DIAGRAM 1 - Nedfallsmätningar (krondropp) i Klintaskogen i Höörs kommun av svavel och kväve. Källa: IVL.

Transkript

1 Bara naturlig försurning Den av människan orsakade försurningen, som under det senaste århundradet ökade kraftigt, har under de senaste årtiondena nu börjat avta. Industrialiseringen och den ökande energianvändningen har gett upphov till stora utsläpp av försurande luftföroreningar såsom svaveldioxid och kväveoxider. Försurningen av mark och vatten leder till att näringsämnen lakas ut ur markerna, ekosystemen rubbas och artrikedomen minskar. Även skador på tekniska material, kulturhistoriska byggnader och föremål m.m. uppstår. Endast en mindre del av de utsläpp av försurande ämnen som sker i Malmö faller ned över kommunen. Den större delen transporteras med vinden till andra områden. Huvuddelen av nedfallet som i sin tur når Malmö kommer hit via långväga transporter av luftföroreningar och har sitt ursprung i främst utländska källor. Ytterligare internationellt samarbete krävs för att minska svavel- och kväveutsläppen och därigenom nedfallet av försurande ämnen. De allt surare världshaven har på senare år uppmärksammats internationellt och kan komma att innebära stora förändringar för havens ekosystem. Miljösituationen i Malmö Tillstånd Malmö är inte så hårt drabbat av försurningen tack vare dels kalkberggrunden dels lerjordarna. Stadens utsläpp påverkar dock känsligare naturtyper i andra delar av Skåne. De markvattenmätningar som görs vid mätlokalen närmast Malmö, Klintaskogen i Höörs kommun, uppvisar enligt IVL både negativa egenskaper och trender för markvattnet. Vattnets ph är lågt och den syraneutraliserande förmågan försämras stadigt. Depositionsmätningar av försurande ämnen har utförs sedan 198-talet på cirka 1 lokaler i Sverige. Resultaten avseende både depositionsmätningar och markvattenmätningar publiceras på IVL Svenska Miljöinstitutets hemsida ( På lokalen vid Klintaskogen har svaveldepositionen legat på ungefär samma nivå under de senaste sex säsongerna (se diagram nedan). Nedfallet av svavel har däremot minskat kraftigt sedan mätningarna startade som en följd av att utsläppen av svavel har minskat. Mest markant är minskningen i södra Sverige, som också är värst drabbat av luftföroreningar. Depositionen är här numera endast en fjärdedel av vad den var på 198-talet. Kvävedepositionen har varierat mellan åren vilket främst har berott på variationer i nederbördsmängden. Nedfallet av kväve visar ingen tydlig trend i tiden på grund av att det har varit svårt att begränsa utsläppen av kväve. DIAGRAM 1 - Nedfallsmätningar (krondropp) i Klintaskogen i Höörs kommun av svavel och kväve. Källa: IVL. 25 kg/ha och år /97 97/98 98/99 99/ /1 1/2 2/3 3/4 4/5 5/6 6/7 SO4-S NO3-N+NH4-N Depositionsmätningar avseende bland annat försurande ämnen har utförts under två säsonger med fem års intervall i Malmö. Mätningarna visar att både nedfallet av svavel, med mänskligt ursprung (ej svavelbidrag från

2 havssalt), och kväve har minskat mellan de två mättillfällena. Den tredje mätomgången utförs under säsongen 29/1. I Malmö provtas vattenkvalitén sex gånger per år i Tygelsjöbäcken och Bunkeflodiket sedan år 199, i Skumparpsdiket sedan år 1995 och i Kalinaån sedan år 2. Uppmätta ph-värden ligger över neutralpunkten (ph 7) och vattnet uppvisar mycket höga alkaliniteter, vilket är ett mått på vattnets förmåga att motstå försurning (buffertkapacitet). Vattendragskontrollen i Sege å, som bedrivs av Segeåns Vattendragsförbund, uppvisar även phvärden som ligger en bit över neutralpunkten. Det finns heller inga tendenser till försurningsproblem på grund av vattendragets välbuffrande karaktär. Inom arbetet med att sätta såväl svenska som internationella miljömål är kritisk belastning ett centralt begrepp. Kritisk belastning definieras som den belastning vid vilken ingen signifikant skadlig effekt på känsliga element i miljön förekommer enligt nuvarande kunskap. Den kritiska belastningen varierar mellan olika ämnen och naturmiljöer. Effekter De försurande luftföroreningarna påskyndar korrosion av metaller, kalksten, gummi och plaster. Föroreningarna skadar även kulturhistoriskt värdefulla byggnader, statyer och fornlämningar. På många håll är jorden starkt försurad. I västra Sverige är situationen särskilt allvarlig, på grund av det sura nedfallet som har sitt ursprung på kontinenten. Föremål som grävts ut nyligen är genomgående i sämre skick än de som grävts ut tidigare. Föremål från kalkrika marker har dock klarat sig bättre. På två platser i Sege å, dock inte inom Malmö kommun, har bottenfaunan inventerats årligen sedan år 23. Undersökningarna visar att surhetsindex är högt eller mycket högt och att försurningspåverkan är obetydlig. Under senare år har de allt surare haven uppmärksammats. Försurningen i Östersjön anses dessutom gå dubbelt så snabbt som i haven i resten av världen. De allt surare haven hotar de marina ekosystemen och speciellt skaldjur som musslor och havstulpaner. Påverkan på korallekosystemen befaras bli stor. Det är den för närvarande mycket snabbt ökande halten koldioxid i atmosfären som anses vara orsaken till försurningen av världshaven. Kolsyra bildas när koldioxiden löses i vattnet vilket gör det surare. Härigenom blir även koldioxiden en viktig faktor att komma tillrätta med, förutom kväveoxider och svaveldioxid, för att kunna minska försurningen och dess effekter. Påverkansfaktorer Utsläppskällorna finns inom alla sektorer där olika typer av förbränningsprocesser sker: vägtrafik, sjöfart, indu-stri, energi, arbetsmaskiner m.m. Utsläppsbilden i Malmö kommer framöver att förändras på grund av utbyggna-den av kraftvärmeproduktionen vilket kommer att innebära ökade utsläpp. Svaveldioxidutsläppen i Malmö minskade kraftigt inom industri- och energisektorn under 198-talet på grund av utbyggnader och förbättringar i fjärrvärmenätet, renare bränslen och introduktion av naturgas. Under 199-talet minskade utsläppen även inom övriga sektorer. Under perioden 2-28 har nivån på svavelutsläppen legat på mellan 5 och 75 ton per år. DIAGRAM 2 - Utsläpp av svaveldioxid i Malmö (totalt och per sektor). Källa: Länsstyrelsen och Miljöförvaltningen. ton/år Arbetsmaskiner & redskap Industri & Energi Öv rig trafik Vägtrafik

3 Kväveoxidutsläppen mer än halverades under 198- och 9-talet i Malmö. Även här började minskningen inom industri- och energisektorn. Övriga sektorer bidrog dock i slutet av perioden till minskningen. Under år 28 minskade utsläppen lite från industrisektorn och från sektorn övrig trafik (järnväg och sjöfart). Däremot ökade utsläppen en aning från vägtrafiken. DIAGRAM 3 - Utsläpp av kväveoxider i Malmö (totalt och per sektor). Källa: Länsstyrelsen och Miljöförvaltningen. 12 ton/år Arbetsmaskiner & redskap Industri & Energi Öv rig trafik 4 Vägtrafik Regionala aspekter Utsläppen av försurande ämnen kommer att öka i och med färdigställandet av de två nya kraftvärmeverken i Malmö. Utbyggnaden av den fjärde pannan vid SYSAV:s avfallsförbränningsanläggning i Malmö blev klar och provkördes under år 28. Öresundsverket, vars produktion baseras på naturgas, ska vara driftklart under år 29. Kollektivtrafiken och dess utbyggnad spelar en stor roll för hur minskade utsläpp, av framför allt kväveoxider, ska kunna åstadkommas från vägtrafiken. Pendlingen inom regionen är stor och fler personer reser kollektivt varje år. Färdigställandet av Citytunneln samt förstärkning och miljöanpassning av busstrafiken kommer att minska utsläppen och förhoppningsvis i förlängningen även att öka kollektivtrafikresandet. Utsläppen av framför allt svaveldioxid, men även kväveoxider, är stora från den internationella sjöfarten. Båtarnas bränsle består fortfarande av tunga, svavelrika oljor. Framöver kommer utsläppen att begränsas tack vare internationella överenskommelser. Men det kommer att dröja eftersom tidsgränserna i avtalen är satta långt fram i tiden. Gällande mål Internationella konventioner Internationellt arbete bedrivs genom Konventionen om långväga gränsöverskridande luftföroreningar (CLRTAP) som kompletteras av åtta protokoll vilka till största delen behandlar områden som bidrar till försurning.

4 Mål inom EU En luftstrategi antogs av Europeiska rådet 26 som bland annat syftar till att omarbeta direktivet om nationella utsläppstak för vissa luftföroreningar där t.ex. svaveldioxid, kväveoxider och ammoniak ingår. Nationella mål (föreslagna mars 28) Nationellt miljökvalitetsmål: De försurande effekterna av nedfall och markanvändning skall underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen skall heller inte öka korrosionshastigheten i markförlagda tekniskt material, vattenledningssystem, arkeologiska föremål och hällristningar. Delmål: År 215 ska andelen sötvatten försurade av människan vara högst 25 % i sydvästra Sverige och högst 5 % i mellan- och sydöstra Sverige. I Norrland ska försurningen inte öka. Arealen skogsmark i sydvästra Sverige som har hög eller mycket hög surhetsgrad ska minska med 2 % från år 2 till 215. I försurade delar av övriga Sverige ska en fortsatt förbättring ske. År 215 ska utsläppen i Sverige av kväveoxider till luft ha minskat till 13 ton. År 215 ska skogsbrukets försurningspåverkan i försurade områden inte överstiga det som kompenseras via naturliga processer. År 215 ska utsläppen av svaveldioxid från sjöfart som bunkrar i Sverige ha halverats och utsläppen av kväveoxider minska jämfört med år 25. Regionala mål Överensstämmer innehållsmässigt i stort med de nationella målen, förutom att året när delmålen ska nås är satt till 21. Delmålen för Skåne är inriktade på minskad försurning av sjöar och vattendrag samt av skogsmark och minskade utsläpp av svaveldioxid och kväveoxider. De regionala målen för Skåne fastställdes 23 och reviderades 27. En större revidering kommer att göras när nya miljömål beslutas efter nästa miljömålsproposition. Värdering Kunskapsbehov Bottenfaunaundersökningar bör genomföras i kommunens vattendrag för att undersöka hur försurningspåverkat livet i bäckarna är. Bedömning av vad kritisk belastning innebär för tätortsnära naturmiljöer, avseende både svavel och kväve, saknas. Jämförelsevärden saknas därför till de lokala depositionsmätningar som gjorts i Malmö. Nationella beräkningar för kritiska belastningsgränser görs för skogsmark och sjöar. Uppgifter om hur stressade träden blir, i speciellt tätortsmiljöer, av dagens föroreningsbelastning saknas. Det är angeläget att undersökningar av denna typ genomförs på nationell nivå. Behov av lokala mål Ytterligare utsläppsminskningar av svaveldioxid och kväveoxider krävs för att minska belastningen av dessa ämnen på miljön. Lokala mål bör därför tas fram för svaveldioxid, speciellt med avseende på sjöfarten, och kväveoxider.

5 Behov av åtgärder Pågående åtgärdsarbete Inom ramen för Åtgärdsprogram för att uppfylla miljökvalitetsnormen för kvävedioxid i Malmö pågår ett stort arbete med att förbättra luftkvalitén i kommunen. I huvudsak är åtgärderna inriktade mot att främja kollektivtrafiken, begränsa biltrafikens tillväxt samt lokala trafikplaneringslösningar. Trafikmiljöprogrammet är ett åtgärdsprogram för Malmö stads arbete för en hållbar trafikmiljö. Det antogs år 25 och sträcker sig till 21. Åtgärdsarbetet pågår och ska bland annat minska bullerstörningar, få fler att gå cykla och åka kollektivt, minska användningen av fossila drivmedel samt ge renare luft och friskare närmiljö. Malmö stad har under lång tid satsat på inköp av miljöbilar till de kommunala verksamheterna. Utsläpp av kväveoxider från större pannor regleras vid prövning och tillsyn enligt miljöbalken. Åtgärdsmöjligheter i Malmö På kollektivtrafikområdet kan ytterligare insatser göras för att fler människor ska övergå till att pendla mer miljöanpassat. Speciellt med tanke på att Citytunneln snart är öppen för trafik vilket kommer att förändra förutsättningarna för kollektivtrafikresandet på ett positivt sätt. Fartygstrafiken som anlägger Malmö hamn kan miljöanpassas genom exempelvis ytterligare utvecklade differentierade hamnavgifter och krav på elanslutning när fartygen ligger vid kaj. För att minimera utsläppen av kväve- och svavelföroreningar från fordonsparken är det viktigt att Malmö stads miljöbilssatsning fortsätter. Även när det gäller upphandling och inköp av arbetsmaskiner och arbetsredskap till de kommunala verksamheterna kan miljöhänsyn få ökad vikt. Behov av åtgärder från andra aktörer Det är viktigt att det internationella arbetet fortsätter med nya överenskommelser om utsläppsminskningar både inom FN och inom EU. Ytterligare steg kan tas i Sjöfartsverkets påbörjade arbete med miljödifferentierade farledsavgifter. För att minska utsläppen från den internationella sjöfarten, av både svaveldioxid och kväveoxider från trafik inom skånska farvatten, krävs lagstiftning om införande av avgasrening på fartygen. Ytterligare åtgärder behöver också vidtas inom både energi- och trafiksektorn.