar och ungdomar prioritera verksamheter som syftar till att öka förståelsen för natur, djur och miljö. (KFN) Tätortsnära vandringsstigar ska, där det är ekonomiskt och miljömässigt rimligt, handikappanpassas. (KS, MBN) Varje person med politiskt uppdrag i kommunen ska erbjudas en halvdags utbildning i miljö, start under våren 2004 och klart våren Erbjudandet ska förnyas vid varje ny mandatperiod (MBN, KS). Åtgärder i varje enskilt fall (KS) Utbildning planeras genomföras våren 2005 (MBN, KS) Kommunen ska delta i olika projekt som syftar till att stärka folkhälsan. (KS genom Folkhälsorådet)

Götene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010

Götene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010 Götene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010 Götene kommuns miljöpolicy och lokala miljömål Bakgrund Följande dokument innehåller miljöpolicy och miljömål för Götene kommun. Miljöpolicyn anger kommunens

Läs mer

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 1 UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 12 02 09 2 3 Innehållsförteckning SYFTE OCH INNEHÅLL Syfte Process Innehåll Avgränsning MILJÖKONSEKVENSER Utbyggnad inom riksintresseområden Kultur Natur Friluftsliv Utbyggnad

Läs mer

Framsidan. Miljömålsprogram för Gnosjö kommun

Framsidan. Miljömålsprogram för Gnosjö kommun Framsidan Miljömålsprogram för Gnosjö kommun Innehåll Miljövårdsprogram 3 1. Begränsad klimatpåverkan 4 2. Frisk luft 5 3. Bara naturlig försurning 6 4. Giftfri miljö 7 5. Skyddande ozonskikt 8 6. Säker

Läs mer

Lokala miljömål för Tranemo kommun

Lokala miljömål för Tranemo kommun Lokala miljömål för Tranemo kommun Sveriges riksdag har fastställt 16 nationella miljökvalitetsmål för en hållbar utveckling, varav 14 är tillämpliga för Tranemo kommun. Målet är att Sverige år 2020 ska

Läs mer

Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen?

Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen? Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen? En bra miljö kan handla om många olika saker t.ex. frisk luft, rent vatten och en stor biologisk mångfald. Tyvärr är miljöproblemen ibland så stora att varken

Läs mer

ENABYGDENS MILJÖMÅL 2010-2015

ENABYGDENS MILJÖMÅL 2010-2015 Enabygdens miljömål Siktar mot framtiden ENABYGDENS MILJÖMÅL 2010-2015 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2009-11-17 Enabygdens Miljömål 2010-2015 Enköpings kommun ska vara en föregångare inom miljöområdet.

Läs mer

Miljöbokslut för Vaggeryds kommun

Miljöbokslut för Vaggeryds kommun Miljöbokslut för Vaggeryds kommun 2006 Miljöprogrammet med nyckeltal redovisas årligen som ett miljöbokslut i årsberättelsen. För varje miljökvalitetsmål i Miljöprogram för Vaggeryds kommun redovisas uppsatta

Läs mer

Miljöprogram för Högsby kommun

Miljöprogram för Högsby kommun Miljöprogram för Högsby kommun 2 Inledning 2008-12-19 antog Kommunfullmäktige ett lokalt miljöprogram, för Högsby kommun, med koppling till de nationella miljökvalitetsmålen. Detta dokument är en sammanställning

Läs mer

HÖGANÄS MOT ETT HÅLLBART SAMHÄLLE

HÖGANÄS MOT ETT HÅLLBART SAMHÄLLE KF-bilaga 16/2005 HÖGANÄS MOT ETT HÅLLBART SAMHÄLLE Miljöpolicy och miljöprogram för Höganäs kommun Antagna av kommunfullmäktige 2005-04-28 Innehåll 1. Höganäs och en hållbar utveckling 3 Hållbar utveckling

Läs mer

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv 7 Ingen övergödning Miljökvalitetsmålet Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen

Läs mer

Hur mår miljön i Västerbottens län?

Hur mår miljön i Västerbottens län? Hur mår miljön i Västerbottens län? Når vi miljömålen? Uppnås miljötillståndet? Hur arbetar vi för att uppnå en hållbar utveckling med miljömålen som verktyg? Det övergripande målet för miljöpolitiken

Läs mer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella

Läs mer

Bilaga 1. Nationella miljökvalitetsmål, regionala och lokala mål för översiktsplan 2000 för Vallentuna kommun

Bilaga 1. Nationella miljökvalitetsmål, regionala och lokala mål för översiktsplan 2000 för Vallentuna kommun 1 Bilaga 1. Nationella miljökvalitetsmål, regionala och lokala mål för översiktsplan 2000 för Vallentuna kommun 1. Frisk luft Luftens innehåll av partiklar och ett antal organiska ämnen överskrider inte

Läs mer

Ett rikt växt- och djurliv

Ett rikt växt- och djurliv Ett rikt växt och djurliv Agenda 21:s mål Senast till år 2010 har förutsättningar skapats för att bibehålla eller öka antalet djur och växtarter med livskraftig förekomst i jordbruks och skogslandskapet

Läs mer

MILJÖMÅL OCH KONSEKVENSER

MILJÖMÅL OCH KONSEKVENSER 52(60) Fördjupad översiktsplan, Fjällbacka MILJÖMÅL OCH KONSEKVENSER Ett genomförande av de möjligheter till utveckling som den fördjupade översiktsplanen medger ger olika konsekvenser i samhället. I följande

Läs mer

Naturvårdsplan 2010. Lysekils kommun. DEL 2 Åtgärdsprogram. Antagandehandling 2010-12-16

Naturvårdsplan 2010. Lysekils kommun. DEL 2 Åtgärdsprogram. Antagandehandling 2010-12-16 Naturvårdsplan 2010 Lysekils kommun DEL 2 Åtgärdsprogram Antagandehandling 2010-12-16 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 3 1.1 Syfte 1.2 Innehåll 1.3 Begränsningar 1.4 Beskrivning av hur planen arbetats

Läs mer

MÄLAREN EN SJÖ FÖR MILJONER. Mälarens vattenvårdsförbund. Arbogaån. Kolbäcksån. Hedströmmen. Eskilstunaån. Köpingsån. Svartån. Sagån.

MÄLAREN EN SJÖ FÖR MILJONER. Mälarens vattenvårdsförbund. Arbogaån. Kolbäcksån. Hedströmmen. Eskilstunaån. Köpingsån. Svartån. Sagån. Hedströmmen MÄLAREN Kolbäcksån Arbogaån Svartån Örsundaån Råckstaån Sagån Oxundaån Märstaån Fyrisån EN SJÖ FÖR MILJONER Köpingsån Eskilstunaån SMHI & Länsstyrelsen i Västmanlands län 2004 Bakgrundskartor

Läs mer

Miljöbokslut 2003. Miljöåtgärder år 2003

Miljöbokslut 2003. Miljöåtgärder år 2003 Miljöbokslut 2003 Miljöbokslut är ett sätt att redovisa miljötillståndet i kommunen. Här redovisas också kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som stöd och inspiration

Läs mer

Miljöbokslut 2002. Anlagt utjämningsmagasin för omhändertagande

Miljöbokslut 2002. Anlagt utjämningsmagasin för omhändertagande Miljöbokslut 22 Miljöbokslut är ett sätt att redovisa miljötillståndet i kommunen. Här redovisas också kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som stöd och inspiration

Läs mer

Miljömålen i prövning & tillsyn

Miljömålen i prövning & tillsyn Miljömålen i prövning & tillsyn --- Miljö- och byggnadsnämnden 2005 Miljömålen i prövning och tillsyn Miljö- och byggnadsnämnden 2005 Förslag till miljömålsdokument har upprättats av Johan Kleman, miljö-

Läs mer

Mer djupgående fakta angående de olika miljökvalitetsmålen och mer information om Essunga kommun finns att läsa i grunddelen.

Mer djupgående fakta angående de olika miljökvalitetsmålen och mer information om Essunga kommun finns att läsa i grunddelen. Förord I april 1999 antog riksdagen 15 nationella miljökvalitetsmål. De nationella miljökvalitetsmålen har vuxit fram ur ett framgångsrikt samarbete mellan förtroendevalda, myndigheter, näringsliv och

Läs mer

Åtgärdsprogram 2008 antaget av Kommunfullmäktige i Vellinge kommun den 4 februari 2009. Lokala miljömål

Åtgärdsprogram 2008 antaget av Kommunfullmäktige i Vellinge kommun den 4 februari 2009. Lokala miljömål Åtgärdsprogram 2008 antaget av Kommunfullmäktige i Vellinge kommun den 4 februari 2009 Lokala miljömål Åtgärder i Vellinge kommun 1. Begränsad klimatpåverkan... 4 2. Frisk luft... 5 3. Bara naturlig försurning...

Läs mer

Mål för Grästorps kommuns miljöarbete

Mål för Grästorps kommuns miljöarbete Grästorps kommun Kommunfullmäktige POLICY 2015-05-12 Dnr 244/2014 Mål för Grästorps kommuns miljöarbete Antaget av Kommunfullmäktige 2015-06-15 41 1(10) Innehållsförteckning 1. Inledning och bakgrund...

Läs mer

STRATEGI. Antagandehandling. Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun

STRATEGI. Antagandehandling. Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun STRATEGI Antagandehandling Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun Antaget av kommunfullmäktige 2015-02-23, 6 STRATEGI 2 Miljöstrategi för Håbo 2030 Håbo kommun är en expansiv kommun

Läs mer

Miljöbokslut. Foto: Daniel Helsing

Miljöbokslut. Foto: Daniel Helsing Miljöbokslut 2015 Foto: Daniel Helsing Innehåll Inledning... 3... 3 Vad innehåller miljöbokslutet?... 3 Miljömålen... 3 Begränsad klimatpåverkan... 4 Frisk luft... 5 Bara naturlig försurning... 6 Giftfri

Läs mer

Vattenöversikt. Hur mår vattnet i Lerums kommun?

Vattenöversikt. Hur mår vattnet i Lerums kommun? www.logiken.se Omslagsbild: Skäfthulsjön, foto: Jennie Malm Vattenöversikt Hur mår vattnet i Lerums kommun? Lerums kommun Miljöenheten I 443 80 Lerum I Tel: 0302-52 10 00 I E-post: lerums.kommun@lerum.se

Läs mer

TEMA: MINDRE GIFT PÅ DRIFT

TEMA: MINDRE GIFT PÅ DRIFT Sida 1 av 6 TEMA: MINDRE GIFT PÅ DRIFT Giftfri miljö Frisk luft god kvalitet Levande sjöar och vattendrag Hav i balans samt levande kust och skärgård Ett rikt odlingslandskap Levande skogar Myllrande våtmarker

Läs mer

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Sida 1 av 5 MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Varför arbeta med miljömål? Det övergripande målet för miljöarbete är att vi till nästa generation, år 2020, ska lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen

Läs mer

Miljöinformation Skara Energi AB 2012

Miljöinformation Skara Energi AB 2012 Miljöinformation Skara Energi AB 2012 2 Miljöinformation Skara Energi AB 2012 Miljömålen som bolaget satte upp för 2011 baserades på de nationella miljömålen. Skara Energi AB har arbetat med 6 st av de

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål är viktiga för vår framtid Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är

Läs mer

Förord. Vi har ett bra och effektivt miljöarbete

Förord. Vi har ett bra och effektivt miljöarbete Förord Vi har ett bra och effektivt miljöarbete i Sverige och Örebro län. I vårt län har vi minskat våra klimatpåverkande utsläpp med nästan 20 procent sedan 1990. Inom arbetet för minskad övergödning

Läs mer

Miljöprogram 2030. Antagen av Vänersborgs kommunfullmäktige 2016-02-24

Miljöprogram 2030. Antagen av Vänersborgs kommunfullmäktige 2016-02-24 Miljöprogram 2030 Antagen av Vänersborgs kommunfullmäktige 2016-02-24 Vänersborgs kommun - attraktiv och hållbar i alla delar, hela livet Vi har en vision om att Vänersborgs kommun ska vara attraktiv och

Läs mer

Lokala miljömål 2016-2021. Dokumenttyp Riktlinje För revidering ansvarar Kommunchef Dokumentet gäller till och med 2021

Lokala miljömål 2016-2021. Dokumenttyp Riktlinje För revidering ansvarar Kommunchef Dokumentet gäller till och med 2021 Lokala miljömål 2016-2021 Dokumenttyp Riktlinje För revidering ansvarar Kommunchef Dokumentet gäller till och med 2021 Diarienummer Uppföljning och tidplan Kommunchef Fastställt Kommunfullmäktige Dokumentet

Läs mer

Miljö och stadsbyggnad. Vi skapar god livskvalitet

Miljö och stadsbyggnad. Vi skapar god livskvalitet Miljö och stadsbyggnad I Uddevalla är vi: Öppna - vi bjuder in till dialog och vill förnyas Orädda - vi har mod att ta risker och prövar gärna nya idéer Energiska - vi har kraft att driva igenom det vi

Läs mer

Förslag på mål eller målområden för grupperna våra ekosystemtjänster och förebygg och begränsa föroreningar

Förslag på mål eller målområden för grupperna våra ekosystemtjänster och förebygg och begränsa föroreningar Förslag på mål eller målområden för grupperna våra ekosystemtjänster och förebygg och begränsa föroreningar Förslag på övergripande paraplymål för gruppen våra ekosystemtjänster - Vi ska skydda och bevara

Läs mer

Generationsmål RIKSDAGSBESLUT OM MILJÖMÅLEN FOTO: ELLIOT ELLIOT/JOHNÉR

Generationsmål RIKSDAGSBESLUT OM MILJÖMÅLEN FOTO: ELLIOT ELLIOT/JOHNÉR Generationsmål Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför

Läs mer

1. Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att upphäva beslut Mhn 148/2013, Reviderade anvisningar för enskilda avlopp i Halmstads kommun.

1. Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att upphäva beslut Mhn 148/2013, Reviderade anvisningar för enskilda avlopp i Halmstads kommun. 1(6) Tjänsteskrivelse 2015-05-13 Diarienummer: 2015-2493 Version: 1,0 Beslutsorgan: Miljö- och hälsoskyddsnämnden Enhet: Hälsoskyddsavdelningen Handläggare: Ingela Caswell E-post: ingela.caswell@halmstad.se

Läs mer

Miljöredovisning 2006. Miljö- och byggnadsnämnden. www.sollentuna.se

Miljöredovisning 2006. Miljö- och byggnadsnämnden. www.sollentuna.se Miljöredovisning 2006 Miljö- och byggnadsnämnden www.sollentuna.se Förord Miljö- och hälsoskyddsnämnden (nu miljöoch byggnadsnämnden) i Sollentuna fick 1993 i uppdrag från kommunfullmäktige att årligen

Läs mer

Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014

Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014 Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014 Naturvårdsprogram för Hällefors kommun Uppdaterad kortversion Ett naturvårdsprogram för Hällefors kommun antogs i komunfullmäktige 2010-11-16. I denna kortversion

Läs mer

Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun

Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun Bilaga 1. Nationella miljömål Antaget av Kommunfullmäktige 2014-05-14, 85 En höstpromenad vid Ellenösjön kan vara ett trevligt mål! Foto: Maritha Johansson Dalslandskommunernas

Läs mer

VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR

VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR Hållbar utveckling i praktiken Hållbar utveckling handlar om hur dagens samhälle bör utvecklas för att inte äventyra framtiden på jorden. Det handlar om miljö, om hur jordens resurser

Läs mer

VA-policy. Oskarshamns kommun

VA-policy. Oskarshamns kommun VA-policy VA-policy Antagen av KF 2013-04-08, 59 Upprättad som ett samarbetsprojekt mellan samhällsbyggnadsnämnden och tekniska nämnden. Arbetet med planen utförs med stöd av Länsstyrelsen (LOVA). Postadress

Läs mer

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte

Läs mer

VATTENANVÄNDNING - VATTENVÅRD

VATTENANVÄNDNING - VATTENVÅRD MULLSJÖ KOMMUN 109 VATTENANVÄNDNING - VATTENVÅRD Tidan i närheten av Näs, Bjurbäck. HUR SER DET UT? Mullsjö kommun är rik på sjöar och vattendrag. De största sjöarna i kommunen är Stråken, Nässjön, Brängen,

Läs mer

Areella näringar 191

Areella näringar 191 Areella näringar 191 192 JORDBRUK Högvärdig åkermark är av nationell betydelse (miljöbalken 3:4). Det betyder att sådan jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller andra anläggningar endast om

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Uppföljning av åtgärder för förvaltningar/ kommunala bolag i Lokal Agenda 21 för Eslövs kommun Handlingsprogram

Uppföljning av åtgärder för förvaltningar/ kommunala bolag i Lokal Agenda 21 för Eslövs kommun Handlingsprogram Uppföljning av åtgärder för förvaltningar/ kommunala i Lokal Agenda 21 för Eslövs kommun Handlingsprogram Bakgrund Kommunfullmäktige antog den 24 november 1997 handlingsprogrammet för Eslövs kommuns lokala

Läs mer

Grundläggande miljökunskapsutbildning

Grundläggande miljökunskapsutbildning Grundläggande miljökunskapsutbildning 3 oktober 2013 Per Nordenfalk per.nordenfalk@jarfalla.se, 08-580 287 06 Jessica Lindqvist jessica.lindqvist@jarfalla.se, 08-580 291 36 www.jarfalla.se/miljodiplom

Läs mer

Oxundaåns vattenvårdsprojekt. Dagvattenpolicy. Gemensamma riktlinjer för hantering av. Dagvatten. I tätort. september 2001

Oxundaåns vattenvårdsprojekt. Dagvattenpolicy. Gemensamma riktlinjer för hantering av. Dagvatten. I tätort. september 2001 Dagvattenpolicy Gemensamma riktlinjer för hantering av Dagvatten I tätort september 2001 Upplands Väsby kommun Sigtuna kommun Vallentuna kommun Täby kommun Sollentuna kommun Tätortens Dagvatten Förslag

Läs mer

Hantering av dagvattenfrågor. Ansvarsfördelning i den kommunala organisationen

Hantering av dagvattenfrågor. Ansvarsfördelning i den kommunala organisationen Hantering av dagvattenfrågor Ansvarsfördelning i den kommunala organisationen Innehåll 1 Inledning 5 2 Ansvarsfördelning 5 2.1 Byggnadsnämnden...5 2.1.1 Plan- och bygglovskontoret...5 2.2 Norrhälsinglands

Läs mer

MÅL FÖR TILLSYNEN 2007-2010. 2006-10-09 Miljö- och hälsoskyddsnämndens dokument för målstyrd tillsyn

MÅL FÖR TILLSYNEN 2007-2010. 2006-10-09 Miljö- och hälsoskyddsnämndens dokument för målstyrd tillsyn MÅL FÖR TILLSYNEN 2007-2010 2006-10-09 Miljö- och hälsoskyddsnämndens dokument för målstyrd tillsyn Framtagen av miljö- och hälsoskyddsenheten Lidingö stad september 2006 Illustrationer av Tobias Flygar

Läs mer

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 172 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING INLEDNING Syfte Syftet med en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) är att i ett tidigt skede införa ett miljöperspektiv i projekt som kan ha miljöpåverkan för att underlätta

Läs mer

Teknik och täkter. Mål och riktlinjer. Kommunens grundvattentäkter ska skyddas så att de inte påverkas av miljöstörande verksamheter eller utsläpp.

Teknik och täkter. Mål och riktlinjer. Kommunens grundvattentäkter ska skyddas så att de inte påverkas av miljöstörande verksamheter eller utsläpp. Teknik och täkter Mål och riktlinjer Kommunens grundvattentäkter ska skyddas så att de inte påverkas av miljöstörande verksamheter eller utsläpp. Ett framtida hållbart avloppssystem bör vara utformat så

Läs mer

3. Bara naturlig försurning

3. Bara naturlig försurning 3. Bara naturlig försurning De försurande effekterna av nedfall och markanvändning ska underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen ska heller inte öka korrosionshastigheten

Läs mer

Detaljplan för fastigheten Hulan 1:122 m fl, ICA Kvantum, i Lerums kommun. Behovsbedömning KS 13.386

Detaljplan för fastigheten Hulan 1:122 m fl, ICA Kvantum, i Lerums kommun. Behovsbedömning KS 13.386 KS 13.386 Detaljplan för fastigheten Hulan 1:122 m fl, ICA Kvantum, i Lerums kommun Behovsbedömning Sektor samhällsbyggnad Plan- och exploateringsenheten 2016-03-04 Innehåll 1 Allmänt 3 2 Kort beskrivning

Läs mer

Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Nässjö kommun. Antagen av Miljö- och byggnadsnämnden 2008-06-11

Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Nässjö kommun. Antagen av Miljö- och byggnadsnämnden 2008-06-11 Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Nässjö kommun Antagen av Miljö- och byggnadsnämnden 2008-06-11 Innehållsförteckning Inledning...... 3 Funktionskrav.. 3 Säker funktion och användarvänlighet.......

Läs mer

HAMMARÖ KOMMUNS MILJÖBOKSLUT 2009

HAMMARÖ KOMMUNS MILJÖBOKSLUT 2009 HAMMARÖ KOMMUNS MILJÖBOKSLUT 2009 2 1(20) Miljöbokslut för Hammarö kommun Detta är Hammarö kommuns andra miljöbokslut. Miljöbokslutet är uppbyggt utifrån de nationella miljömålen. Dessa mål har inte brutits

Läs mer

Underlag för behovsbedömning/ avgränsning av MKB för Detaljplan för Bro 5:22 samt del av Bro 5:10 m.fl. Brotorget Handläggare: Mikaela Nilsson

Underlag för behovsbedömning/ avgränsning av MKB för Detaljplan för Bro 5:22 samt del av Bro 5:10 m.fl. Brotorget Handläggare: Mikaela Nilsson Underlag för behovsbedömning/ avgränsning av MKB för Detaljplan för Bro 5:22 samt del av Bro 5:10 m.fl. Brotorget Handläggare: Mikaela Nilsson Översiktlig beskrivning av planområdet och dess influensområde

Läs mer

Golvskurvatten från bilverkstäder inom Käppalaverkets upptagningsområde

Golvskurvatten från bilverkstäder inom Käppalaverkets upptagningsområde Analysavdelningen Galina Gorodetskaja galina.gorodetskaja@kappala.se Golvskurvatten från bilverkstäder inom Käppalaverkets upptagningsområde - En inventering - Handledare: Christina Vendel 2006-02-20 1

Läs mer

Miljöbedömning för Kristinehamns kommuns avfallsplan

Miljöbedömning för Kristinehamns kommuns avfallsplan Bilaga 11 1(8) Miljöbedömning för Kristinehamns kommuns avfallsplan När en plan eller ett program upprättas, vars genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan, ska enligt miljöbalken (1998:808)

Läs mer

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte

Läs mer

Nya riktlinjer för tillsyn av enskilda avlopp

Nya riktlinjer för tillsyn av enskilda avlopp Miljönämnden 2007-04-04 69 35 Dnr 2007-369 Nya riktlinjer för tillsyn av enskilda avlopp ÄRENDE Miljönämnden har tidigare fastställt riktlinjer för handläggning av enskilda avlopp. Dessa riktlinjer har

Läs mer

Mål för Riksdagsförvaltningens miljöarbete 2012-2015

Mål för Riksdagsförvaltningens miljöarbete 2012-2015 Mål för Riksdagsförvaltningens miljöarbete 2012-2015 Bakgrund Utgångspunkterna för Riksdagsförvaltningens miljömål är Riksdagsförvaltningens betydande miljöaspekter samt de nationella miljökvalitetsmålen

Läs mer

VÄSJÖOMRÅDET (DP l + ll)

VÄSJÖOMRÅDET (DP l + ll) DAGVATTENUTREDNING INFÖR UTBYGGNAD AV VÄSJÖOMRÅDET (DP l + ll) OKT 2010 2 (8) 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2 2 Dagvattenhantering vid Väsjöområdet 3 2.1 Väsjön 3 2.2 Förslag till dagvattenhantering 3 2.3 Reningsbehov

Läs mer

Miljöredovisning för Vaggeryds kommun

Miljöredovisning för Vaggeryds kommun Miljöredovisning för Vaggeryds kommun 2009 Miljöprogrammet med nyckeltal redovisas årligen som en miljöredovisning i årsberättelsen. För varje miljökvalitetsmål i Miljöprogram för Vaggeryds kommun redovisas

Läs mer

Aneby kommuns delmål

Aneby kommuns delmål Aneby kommuns delmål De lokala miljömålen är en anpassning av de nationella och regionala miljömålen (SMAJL) till Anebys lokala förutsättningar. Målen har utarbetats i samverkan mellan de tekniska förvaltningarna

Läs mer

Åtgärder mot miljöproblem. 2.2. Övergödning

Åtgärder mot miljöproblem. 2.2. Övergödning 2.2. Övergödning Övergödning av sjöar, vattendrag och kustvatten bedöms inte vara ett omfattande miljöproblem i Bottenhavets vattendistrikt (Figur 2). De viktigaste mänskliga källorna är tillförsel av

Läs mer

En hållbar utveckling

En hållbar utveckling FINNES: SÖKES: En hållbar utveckling Material om Stockholms miljöprogram kan beställas på www. eller från Miljöförvaltningen i Stockholm, Box 380 24, 100 64 Stockholm Tel 08-508 28 800, Fax 08-508 28 808

Läs mer

Behovsbedömning för planer och program

Behovsbedömning för planer och program BEHOVSBEDÖMNING 1 (13) Kommunstyrelseförvaltningen Behovsbedömning för planer och program Enligt Plan- och bygglagen (PBL), Miljöbalken (MB) och förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar (1998:905)

Läs mer

Underlagsrapport. Bara naturlig försurning. Lunds Agenda 21

Underlagsrapport. Bara naturlig försurning. Lunds Agenda 21 Underlagsrapport Bara naturlig försurning Lunds Agenda 21 Rapport över miljötillståndet i Lunds kommun hösten 2002 1 Denna rapport är framtagen av Miljöstrategiska enheten vid Kommunkontoret, Lunds kommun.

Läs mer

Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen i Kalmar län 391 86 Kalmar

Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen i Kalmar län 391 86 Kalmar Björn Hjernquist 0498485248@telia.com 26 augusti 2009 Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen i Kalmar län 391 86 Kalmar Samrådsyttrande över förslag till förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer,

Läs mer

Svar på remiss samråd inom vattenförvaltning 2015-2021

Svar på remiss samråd inom vattenförvaltning 2015-2021 1(8) Tekniska nämnden Svar på remiss samråd inom vattenförvaltning 2015-2021 Ärendet Den 1 november 2014 till den 30 april 2015 genomförs samråd kring förslag till förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer

Läs mer

Hydrologiska och hydrokemiska förändringar i Gripsvallsområdet 2010-03-09

Hydrologiska och hydrokemiska förändringar i Gripsvallsområdet 2010-03-09 Hydrologiska och hydrokemiska förändringar i Gripsvallsområdet 2010-03-09 1 2 Figur 1. Gripsvall, planområde. Från kommunens FÖP. BAKGRUND I samband med utarbetandet av FÖP Gripsvall undersöktes också

Läs mer

KROKOMS KOMMUN VATTENSKYDDSOMRÅDE RÖRVATTNET POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR OCH RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS

KROKOMS KOMMUN VATTENSKYDDSOMRÅDE RÖRVATTNET POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR OCH RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS BILAGA 2 KROKOMS KOMMUN VATTENSKYDDSOMRÅDE RÖRVATTNET POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR OCH RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS VERSION 1 Projekt nr 600 219 Östersund 2013-08-30 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Innehållsförteckning...

Läs mer

Bedömningsgrunder för hög och normal skyddsnivå hos enskilda avlopp

Bedömningsgrunder för hög och normal skyddsnivå hos enskilda avlopp 1 (7) Bedömningsgrunder för hög och normal skyddsnivå hos enskilda avlopp Inledning Arbetet har genomförts i samarbete mellan Kronobergs kommuner, Miljösamverkan Kronoberg-Blekinge och Länsstyrelsen i

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR VATTEN OCH MILJÖ 2005-2007

HANDLINGSPLAN FÖR VATTEN OCH MILJÖ 2005-2007 Beredningsgruppen för miljö 2004-11-30 HANDLINGSPLAN FÖR VATTEN OCH MILJÖ 2005-2007 Inledning Beredningsgruppen för miljö har tillsammans med en rad aktörer utarbetat en strategi för vilka insatsområden

Läs mer

Huddinge Naturskyddsförening

Huddinge Naturskyddsförening Huddinge Naturskyddsförening Miljönämnden Huddinge kommun Angående Agenda 21 Huddinge Naturskyddsförening får härmed översända vårt remissvar på remissutgåvan av Lokal Agenda 21 för Huddinge 2009-2015.

Läs mer

Sida 0 av 7 TEMA: FRISKT VATTEN

Sida 0 av 7 TEMA: FRISKT VATTEN Sida 0 av 7 TEMA: FRISKT VATTEN Levande sjöar och vattendrag Ingen övergödning Grundvatten av god kvalitet God bebyggd miljö Hav i balans samt levande kust och skärgård Sida 1 av 7 Grundvattnet ska vara

Läs mer

Policy för enskilda avloppsanordningar (upp till 25 pe) i Orust kommun

Policy för enskilda avloppsanordningar (upp till 25 pe) i Orust kommun FÖRFATTNINGSSAMLING (6.2.7) Antagen av Miljö- och byggnadsnämnden 2008-04-10 84 (MBN/2008:104), 2008-05-13 139 (MBN/2008:104) Policy för enskilda avloppsanordningar (upp till 25 pe) i Orust kommun Gäller

Läs mer

Vattnets betydelse i samhället

Vattnets betydelse i samhället 9 Vattnets betydelse i samhället Vatten är vårt viktigaste livsmedel och är grundläggande för allt liv, men vatten utnyttjas samtidigt för olika ändamål. Det fungerar t.ex. som mottagare av utsläpp från

Läs mer

DIAGRAM 1 - Nedfallsmätningar (krondropp) i Klintaskogen i Höörs kommun av svavel och kväve. Källa: IVL.

DIAGRAM 1 - Nedfallsmätningar (krondropp) i Klintaskogen i Höörs kommun av svavel och kväve. Källa: IVL. Bara naturlig försurning Den av människan orsakade försurningen, som under det senaste århundradet ökade kraftigt, har under de senaste årtiondena nu börjat avta. Industrialiseringen och den ökande energianvändningen

Läs mer

Sundsvalls Agenda 21 för en god livsmiljö

Sundsvalls Agenda 21 för en god livsmiljö SUNDSVAL LS KOMMUN Sundsvalls Agenda 21 för en god livsmiljö Boende Makt Avfall Transporter Natur Produktion Hälsa Energi Kunskap Konsumtion Vägvisare för miljö och utveckling för de kommande 25 åren.

Läs mer

Teknisk försörjning VATTEN I PLANERINGEN

Teknisk försörjning VATTEN I PLANERINGEN Teknisk försörjning VATTEN I PLANERINGEN En förutsättning för allt liv på jorden är vatten. Vatten som befinner sig i ständig rörelse i sitt kretslopp mellan hav, atmosfär och kontinenter. Det avdunstade

Läs mer

Arbetsgrupp om miljögifter

Arbetsgrupp om miljögifter Arbetsgrupp om miljögifter Fokusområde för arbetsgruppen om miljögifter Grunden i arbetet för en giftfri miljö är att förebygga skador på människors hälsa och i miljön av kemiska ämnen, varor och produkter.

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING. MKB-gruppen 2010-05-10. Detaljplan för Stjärtnäs, fastigheterna Skå-Eneby 1:30 m.fl, Ekerö kommun, Stockholms län, dnr 2010.5.

BEHOVSBEDÖMNING. MKB-gruppen 2010-05-10. Detaljplan för Stjärtnäs, fastigheterna Skå-Eneby 1:30 m.fl, Ekerö kommun, Stockholms län, dnr 2010.5. Ja BMP?. 1(15) MKB-gruppen 2010-05-10 BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Stjärtnäs, fastigheterna Skå-Eneby 1:30 m.fl, Ekerö kommun, Stockholms län, dnr 2010.5.214 Planprogrammets avgränsning Ja BMP?. Bakgrund

Läs mer

antagen av kommunfullmäktige 2009-09-22 miljökonsekvensbeskrivning

antagen av kommunfullmäktige 2009-09-22 miljökonsekvensbeskrivning antagen av kommunfullmäktige 2009-09-22 miljökonsekvensbeskrivning innehållsförteckning SID 1. INLEDNING 3 Läsanvisning 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Avgränsning miljöbedömning 3 1.3 Nollalternativet 4 1.4 MKB:s

Läs mer

Utsläpp till vatten. Program för Airport city. Härryda kommun 2011-05-13. Upprättad av: Anne Thorén och Åsa Ottosson Granskad av Mikael Bengtsson

Utsläpp till vatten. Program för Airport city. Härryda kommun 2011-05-13. Upprättad av: Anne Thorén och Åsa Ottosson Granskad av Mikael Bengtsson Utsläpp till vatten Program för Airport city Härryda kommun 2011-05-13 Upprättad av: Anne Thorén och Åsa Ottosson Granskad av Mikael Bengtsson Kund Swedavia Flygplatsfastigheter i Landvetter AB, Härryda

Läs mer

Underlag till tillsynsplan 2015

Underlag till tillsynsplan 2015 Underlag till tillsynsplan 2015 Resursbehovet specificerat efter Sveriges 16 nationella miljömål samt efter övriga verksamheter (17-20) som inte kan härledas till ett miljömål. Varje miljömål är indelat

Läs mer

Riktlinje. Riktlinjer för enskilt avlopp 2014-11-19. Bmk Mh 2014/4358. Antagna av byggnads- och miljöskyddsnämnden 2014-11-19 256.

Riktlinje. Riktlinjer för enskilt avlopp 2014-11-19. Bmk Mh 2014/4358. Antagna av byggnads- och miljöskyddsnämnden 2014-11-19 256. Riktlinje 2014-11-19 Riktlinjer för enskilt avlopp Bmk Mh 2014/4358 Antagna av byggnads- och miljöskyddsnämnden 2014-11-19 256. Ersätter Riktlinjer för enskilt avlopp 17, 2011-01-26 Riktlinjerna ska vägleda

Läs mer

Gäller 2016-01-01 2017-01-01. Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp i Smedjebackens kommun

Gäller 2016-01-01 2017-01-01. Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp i Smedjebackens kommun 1 Gäller 2016-01-01 2017-01-01 Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp i Smedjebackens kommun 2 Denna skrift vänder sig till dig som har enskilt avlopp. Det kan vara ett minireningsverk, två,-och

Läs mer

aspekterna. De slutgiltiga konsekvenserna är helt beroende av vilka delar av översiktsplanens förslag som genomförs och hur de genomförs.

aspekterna. De slutgiltiga konsekvenserna är helt beroende av vilka delar av översiktsplanens förslag som genomförs och hur de genomförs. KONSEKVENSER Enligt plan och bygglagen ska konsekvenserna av en översiktsplan vara lätta att utläsa. En bra konsekvensbeskrivning underlättar för myndigheter och kommuninvånare att förstå innebörden av

Läs mer

Skydda Er mark mot slamspridning!

Skydda Er mark mot slamspridning! 2011-03-30 Upprop till ägare av svensk åkermark Skydda Er mark mot slamspridning! Inom 40 år måste vi fördubbla livsmedelsproduktionen i världen för att klara behovet av mat till den växande befolkningen.

Läs mer

Del av ARNANÄS 3:2 i Virestad, Älmhults kommun, Kronobergs län

Del av ARNANÄS 3:2 i Virestad, Älmhults kommun, Kronobergs län ANTAGANDEHANDLING NORMALT PLANFÖRFARANDE Detaljplan för Del av ARNANÄS 3:2 i Virestad, Älmhults kommun, Kronobergs län Plankarta med översikt Planbeskrivning Genomförandebeskrivning Utlåtande Behovsbedömning

Läs mer

Riktlinjer för fordonstvätt

Riktlinjer för fordonstvätt Riktlinjer för fordonstvätt i Alvesta kommun Antagen av Nämnden för myndighetsutövning 2013-08-19 37 Riktlinjer för fordonstvätt i Alvesta kommun Antagen av Nämnden för myndighetsutövning, 2013-08-19,

Läs mer

Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Eksjö kommun

Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Eksjö kommun Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Eksjö kommun Antagna av tillstånds- och myndighetsnämnden 2013-01-23 Innehållsförteckning Inledning.. 3 Funktionskrav......3 Säker funktion och användarvänlighet.........3

Läs mer

Enskilda avlopp Planeringsunderlag för skyddsnivåer och inventering i Värmlands län

Enskilda avlopp Planeringsunderlag för skyddsnivåer och inventering i Värmlands län Enskilda avlopp Planeringsunderlag för skyddsnivåer och inventering i Värmlands län LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND Publ nr 2011:15 ISSN 0284-6845 Länsstyrelsen Värmland, 651 86 Karlstad, 054-19 70 00 www.lansstyrelsen.se/varmland

Läs mer

Vägledning för intern kemikaliekontroll

Vägledning för intern kemikaliekontroll Vägledning för intern kemikaliekontroll Inledning Denna vägledning vänder sig till dig som har ansvar för inköp och hantering av kemiska produkter inom verksamheten. Att välja rätt metod och kemikalie

Läs mer

LIDINGÖS MILJÖPROGRAM 2011-2020

LIDINGÖS MILJÖPROGRAM 2011-2020 LIDINGÖS MILJÖPROGRAM 2011-2020 Lidingö - Energismart, hållbar och miljöklok stad. 1 Hållbar utveckling Lidingö stads miljöarbete i sitt sammanhang För att möta klimat- och miljöförändringarna arbetar

Läs mer

Revidering av Grundförutsättningar Torneträsk Riksgränsen 2013-05-28

Revidering av Grundförutsättningar Torneträsk Riksgränsen 2013-05-28 Revidering av Grundförutsättningar Torneträsk Riksgränsen 2013-05-28 Följande avsnitt är reviderade. I grunddokumentet är de markerade avsnitten markerade med rött kryss. Kapitel 2.7 har reviderats med

Läs mer