Underlagsrapport. Bara naturlig försurning. Lunds Agenda 21
|
|
- Ellen Nilsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Underlagsrapport Bara naturlig försurning Lunds Agenda 21 Rapport över miljötillståndet i Lunds kommun hösten
2 Denna rapport är framtagen av Miljöstrategiska enheten vid Kommunkontoret, Lunds kommun. Rapporten ingår som en av underlagsrapporterna till Lunds nya Agenda 21. Rapporten kan beställas från Miljöstrategiska enheten Vårfrugatan 1B Lunds kommun tel Författare: Ellen Hultman Layout och grafisk produktion: Kristina Fontell Tryck Lunds tryckericentral november
3 Innehållsförteckning SAMMANFATTANDE BEDÖMNING... 5 BAKGRUND... 5 NATIONELLA MILJÖMÅL... 6 Miljökvalitetsmål... 6 Regeringens bedömning av innebörden i ett generationsperspektiv... 6 Delmål... 6 Klarar vi av målen inom en generation?... 6 Förändringar Till när kan vi uppnå miljökvalitetsmålen?... 6 Tillfrisknande... 6 Kommunernas ansvar... 7 KOMMUNALA OCH REGIONALA MÅL... 7 LOKALT MILJÖTILLSTÅND... 7 Nuläge & Trend... 7 Nedfall av försurande ämnen... 7 Utsläpp av försurande ämnen... 8 Uttag av virke och avverkningsrester... 9 Skador på mark och vegetation... 9 Aluminiumurlakning och ph i dricksvatten... 9 Prognos... 9 Aktuella åtgärder Uppföljning av lokala mål REFERENSER Skriftliga källor Muntliga källor
4 4
5 Sammanfattande bedömning Den kalkhaltiga berggrunden i Lund har gjort att kommunen är en av de lindrigast drabbade i landet vad gäller försurningen. Ytvattnet håller ett högt ph. Utsläppen av svaveldioxid har minskat kraftigt sedan 1980-talet och nedfallet likaså. Däremot minskar inte kväveoxiderna i önskvärd takt. Man kan heller inte iaktta någon återhämtning i skogsmarken ännu. Halterna av aluminium i marken och ph-värdet, liksom flera andra faktorer, är sådana att man kan förvänta sig mer skador på skogen om inte åtgärder vidtas. Utsläppen, främst kväveoxider från trafiken, måste minskas. Inom skogsbruket måste åtgärder vidtas, t.ex. minskat biomassauttag, ökad andel lövträd och återföring av näringsämnen. Den stora risken för nitraturlakning när skogsmarken försuras bidrar till att nitrathalterna i grundvatten kan fortsätta att öka. Inom kommunens tillsyn krävs fortsatt övervakning av ph, nitrathalter och aluminium i brunnar så att eventuella framtida effekter på grundvattnet snabbt kan uppmärksammas. Bakgrund Sedan industrialismens genombrott har utsläppen av försurande ämnen, dvs. svavel- och kväveföreningar ökat kraftigt. De kommer från trafik, sjöfart, energianläggningar, industri, arbetsmaskiner och jordbruk. Föroreningarna sprids i luften och en stor del stannar kvar i atmosfären i flera dagar. De kan transporteras med vindarna tusentals kilometer innan de faller ned och orsakar försurning av mark och vatten. Det betyder att försurningen i Lund till övervägande del orsakas av utsläpp på kontinenten medan de försurande ämnen som släpps ut i Lund i första hand försurar någon annanstans. Försurningen yttrar sig först som en kraftig utlakning av markens mineralnäringsämnen, därefter som sjunkande ph-värden och förhöjda aluminiumhalter i sjöar och vattendrag. I dag är ca svenska sjöar drabbade med omfattande skador på växt- och djurliv som följd. När marken försuras utlakas viktiga näringsämnen. Många markorganismer, t.ex. de för träden viktiga mykhorrizabildande svamparna, är känsliga för ph-förändringar och försvinner när marken försuras. Sammantaget försämrar detta markens produktionsförmåga. På lång sikt kan detta innebära minskad tillväxt i våra skogar och ökat behov av kalkning för jordbruksmark. Dessutom utlöses metalljoner, som kan skada såväl nedbrytningsprocessen i marken som fåglar och däggdjur högre upp i näringskedjorna, inklusive människan. Många hotade arter i såväl mark som vatten är mycket känsliga inte bara för försurning, utan även för giftiga metaller som aluminium. Det tar lång tid för försurade mark- och vattensystem att återhämta sig. Återhämtningen kan börja när belastningen av försurande ämnen minskar till hållbara nivåer. Det kan ta åtskilliga decennier innan en fullständig återhämtning har skett. (Prop. 2000/01:130.) 5
6 Nationella miljömål Miljökvalitetsmål De försurande effekterna av nedfall och markanvändning skall underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen skall heller inte öka korrosionshastigheten i tekniska material eller kulturföremål och byggnader. (Prop. 1997/98:145) Regeringens bedömning av innebörden i ett generationsperspektiv Depositionen av försurande ämnen överskrider inte den kritiska belastningen för mark och vatten. Onaturlig försurning av marken motverkas så att den naturgivna produktionsförmågan, arkeologiska föremål och den biologiska mångfalden bevaras. Markanvändningens bidrag till försurning av mark och vatten motverkas genom att skogsbruket anpassas till växtplatsens försurningskänslighet. (Prop. 2000/01:130.) Delmål År 2010 skall högst 5 procent av antalet sjöar och högst 15 procent av sträckan rinnande vatten i landet vara drabbade av försurning som orsakats av människan. Före år 2010 skall trenden mot ökad försurning av skogsmarken vara bruten i områden som försurats av människan och en återhämtning skall ha påbörjats. År 2010 skall utsläppen i Sverige av svaveldioxid till luft ha minskat till ton. År 2010 skall utsläppen i Sverige av kväveoxider till luft ha minskat till ton. (Prop. 2000/01:130.) Klarar vi av målen inom en generation? Naturvårdsverkets bedömning av möjligheterna att uppnå det nationella miljökvalitetsmålet. Förändringar Har bidraget till problemen ökat eller minskat? Har tillståndet i miljön blivit bättre eller sämre? Till när kan vi uppnå miljökvalitetsmålen? Har vi klarat målet till 2010? Har vi klarat målet till 2020? Ja, vi är på rätt väg Ingen entydig förändring har inträffat Ej realistiskt Realistiskt, men det kräver fler åtgärder Tillfrisknande Hur snabbt återställs miljön när orsakerna åtgärdats? 5 30 år Även om belastningen av försurande ämnen minskar betydligt kan återhämtningen från försurningen i mark och vatten ta flera decennier. Vissa områden blir kanske aldrig helt återställda. I marksystemet tar återhämtningen lång tid. (Naturvårdsverket & Statistiska centralbyrån 2000) 6
7 Kommunernas ansvar I Miljömålspropositionen nämns inte något om vem som ansvarar för att målen ska uppfyllas (Prop. 2000/01:130.). Kommunala och regionala mål Lund saknar övergripande kommunala mål om försurning. På regional nivå finns mål i Miljövårdsprogram för Skåne (Länsstyrelsen 1995). Nedfallet av försurande svavel- respektive kväveföreningar måste understiga 3 respektive 5 kg per hektar och år. Utsläppen av svavel ska minska med 80 procent till år 2000 jämfört med 1980 års nivå. Utsläppen av kväveoxider från trafiksektorn ska minska med 40 procent till år 2000 jämfört med 1980 års nivå. Utsläppen av kväveoxider från industri och energisektorn ska minska med 50 procent till år 2000 jämfört med 1980 års nivå. Nya regionala mål är under utarbetande. Lokalt miljötillstånd Nuläge & Trend Den kalkhaltiga berggrunden som Lunds kommun vilar på har god buffringsförmåga. Det motverkar försurningen så att sjöar och vattendrag inte drabbas utan behåller höga ph-värden. Den kalkhaltiga berggrunden kan dock inte motverka försurningen i de översta marklagren utan det sura nedfallet ger effekter på vegetation och skog. Det sker också en urlakning av metaller som är giftiga för många arter. Nedfall av försurande ämnen År 2000 låg nedfallet av svavel på ca 10 kg/hektar och år och kväve på ca 17 kg/hektar och år på den provyta i skog som övervakas inom Lunds kommun. Den kritiska belastningsgränsen för när skador uppstår på vegetation och skog är 3 kg/hektar för svavel och 5 kg/hektar för kväve. Därmed överskred nedfallet i Lund den kritiska belastningsgränsen med ca 7 kg/hektar för svavel och ca 12 kg/hektar och år för kväve, d.v.s. med ca 250 procent. När gränsvärdet överskrids lakas även aluminium ur marken och kan förorena dricksvatten. Vidare binds fosfor i marken och blir otillgängligt för växtligheten. Belastningen har dock minskat kraftigt sedan 1988, åtminstone vad gäller svavelnedfallet (se figur 1 och 2). 7
8 Figur 1. Svavelnedfallet i Lund har minskat det senaste decenniet. Krondropp anger att regnvattnet passerat genom trädkronorna innan det samlats in för mätning. Provytan flyttades efter (IVL:s databas). Figur 2. Kvävenedfallet i Lund har minskat något sedan Krondropp anger att regnvattnet passerat genom trädkronorna innan det samlats in för mätning. Provytan flyttades efter Utsläpp av försurande ämnen Utsläppen av svaveldioxid (SO 2 ) respektive kväveoxider (NO x ) har minskat med 97 respektive 35 procent i Lunds kommun sedan 1980, se tabell 1. Svaveldioxidmålet har uppnåtts såväl i Lund som i Skåne i övrigt, medan kväveoxidmålet är långt ifrån att nås. För Skåne som helhet har utsläppssänkningarna varit mindre än för Lund. Energi- och industrisektorn har uppfyllt det uppställda miljömålet, medan trafiksektorns utsläpp bara minskat med 8 procent (Länsstyrelsen 2001). Utsläpp av försurande ämnen i Lunds kommun (ton) SO NO x Tabell 1. Utsläppen av svaveldioxid och kväveoxider har minskat med 97 respektive 35 procent i Lunds kommun sedan (Länsstyrelsen i Skåne län 2001) 8
9 Uttag av virke och avverkningsrester Nedfallet av försurande ämnen är inte den enda orsaken till försurningen i skogsmark. Skogsbrukets uttag av biomassa orsakar även i sig en nettoförsurning. Vittringen i marken kompenserar till viss del så att man på ca 50 procent av Romeleåsens marker kan ta ut stammar utan att skogsbruket bidrar till försurningen. Däremot kan man inte ta ut grenar och toppar utan att orsaka nettoförsurning. På de övriga 50 procent av Romeleåsens marker orsakar även stamuttaget en nettoförsurning. Återföring av näringsämnen till skogen krävs för att kompensera denna försurningseffekt, och i de känsligaste delarna måste även uttaget av virke minskas (Nihlgård, B. muntl. 2001). Skador på mark och vegetation Sedan 1995 har Skogsvårdsstyrelsen övervakning av skogsskador, som till stor del beror på deposition av försurande ämnen. Eftersom serien är så ny är resultaten svårtolkade, men i Skåne tenderade kronutglesningen att öka fram till 1999 vad gäller gran, ek och bok. 8 procent av granarna och 27 procent av tallarna var skadade 1999 (Skogsvårdsstyrelsen 2000). Även inom ramen för Riksskogstaxeringen övervakas kronutglesning, men enligt Skogsvårdsstyrelsen i Södra Götaland kan dessa värden inte omsättas till länsnivå då underlaget är för litet. Marken i Lunds kommun är, liksom majoriteten av de andra provytorna i länet, kraftigt försurad. ph värdet i Lund ligger på drygt 4. När ph underskrider 4,2 klassas marken som starkt försurad skogsmark. Situationen har inte förvärrats under 1990-talet men man ser heller inga tecken på förbättring. Både ph-värdet och halten aluminium i marken (se nedan) innebär stor risk för skador på rotsystem och markorganismer. Ytterligare en effekt av försurningen är att kol-kväve kvoten är låg (under 25) vilket innebär att det är hög risk för nitraturlakning från marken. Effekten blir att näringstillståndet i skånska jordar inte är långsiktigt hållbart. (Skånes samrådsgrupp mot skogsskador 2000). Nitraturlakningen från skogen bidrar också till problemet med nitrat i dricksvatten (se Grundvatten av god kvalitet). Aluminiumurlakning och ph i dricksvatten En effekt av markförsurningen är att aluminium urlakas till grundvatten och vattendrag. Höga aluminiumhalter kan skada både vattenlevande djur och växtlighet. För höga aluminiumhalter (p.g.a. försurning) är den vanligaste förklaringen till skador på fisk. (Naturvårdsverket 2001). Försurat dricksvatten kan också vara skadligt för människor även om orsakssambanden inte är utredda ännu (Ågren, B. muntl. 2001). När det gäller dricksvattnet i Lunds kommun är Romeleåsen hårdast drabbat, eftersom området har låg buffringsförmåga. Privata brunnar undersöktes med avseende på försurning 1986 och Knappt en tiondel av de undersökta brunnarna klassades som försurningskänsliga. Inga prover visade dock så lågt ph-värde att de utgjorde en hälsofara, eller att man kunde befara ohälsosamt höga aluminiumhalter. (Miljöförvaltningen, Lunds kommun 1993). Inga nya undersökningar har gjorts sedan dess (Rosberg, G. muntl. 2001). Generellt har halten aluminium i mark ökat i Skåne sedan mitten av 1980-talet (Länsstyrelsen 2000). För den skogsyta inom Lunds kommun som Lunds universitet övervakar ligger halterna sedan 1993 konstant på drygt 255 µg/g. Halter högre än 200µg/g anses mycket högt och det är stor risk för skador på rötter och markorganismer. Markens ph-värde gör att risken för urlakning är stor, eftersom löslighet av aluminium ökar när ph sjunker under 4,5. (Skånes samrådsgrupp mot skogsskador 2000). Prognos Vidtagna åtgärder för att minska utsläppen av svavel från industrier har givit effekt, det syns på att nedfallet minskat kraftigt. Denna trend kan förväntas hålla i sig och inget tyder på att sjöar och vattendrag i Lund blir försurade i en nära framtid. Däremot kommer markförsurningen i skogsmark att fortsätta försämras fram tills dess att nedfallet av svavel och kväve inte längre överskrider den kritiska belastningsgränsen, och därefter ytterligare en tid. Urlakningen av mineraler kommer 9
10 därmed att fortsätta och skogens produktionsförmåga att minska. Skogsstyrelsen bedömer att samhället bör sätta in åtgärder i sydvästra Sverige för att påskynda återhämtningen i sådana marker. I annat fall kan försurningseffekterna bestå upp emot 100 år ( Aktuella åtgärder Åtgärderna för att minska utsläppen av försurande ämnen sammanfaller i stort med de som är relevanta för Frisk luft och Begränsad klimatpåverkan. Dessa åtgärder finns redovisade i dessa båda dokument. Inom skogsbruket pågår åtgärder framförallt i form av rådgivning till markägare från Skogsvårdsstyrelsens sida. Generellt rekommenderas en höjning av lövandelen i barrskog (i enlighet med Skogsvårdslagen). Bidrag kommer sannolikt också att ges för att ersätta den granskog som blåste ner i stormen 1999 med ädellövskog. Huvuddelen av den skog som planteras idag är dock fortfarande gran. Inga rekommendationer om minskat virkesuttag ges. Försök med kalkning i skogsmark har gjorts och kommer att redovisas under 2002 (Ragnarsson, J. muntl. 2002). Uppföljning av lokala mål Lokala mål saknas på försurningsområdet. Referenser Skriftliga källor IVL 2001: Databas på Länsstyrelsen i Malmöhus resp. Kristianstad län 1995: Miljön i Skåne. Ett miljövårdsprogram. Länsstyrelsen i Skåne län 2000: Skånes skogar en resurs. Miljötillståndet i Skåne Årsrapport Uppföljning av Miljövårdsprogram för Skåne. Skåne i Utveckling 2000:46. Länsstyrelsen i Skåne län 2001: Luftföroreningar i Skåne. Miljöenheten. Skåne i utveckling 2001:26. Miljöförvaltningen, Lunds kommun 1993: Redovisning av projektet Surt grundvatten till Miljöoch hälsoskyddsnämnden den PM skrivet av handläggare Göran Rosberg. Naturvårdsverket & Statistiska centralbyrån 2000: Naturmiljön i siffror Sjätte utgåvan. Naturvårdsverket 2001: Läker tiden alla sår? Monitor 17. Prop. 1997/98:145 Svenska Miljömål. Prop. 2001/01:130 Svenska Miljömål delmål och åtgärdsstrategier. Skogsvårdsstyrelsen i södra Götaland 2000: Skogsfakta Skånes samrådsgrupp mot skogsskador 2000: Försurningen fortskrider Förändringar i marktillståndet på fasta barrskogsytor i Skåne mellan 1988 och Rapport 19/2000. Lunds Universitet m.fl. SOU 2000:52 Framtidens miljö - allas vårt ansvar. Sveriges Nationalatlas 1999: Atlas över Skåne. Muntliga källor Nihlgård, Bengt, Växtekologen på Lunds Universitet september 2001 Ragnarsson, Jan, Skogsvårdsstyrelsen Södra Götaland
11 Rosberg, Göran, Miljöförvaltningen på Lunds kommun Rosengren, Ulrika, Växtekologen på Lunds Universitet Ågren, Christer, Internationella försurningssekretariatet
12 12
3. Bara naturlig försurning
3. Bara naturlig försurning De försurande effekterna av nedfall och markanvändning ska underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen ska heller inte öka korrosionshastigheten
Läs merKrondroppsnätet. Miljöövervakning, metodutveckling och forskning. Krondroppsnätet
Miljöövervakning, metodutveckling och forskning Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Cecilia Akselsson*, Veronika Kronnäs och Sofie Hellsten IVL Svenska Miljöinstitutet * Lunds Universitet Regional
Läs merDIAGRAM 1 - Nedfallsmätningar (krondropp) i Klintaskogen i Höörs kommun av svavel och kväve. Källa: IVL.
Bara naturlig försurning Den av människan orsakade försurningen, som under det senaste århundradet ökade kraftigt, har under de senaste årtiondena nu börjat avta. Industrialiseringen och den ökande energianvändningen
Läs merUTKAST MILJÖKONSEKVENSER
1 UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 12 02 09 2 3 Innehållsförteckning SYFTE OCH INNEHÅLL Syfte Process Innehåll Avgränsning MILJÖKONSEKVENSER Utbyggnad inom riksintresseområden Kultur Natur Friluftsliv Utbyggnad
Läs merEtt rikt växt- och djurliv
Ett rikt växt och djurliv Agenda 21:s mål Senast till år 2010 har förutsättningar skapats för att bibehålla eller öka antalet djur och växtarter med livskraftig förekomst i jordbruks och skogslandskapet
Läs merSvenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv
7 Ingen övergödning Miljökvalitetsmålet Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna
Läs merLokala miljömål för Tranemo kommun
Lokala miljömål för Tranemo kommun Sveriges riksdag har fastställt 16 nationella miljökvalitetsmål för en hållbar utveckling, varav 14 är tillämpliga för Tranemo kommun. Målet är att Sverige år 2020 ska
Läs merTeknisk försörjning VATTEN I PLANERINGEN
Teknisk försörjning VATTEN I PLANERINGEN En förutsättning för allt liv på jorden är vatten. Vatten som befinner sig i ständig rörelse i sitt kretslopp mellan hav, atmosfär och kontinenter. Det avdunstade
Läs merRegional kalkåtgärdsplan 2011-2015. Kalkningsverksamheten i Kalmar län
Regional kalkåtgärdsplan 2011-2015 Kalkningsverksamheten i Kalmar län Regional kalkåtgärdsplan 2011-2015 - Kalkningsverksamhet i Kalmar län Länsstyrelsens meddelandeserie 2011:01 Copyright Länsstyrelsen
Läs merLektionsupplägg: Varför behövs miljömålen?
Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen? En bra miljö kan handla om många olika saker t.ex. frisk luft, rent vatten och en stor biologisk mångfald. Tyvärr är miljöproblemen ibland så stora att varken
Läs merFörord. Vi har ett bra och effektivt miljöarbete
Förord Vi har ett bra och effektivt miljöarbete i Sverige och Örebro län. I vårt län har vi minskat våra klimatpåverkande utsläpp med nästan 20 procent sedan 1990. Inom arbetet för minskad övergödning
Läs merENABYGDENS MILJÖMÅL 2010-2015
Enabygdens miljömål Siktar mot framtiden ENABYGDENS MILJÖMÅL 2010-2015 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2009-11-17 Enabygdens Miljömål 2010-2015 Enköpings kommun ska vara en föregångare inom miljöområdet.
Läs merHur mår miljön i Västerbottens län?
Hur mår miljön i Västerbottens län? Når vi miljömålen? Uppnås miljötillståndet? Hur arbetar vi för att uppnå en hållbar utveckling med miljömålen som verktyg? Det övergripande målet för miljöpolitiken
Läs merAskåterföringen i Sverige och Skogsstyrelsens rekommendationer vid uttag av avverkningsrester och askåterföring
Askåterföringen i Sverige och Skogsstyrelsens rekommendationer vid uttag av avverkningsrester och askåterföring Erfarenheter och regelverk/ föreskrifter för bruk av aska, Oslo 8 juni 2011, Stefan Anderson
Läs merTillståndet i skogsmiljön i Kalmar län
NR C 163 APRIL 2016 RAPPORT För Kalmar läns Luftvårdsförbund Tillståndet i skogsmiljön i Kalmar län Resultat från Krondroppsnätet t.o.m. september 2015 Gunilla Pihl Karlsson, Cecilia Akselsson 1), Sofie
Läs merGötene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010
Götene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010 Götene kommuns miljöpolicy och lokala miljömål Bakgrund Följande dokument innehåller miljöpolicy och miljömål för Götene kommun. Miljöpolicyn anger kommunens
Läs merSammanställning för åtgärdsområde 12. Göta älv (huvudfåra)
Sammanställning för åtgärdsområde 12. Göta älv (huvudfåra) Denna sammanställning baseras på allmän information om åtgärdsområdet som varje länsstyrelse har tagit fram samt information som fanns i VISS
Läs merSammanställning för åtgärdsområde 22. Mölndalsån
Sammanställning för åtgärdsområde 22. Mölndalsån Denna sammanställning baseras på allmän information om åtgärdsområdet som varje länsstyrelse har tagit fram samt information som fanns i VISS i september
Läs merRAPPORT. Övervakning av luftföroreningar i norra Sverige och Dalarna mätningar och modellering
RAPPORT För Länsstyrelserna i Dalarnas, Jämtlands, Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län samt Boliden mineral Övervakning av luftföroreningar i norra Sverige och Dalarna mätningar och modellering
Läs merMILJÖMÅL OCH KONSEKVENSER
52(60) Fördjupad översiktsplan, Fjällbacka MILJÖMÅL OCH KONSEKVENSER Ett genomförande av de möjligheter till utveckling som den fördjupade översiktsplanen medger ger olika konsekvenser i samhället. I följande
Läs merSer du marken för skogen?
Ser du marken för skogen?! Marken är starkt kopplad till produktion! Skogsbruk har stor effekt på mark och vatten! Skall vi diskutera detta måste vi ha förståelse för hur marken fungerar Vad är mark? Mineralpartikel
Läs merUttag av GROT inom Västernorrlands och Jämtlands län
Uttag av GROT inom Västernorrlands och Jämtlands län Delrapport inom projektet Samverkan för utveckling och förädling av regionens outnyttjade skogsresurser Sundsvall, december 2006 Sören Hägg, Skogsstyrelsen
Läs merMer djupgående fakta angående de olika miljökvalitetsmålen och mer information om Essunga kommun finns att läsa i grunddelen.
Förord I april 1999 antog riksdagen 15 nationella miljökvalitetsmål. De nationella miljökvalitetsmålen har vuxit fram ur ett framgångsrikt samarbete mellan förtroendevalda, myndigheter, näringsliv och
Läs merÖvervakning av luftföroreningar i
För Länsstyrelsen i Västra Götalands län och Tranemo kommun Övervakning av luftföroreningar i Västra Götalands län Resultat till och med september 3 Eva Uggla, redaktör B 7 April Övervakning av luftföroreningar
Läs merOxundaåns vattenvårdsprojekt. Dagvattenpolicy. Gemensamma riktlinjer för hantering av. Dagvatten. I tätort. september 2001
Dagvattenpolicy Gemensamma riktlinjer för hantering av Dagvatten I tätort september 2001 Upplands Väsby kommun Sigtuna kommun Vallentuna kommun Täby kommun Sollentuna kommun Tätortens Dagvatten Förslag
Läs mer1. Viktiga egenskaper som potentiella (tänkbara) miljögifter har är att de är: 1) Främmande för ekosystemen. X) Är lättnedbrytbara. 2) Fettlösliga.
KUNGLIGA TEKNISKA HÖGSKOLAN Skolan för kemivetenskap Industriell Ekologi TENTAMEN I MILJÖSKYDD OCH KEMISKA HÄLSORISKER FÖR 6D2334 HÖGSKOLEINGENJÖRSUTBILDNINGEN, KI 1 OCH KI 2, 4 POÄNG, DEN 7 JUNI 2006
Läs merTillståndet i skogsmiljön i Hallands län
NR C 164 APRIL 2016 RAPPORT För Länsstyrelsen i Hallands län Tillståndet i skogsmiljön i Hallands län Resultat från Krondroppsnätet t.o.m. september 2015 Gunilla Pihl Karlsson, Cecilia Akselsson 1), Sofie
Läs merResultat från Krondroppsnätet
Krondroppsnätet Resultat från Krondroppsnätet - Övervakning av luftföroreningar och dess effekter i skogsmiljön Sofie Hellsten, Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson och Cecilia Akselsson Krondroppsnätet
Läs merTillståndet i skogsmiljön i norra Sverige
NR C JUNI RAPPORT För Länsstyrelserna i Dalarnas, Jämtlands, Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län samt Boliden Mineral AB Tillståndet i skogsmiljön i norra Sverige Resultat från Krondroppsnätet
Läs merDiskussion. Nedfall och effekter av luftföroreningar Program 2007 för regional övervakning. Uppdelningen resultatrapport plus Temarapporter
Diskussion Nedfall och effekter av luftföroreningar Program 27 för regional Uppdelningen resultatrapport plus Temarapporter Kan resultaten presenteras tydligare i rapporterna? Hur kan vi anpassa resultaten
Läs merDet var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag.
Det var en gång Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. När han undersökte vattnet fann han att ph-värdet i vissa fall
Läs merRAPPORT. Krondroppsnätets övervakning av luftföroreningar i Norrland mätningar och modellering
RAPPORT För Länsstyrelserna i Jämtlands, Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län samt Boliden mineral Krondroppsnätets övervakning av luftföroreningar i Norrland mätningar och modellering Resultat
Läs merTillståndet i skogsmiljön i Kronobergs län
Krondroppsnätet Tillståndet i skogsmiljön i Kronobergs län Resultat t.o.m. september 2016 Per Erik Karlsson, Gunilla Pihl Karlsson, Sofie Hellsten, Cecilia Akselsson, Krondroppsnätet Vad jag kommer att
Läs merRAPPORT. Övervakning av luftföroreningar i Kronobergs län mätningar och modellering. För Kronobergs läns luftvårdsförbund
RAPPORT För Kronobergs läns luftvårdsförbund Övervakning av luftföroreningar i Kronobergs län mätningar och modellering Resultat till och med september 7 Gunilla Pihl Karlsson, Anna Nettelbladt, Cecilia
Läs merInledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen
Ord och begrepp till arbetsområdet Miljö i Europa. Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen resurser: det som vi kan leva av, Pengar kan vara en resurs. Naturen är också en stor
Läs merÖvervakning av skogsmiljön i Kronobergs län
Krondroppsnätet Övervakning av skogsmiljön i Kronobergs län Resultat fram till december 2018 Per Erik Karlsson, Gunilla Pihl Karlsson, Sofie Hellsten och Cecilia Akselsson Krondroppsnätet 2 Vad jag kommer
Läs merTillståndet i skogsmiljön i Blekinge län
Krondroppsnätet Tillståndet i skogsmiljön i Blekinge län Resultat t.o.m. september 2016 Per Erik Karlsson, Gunilla Pihl Karlsson, Sofie Hellsten, Cecilia Akselsson, Krondroppsnätet Vad jag kommer att prata
Läs merNaturvårdsprogram för Färgelanda kommun
Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun Bilaga 1. Nationella miljömål Antaget av Kommunfullmäktige 2014-05-14, 85 En höstpromenad vid Ellenösjön kan vara ett trevligt mål! Foto: Maritha Johansson Dalslandskommunernas
Läs merBilaga 1. Nationella miljökvalitetsmål, regionala och lokala mål för översiktsplan 2000 för Vallentuna kommun
1 Bilaga 1. Nationella miljökvalitetsmål, regionala och lokala mål för översiktsplan 2000 för Vallentuna kommun 1. Frisk luft Luftens innehåll av partiklar och ett antal organiska ämnen överskrider inte
Läs merIngen övergödning. Malin Hemmingsson 12-05-21
Ingen övergödning Malin Hemmingsson 12-05-21 Ingen övergödning Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningar för biologisk mångfald
Läs merNedfall, markvattenkemi och lufthalter i Kronobergs län Reslutat för det hydrologiska året 2010/11
Nedfall, markvattenkemi och lufthalter i Kronobergs län Reslutat för det hydrologiska året 2010/11 Sofie Hellsten, Cecilia Akselsson, Per Erik Karlsson, Veronika Kronnäs och Gunilla Pihl Karlsson Upplägg
Läs merHANDLINGSPLAN FÖR VATTEN OCH MILJÖ 2005-2007
Beredningsgruppen för miljö 2004-11-30 HANDLINGSPLAN FÖR VATTEN OCH MILJÖ 2005-2007 Inledning Beredningsgruppen för miljö har tillsammans med en rad aktörer utarbetat en strategi för vilka insatsområden
Läs merTillståndet i skogsmiljön i Värmland
Krondroppsnätet Tillståndet i skogsmiljön i Värmland Resultat från Krondroppsnätet t.o.m. 2011 Per Erik Karlsson, Gunilla Pihl Karlsson, Cecilia Akselsson*, Veronika Kronnäs, och Sofie Hellsten IVL Svenska
Läs merStrategi för en samlad luftvårdspolitik. Miljömålsberedningen
Strategi för en samlad luftvårdspolitik Parlamentarisk beredning som ska lämna förslag till regeringen om hur Sveriges miljökvalitetsmål och generationsmål kan nås Ledamöter från sju riksdagspartier, samt
Läs merÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer
ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella
Läs merTillståndet i skogsmiljön i Kronobergs län
NR C 160 APRIL 2016 RAPPORT För Kronobergs läns Luftvårdsförbund Tillståndet i skogsmiljön i Kronobergs län Resultat från Krondroppsnätet t.o.m. september 2015 Gunilla Pihl Karlsson, Cecilia Akselsson
Läs merMiljökvalitetsmålet: Bara naturlig försurning
Miljökvalitetsmålet: Bara naturlig försurning Hur ser arbetet ut inför nästa års fördjupade utvärdering? Salar Valinia & Håkan Staaf Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency
Läs merSida 0 av 7 TEMA: FRISKT VATTEN
Sida 0 av 7 TEMA: FRISKT VATTEN Levande sjöar och vattendrag Ingen övergödning Grundvatten av god kvalitet God bebyggd miljö Hav i balans samt levande kust och skärgård Sida 1 av 7 Grundvattnet ska vara
Läs merNedfall, markvattenkemi och lufthalter i Värmlands län Reslutat för det hydrologiska året 2009/10
Nedfall, markvattenkemi och lufthalter i Värmlands län Reslutat för det hydrologiska året 2009/10 Cecilia Akselsson, Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Veronika Kronnäs och Sofie Hellsten Upplägg
Läs merTillståndet i skogsmiljön i Kalmar län
NR C 104 JUNI 2015 RAPPORT För Kalmar läns Luftvårdsförbund Tillståndet i skogsmiljön i Kalmar län Resultat från Krondroppsnätet t.o.m. september 2014 Gunilla Pihl Karlsson, Cecilia Akselsson 1) & Per
Läs merGenerationsmål RIKSDAGSBESLUT OM MILJÖMÅLEN FOTO: ELLIOT ELLIOT/JOHNÉR
Generationsmål Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför
Läs merSkogsbrukets hållbarhetsproblem
Skogsbrukets hållbarhetsproblem Vattendagarna 20-21:a november 2006 Johan Bergh Sydsvensk Skogsvetenskap Miljömålet "Skogsmarkens naturgivna produktionsförmåga skall bevaras. En biologisk mångfald och
Läs merBehovsbedömning och identifiering av viktiga miljöaspekter. Detaljplan Dioriten1/Grönstenen 4, Storvreten. Tumba 2014-02-14
Behovsbedömning och identifiering av viktiga miljöaspekter Detaljplan Dioriten1/Grönstenen 4, Storvreten Tumba 2014-02-14 Förord Följande behovsbedömning av detaljplan för Dioriten1/Grönstenen 4 i Storvreten
Läs merÅtgärder mot miljöproblem Försurning
2.1. Försurning Försurning orsakas främst av luftutsläpp av svaveloxid och kväveoxider från sjöfart, vägtrafik, energianläggningar och industri. Internationell sjöfart är den enskilt största källan och
Läs merMÄLAREN EN SJÖ FÖR MILJONER. Mälarens vattenvårdsförbund. Arbogaån. Kolbäcksån. Hedströmmen. Eskilstunaån. Köpingsån. Svartån. Sagån.
Hedströmmen MÄLAREN Kolbäcksån Arbogaån Svartån Örsundaån Råckstaån Sagån Oxundaån Märstaån Fyrisån EN SJÖ FÖR MILJONER Köpingsån Eskilstunaån SMHI & Länsstyrelsen i Västmanlands län 2004 Bakgrundskartor
Läs merAreella näringar 191
Areella näringar 191 192 JORDBRUK Högvärdig åkermark är av nationell betydelse (miljöbalken 3:4). Det betyder att sådan jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller andra anläggningar endast om
Läs merVattenöversikt. Hur mår vattnet i Lerums kommun?
www.logiken.se Omslagsbild: Skäfthulsjön, foto: Jennie Malm Vattenöversikt Hur mår vattnet i Lerums kommun? Lerums kommun Miljöenheten I 443 80 Lerum I Tel: 0302-52 10 00 I E-post: lerums.kommun@lerum.se
Läs merÅTGÄRDSPROGRAM Södra Östersjöns vattendistrikt 2009 2015
ÅTGÄRDSPROGRAM Södra Östersjöns vattendistrikt 2009 2015 Åtgärdsprogram 2009-2015 för Södra Östersjöns vattendistrikt Utgivare: Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt vid Länsstyrelsen Kalmar
Läs merVATTENANVÄNDNING - VATTENVÅRD
MULLSJÖ KOMMUN 109 VATTENANVÄNDNING - VATTENVÅRD Tidan i närheten av Näs, Bjurbäck. HUR SER DET UT? Mullsjö kommun är rik på sjöar och vattendrag. De största sjöarna i kommunen är Stråken, Nässjön, Brängen,
Läs merFör Jönköpings läns Luftvårdsförbund
) U- QN SLQJVOlQV/XIWYnUGVI UEXQG gyhuydnqlqjdyoxiwi URUHQLQJDUL- QN SLQJVOlQ HVXOWDWWLOORFKPHGVHSWHPEHU Cecilia Akselsson, redaktör B 17 Aneboda, april 1 För Jönköpings läns Luftvårdsförbund Övervakning
Läs merRegeringen beslutar etappmål för begränsade utsläpp av luftföroreningar i Europa (avsnitt 3.2.1 i bilagan),
Regeringsbeslut I:4 2012-04-26 M2012/1171/Ma Miljödepartementet Naturvårdsverket 106 48 STOCKHOLM Preciseringar av miljökvalitetsmålen och etappmål i miljömålssystemet 1 bilaga Regeringens beslut Regeringen
Läs merMiljöbokslut. Foto: Daniel Helsing
Miljöbokslut 2015 Foto: Daniel Helsing Innehåll Inledning... 3... 3 Vad innehåller miljöbokslutet?... 3 Miljömålen... 3 Begränsad klimatpåverkan... 4 Frisk luft... 5 Bara naturlig försurning... 6 Giftfri
Läs merMILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr.
MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING Lektionsupplägg: Vad har hänt med sjön? Försurande luftföroreningar har lett till att sjöar och skogsmarker är försurade. Eleverna får ett scenario där en sjö beskrivs
Läs merModellering av vattenflöde och näringsämnen i ett skogsområde med hjälp av modellen S HYPE.
Modellering av vattenflöde och näringsämnen i ett skogsområde med hjälp av modellen S HYPE. Flöden av näringsämnen från land till hav är viktigt för att kunna förbättra miljötillståndet i kustnära områden.
Läs merTillståndet i skogsmiljön i Östergötlands län
NR C 102 JUNI 2015 RAPPORT För Östergötlands läns Luftvårdsförbund Tillståndet i skogsmiljön i Östergötlands län Resultat från Krondroppsnätet t.o.m. september 2014 Gunilla Pihl Karlsson, Cecilia Akselsson
Läs merVATTEN. Grundvatten Avrinningsområden Vattentäkter 10.1 10.2 10.3 GPF/GMF SEPTEMBER 2005
VATTEN 10.1 10.2 10.3 10 Grundvatten Avrinningsområden Vattentäkter 10.1 GRUNDVATTEN Vatten vårt viktigaste livsmedel Vatten är vårt viktigaste livsmedel. För att trygga tillgången på grundvatten av god
Läs merEkosystemets kretslopp och energiflöde
Flik 1.4 Sid 1 ( 5 ) Uppdaterad: 1999-01-01 Ekosystemets kretslopp och energiflöde Omsättningen av energi och materia sker på olika sätt i ett ekosystem. Energin kommer från rymden som solstrålning, når
Läs merFör Örebro läns Luftvårdsförbund
) UgUHEUROlQV/XIWYnUGVI UEXQG gyhuydnqlqjdyoxiwi URUHQLQJDULgUHEUROlQ 5HVXOWDWWLOORFKPHGVHSWHPEHU Cecilia Akselsson, redaktör B 13 Aneboda, april 1 För Örebro läns Luftvårdsförbund Övervakning av luftföroreningar
Läs merMiljöbokslut 2002. Anlagt utjämningsmagasin för omhändertagande
Miljöbokslut 22 Miljöbokslut är ett sätt att redovisa miljötillståndet i kommunen. Här redovisas också kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som stöd och inspiration
Läs merMätningar av tungmetaller i. fallande stoft i Landskrona
Miljöförvaltningen Mätningar av tungmetaller i fallande stoft i Landskrona 2012 Victoria Karlstedt Rapport 2013:4 Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona Sammanfattning Sedan 1988 har kontinuerliga luftmätningar
Läs merOZON - O3. O z on O3. Ozon O3. O z on O 3
O z on O 3 OZON - O3 AIR FORCE O z on O3 Ozon O3 Luftens föroreningar påverkar människor och miljö. Här kan du läsa om några föroreningar som du inandas dagligen. Information från Redan i 1300-talets
Läs merRAPPORT. Övervakning av luftföroreningar i Kalmar län mätningar och modellering. För Kalmar läns Luftvårdsförbund
RAPPORT För Kalmar läns Luftvårdsförbund Övervakning av luftföroreningar i Kalmar län mätningar och modellering Hydrologiskt år: resultat t.o.m. september 29 Kalenderår: resultat t.o.m. 28 Gunilla Pihl
Läs merSkogsbruk och vatten. Johan Hagström Skogsstyrelsen. Foto: J. Hagström
Skogsbruk och vatten Johan Hagström Skogsstyrelsen Foto: J. Hagström Sverige är fullt av vatten t ex 97 500 sjöar I skogen finns över: 60 000 mil rinnande vatten 88 000 mil diken 2009 anmäldes ca 216 243
Läs merProjekt Östersjön-Florsjön
LJUSNAN OCH HÄLSINGLANDS SKOGS- OCH KUSTVATTENRÅD VÄLKOMNA TILL Projektmöte i Rengsjö 2009-03-31 LJUSNAN OCH HÄLSINGLANDS SKOGS- OCH KUSTVATTENRÅD Projektmöte i Rengsjö 2009-03-31 Inledning Var står vi
Läs merBilaga 1:39 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021
Bilaga 1:39 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till åtgärder för Övre Österdalälvens åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de åtgärder som föreslås
Läs merUnderlag till tillsynsplan 2015
Underlag till tillsynsplan 2015 Resursbehovet specificerat efter Sveriges 16 nationella miljömål samt efter övriga verksamheter (17-20) som inte kan härledas till ett miljömål. Varje miljömål är indelat
Läs merUppföljning av åtgärder för förvaltningar/ kommunala bolag i Lokal Agenda 21 för Eslövs kommun Handlingsprogram
Uppföljning av åtgärder för förvaltningar/ kommunala i Lokal Agenda 21 för Eslövs kommun Handlingsprogram Bakgrund Kommunfullmäktige antog den 24 november 1997 handlingsprogrammet för Eslövs kommuns lokala
Läs merNågot om efterbehandling och sanering
Något om efterbehandling och sanering Relativt ofta får jag blir jag kontaktad av olika skytteföreningar därför att de har fått frågor eller föreläggande av tillsynsmyndigheten, kommunen, när det gäller
Läs merBilaga 1:38 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021
Bilaga 1:38 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till åtgärder för Oreälvens åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de åtgärder som föreslås för
Läs merKROKOMS KOMMUN VATTENSKYDDSOMRÅDE RÖRVATTNET POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR OCH RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS
BILAGA 2 KROKOMS KOMMUN VATTENSKYDDSOMRÅDE RÖRVATTNET POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR OCH RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS VERSION 1 Projekt nr 600 219 Östersund 2013-08-30 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Innehållsförteckning...
Läs merMÅL FÖR TILLSYNEN 2007-2010. 2006-10-09 Miljö- och hälsoskyddsnämndens dokument för målstyrd tillsyn
MÅL FÖR TILLSYNEN 2007-2010 2006-10-09 Miljö- och hälsoskyddsnämndens dokument för målstyrd tillsyn Framtagen av miljö- och hälsoskyddsenheten Lidingö stad september 2006 Illustrationer av Tobias Flygar
Läs merVision: Kretsloppsanpassad produktion
Återföring av restprodukter från skogsindustrin till skogen Ett FoU-projekt inom Södra Vision: Kretsloppsanpassad produktion CO 2 Trävaror Pappersmassa Bioaska & grönlutsslam inkl. mesa (Vedens oorganiska
Läs merMiljöprogram för Högsby kommun
Miljöprogram för Högsby kommun 2 Inledning 2008-12-19 antog Kommunfullmäktige ett lokalt miljöprogram, för Högsby kommun, med koppling till de nationella miljökvalitetsmålen. Detta dokument är en sammanställning
Läs merFörorenade områden - vad görs?
Förorenade områden - vad görs? Vad är problemet? Sedan industrialismen har människan gjort sig av med restprodukter på enklaste sätt - ut i vattendrag eller dumpat avfall bakom huset. Därför kan tusentals
Läs merRAPPORT. Övervakning av luftföroreningar i Dalarnas och Gävleborgs län mätningar och modellering. För Länsstyrelserna i Dalarnas och Gävleborgs län
RAPPORT För Länsstyrelserna i Dalarnas och Gävleborgs län Övervakning av luftföroreningar i Dalarnas och Gävleborgs län mätningar och modellering Resultat till och med september 7 Gunilla Pihl Karlsson,
Läs merNäringsförluster från svenskt skogsbruk begränsad åtgärdspotential i ett havsperspektiv. Göran Örlander Södra Skog
Näringsförluster från svenskt skogsbruk begränsad åtgärdspotential i ett havsperspektiv Göran Örlander Södra Skog Örlander, Nilsson och Hällgren 1996: Industriell verksamhet Massabruk: Mönsterås, Mörrum
Läs merRemissinstans: Om flera aktörer anges som ansvariga för en åtgärd föreslås ibland en huvudansvarig aktör, som då är markerad med e Aktörer som föreslås vara ansvarig för genomförandet fyller i kolumn D
Läs merFörslag på mål eller målområden för grupperna våra ekosystemtjänster och förebygg och begränsa föroreningar
Förslag på mål eller målområden för grupperna våra ekosystemtjänster och förebygg och begränsa föroreningar Förslag på övergripande paraplymål för gruppen våra ekosystemtjänster - Vi ska skydda och bevara
Läs merPresidium - Nämnd för Trafik, infrastruktur och mijö
PROTOKOLL UTDRAG Presidium - Nämnd för Trafik, infrastruktur och mijö Tid: 2016-05-18 08:30-10:50 Plats: Regionens hus, sal B 8 Remiss: Vattnets miljömål Diarienummer: RJL 2016/536 Beslut Presidet föreslår
Läs merLuftkvalitetsmätningar i Lunds kommun för år 2013 samt luftmätningsdata i taknivå för åren 1990 2013
Luftkvalitetsmätningar i Lunds kommun för år 2013 samt luftmätningsdata i taknivå för åren 1990 2013 Miljöförvaltningen Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Metod i taknivå... 1 DOAS... 1 Partikelmätare...
Läs merSamrådsmöte Östersund 17 februari 2015
Samrådsmöte Östersund 17 februari 2015 Alla kan bidra till ett bättre vatten! Bottenhavets status Blå-Hög ekologisk status Grön- God ekologisk status Gul-Måttlig ekologisk status Orangeotillfredsställande
Läs merLuft- halter Mättes vid 21 ytor i Krondroppsnätet under 2007/08
Lufthalter Mättes vid 21 ytor i Krondroppsnätet under 2007/08 Väderåret okt 2007 sept 2008 Senhösten - förvintern 2007 startade torrt och kallt i söder och milt och inte lika torrt i norr. December blev
Läs merFörslag till handlingsplan med åtgärder, prioriteringar och ansvarsfördelning för vattenarbetet
Förslag till handlingsplan med åtgärder, prioriteringar och ansvarsfördelning för vattenarbetet Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant.
Läs merGranstedt, A. 1990. Kväveförsörjningen I alternative odling. Avhandling i ämnet växtnäringslära. Sveriges Lantbruksuniversitet. Uppsala.
BIODYNAMISK ODLING I FORSKNING OCH FÖRSÖK Av Artur Granstedt Det är nu tjugo år sedan den lilla boken Biodynamiska Odling i Forskning och Försök gavs ut på Telleby bokförlag 1. Tack vare stipendier kan
Läs merRAPPORT. Övervakning av luftföroreningar i Värmlands län mätningar och modellering. För Värmlands läns Luftvårdsförbund
RAPPORT För Värmlands läns Luftvårdsförbund Övervakning av luftföroreningar i Värmlands län mätningar och modellering Hydrologiskt år: resultat t.o.m. september 29 Kalenderår: resultat t.o.m. 28 Gunilla
Läs merFiskevårdsplan för Kiasjön m.fl. sjöars FVOF
KRÄFTBESTÅNDET Kräftor i Kiasjöns m.fl. sjöars FVO Bild 21-22. Flodkräfta från Halland (t.v.) 2009 och signalkräfta från Uvasjön (Alsterån, Fröseke) 2011 (t.h.). Observera skillnaderna i färg och klornas
Läs merMiljömålen. Årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål 2013. rapport 6557 MARS 2013
Miljömålen Årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål 213 rapport 6557 MARS 213 Koncentration av koldioxid i atmosfären, årsmedelvärden 1989 211 ppm 4 39 38 37 36 35 1985 199 1995 2 25
Läs merTillståndet i skogsmiljön i Blekinge län
NR C 105 JUNI 2015 RAPPORT För Blekinge Kustvatten och Luftvårdsförbund Tillståndet i skogsmiljön i Blekinge län Resultat från Krondroppsnätet t.o.m. september 2014 Gunilla Pihl Karlsson, Cecilia Akselsson
Läs merIcke-teknisk sammanfattning
BILAGA A RAPPORT 7 (116) Icke-teknisk sammanfattning Bakgrund AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad (Fortum Värme) avser att hos Miljödomstolen i Stockholm söka tillstånd enligt miljöbalken att ändra
Läs merMiljöbokslut Hörby 2004-2006
Miljöbokslut Hörby 2004-2006 Miljönämnden skall verka för en hållbar utveckling och en hälsosam livsmiljö för kommunens invånare. Skador på människors hälsa och miljön skall förebyggas, natur- och kulturområden
Läs mer