Miljöbokslut Miljöåtgärder år 2003

Transkript

1 Miljöbokslut 2003 Miljöbokslut är ett sätt att redovisa miljötillståndet i kommunen. Här redovisas också kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som stöd och inspiration i det fortsatta miljöarbetet. Gröna nyckeltal De gröna nyckeltalen visar i konkreta siffror på tillstånd och trender som är relaterade till miljön. De gröna nyckeltalen ska användas för att följa upp miljöpåverkan och miljötillstånd i kommunen som helhet, men också för att följa kommunens egen verksamhet. De flesta av Höörs kommuns gröna nyckeltal följer kommunförbundets förslag och kan därför användas även för jämförelser mellan kommuner. Nyckeltalen kommer med tiden att behöva ändras och kompletteras så att de ger en så bra och rättvisande bild av miljötillstånd, miljöpåverkan och resursanvändning som möjligt. De nationella miljömålen Miljöbokslutet har en klar koppling till de 15 nationella miljökvalitetsmål som fastställts av Sveriges riksdag. Flera av de gröna nyckeltalen berör fler än ett miljömål. Miljömålen ska genomsyra allt arbete och alla verksamheter för att nå det övergripande målet - en hållbar utveckling. Begreppet hållbar utveckling kan definieras som en utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov (Brundtlandkommissionen 1998). Miljöåtgärder år 2003 Under året har en rad små och stora åtgärder genomförts som bidrar till en bättre miljö. Här är några exempel i urval: Kostnadsfri energirådgivning till allmänheten Tre informationskvällar på temat energi om värmepumpar, solvärme samt åtgärder för att spara el. Bioenergidag i samarbete med LRF som lockade 250 besökare. Utbildning av samtliga skolbussförare i heavy eco-driving, dvs miljövänlig (och ekonomisk) körteknik. Infört KRAV-märkt mjölk i skolmatsalarna Anläggning av fiskvägar förbi Höörs mölla och Brännemölla. Åtgärden syftar bland annat till att öppna vattendragen för lekande Ringsjööring, som tidigare inte kunnat stiga förbi möllorna. Inventering av hotade insekter knutna till grov ek i samarbete med Eslövs kommun. Inventering av Ringsjöns stränder för att få ett bra underlag för att bättre kunna värna om strandskyddet och allmänhetens rätt att beträda stränderna. Tagit fram en policy för hantering av dagvatten. Anläggning av dagvattendammar på Industriområde Syd. Revidering av vattenskyddsområdet för vattentäkterna i Orup. Färdigställt och byggt ut ett flertal gångoch cykelbanor, vilket bidrar till ökad trafiksäkerhet och i förlängningen minskad biltrafik. Ännu en utbyggnad av pendlarparkeringen för att underlätta pendling med tåg. Deltagit i en länstäckande tillsynskampanj om kemikalielagring i cisterner. Avslutat ombyggnad av Ormanäs reningsverk. Ombyggnaden medför ökad kapacitet och säkrare drift. Inventering av kemiska produkter inom tekniska sektorn. Arbetet har höjt 1

2 medvetandenivån vad gäller miljörisker och medför ett kontinuerligt arbete med att byta ut produkter mot mer miljövänliga alternativ. Bättre förbehandling av komposterbart avfall för utvinning av biogas på Merabs avfallsanläggning. Investering i två nya sopbilar som går på biogas. Upprättat ett register över oljecisterner för att kunna förbättra tillsynen samt information till cisternägare för att minska miljöriskerna. Anlagt en Hälsostig inne i Höör. Planerade åtgärder 2004 Energieffektiviserande åtgärder i form av installation av rökgasspjäll i alla oljeledade fastigheter. Byte av oljepanna mot kombinerad pellets/el/oljepanna. Höörs-å-projektet. Kunskapsinventering och samlat tillsynsarbete. Kemikalieprojekt i skolorna. Information och tillsyn. Inleda restaurering av Ringsjön. Påbörja reduktionsfiske. Informationskväll om biobränslen med fokus på eldning av ved, pellets och spannmål. Bullerbyn länstäckande projekt kring inomhusbuller i förskolorna. Höörs kommuns gröna nyckeltal Höörs kommun använder 23 gröna nyckeltal för att mäta miljötillstånd och miljöpåverkan. Här har de samlats i två grupper. Den första gruppen med rubriken Kommunen som geografiskt område ska spegla miljöpåverkan och miljötillstånd i hela kommunen, medan nyckeltalen under rubriken Kommunen som organisation ska mäta hur kommunens egna verksamheter och förvaltningar påverkar miljön. KOMMUNEN SOM GEOGRAFISKT OMRÅDE Energianvändning Total energianvändning per invånare (kwh/inv) Uppvärmning och elanvändning i bostäder (kwh/inv) Uppvärmning och elanvändning i servicesektorn (kwh/inv) Utsläpp av fossil koldioxid (ton/invånare) 2,34 2,43 5,70 4,93 Källa: SCB På energiområdet återstår mycket arbete för att åstadkomma ett hållbart, effektivt och resurssnålt samhälle. Den totala energianvändningen per invånare ökade med ca 50% mellan år 1990 och år Utsläppen av fossil koldioxid har mer än fördubblats under samma period. Transportsektorn står i princip för hela ökningen vad gäller energiförbrukning och en stor del av de ökade utsläppen av fossil koldioxid, som bidrar till växthuseffekten. Bostads- och servicesektorn uppvisar ingen trend, med det är två sektorer där mycket stora energibesparingar finns att göra. En fjärdedel av Sveriges totala energiförbrukning går till uppvärmning av bostäder och kontor. Byte av värmesystem, tilläggsisolering och fönsterbyte är bara några exempel på åtgärder. Energieffektivisering är den enskilt 2

3 viktigaste faktorn för att minska utsläppen av koldioxid. Energistatistik för år 2002 och 2003 finns ännu inte tillgänglig. Miljömål: Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Bara naturlig försurning, God bebyggd miljö Andel förnybar och återvunnen energi i fjärrvärmen (%) 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% gasol flis, Höör Värme AB Fjärrvärmeverket eldas med flis och gasol. Andelen energi från flis har ökat de senaste åren, vilket är positivt då flis är en förnybar energikälla som inte bidrar till växthuseffekten. Den höjda andelen biobränsle beror bland annat på att fler kunder anslutits, vilket i sin tur underlättar driften av flispannorna under sommarhalvåret. I höstas togs ytterligare en flispanna i drift, så att det nu finns två fliseldade pannor. Fjärrvärmeverkets totala energiproduktion uppgår till MWh (2003). Miljömål: Begränsad klimatpåverkan, God bebyggd miljö Markanvändning biologisk mångfald Skyddad natur (% av kommunens yta) 1,3 1,3 1,4 1,5 Källa: Länsstyrelsen, Skogsvårdsstyrelsen Det utrotningshot som idag hänger över många arter beror oftast på att deras livsmiljöer är på väg att försvinna. Skydd av markområden är därför ett viktigt redskap för naturvården. I nyckeltalet ingår samtliga Naturreservat, biotopskyddsområden samt Natura 2000-områden i kommunen. Den ökning som skett mellan år 2002 och 2003 beror dels på Skogsvårdsstyrelsens arbete med biotopskydd, dels på att ett Natura 2000-område (Bjäret) tillkommit. Natura 2000 är ett EU-nätverk av värdefulla naturområden, där medlemsländerna förbinder sig att långsiktigt bevara de områden som anmälts till nätverket. Miljömål: Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap, God bebyggd miljö Observationer av rödlistade arter i kommunen Källa: ArtDatabanken Nyckeltalet visar alla fynd av rödlistade arter som finns registrerade i ArtDatabankens databas. Nyckeltalet speglar inte miljötillståndet direkt utan snarare aktiviteten vad gäller kartläggning och kunskap om värdefull natur. Det höga antalet fynd under år 1999 beror till exempel främst på den lavinventering som då utfördes av Höörs kommun i samarbete med Hörby kommun. Såväl privatpersoner som myndigheter och organisationer kan rapportera fynd av hotade eller sällsynta arter till ArtDatabanken. Rapportering och registrering sker löpande, även av äldre fynd, varför siffran för såväl 2003 som tidigare år kommer att förändras. Miljömål: Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap, Myllrande våtmarker Miljöanpassat skogsbruk (% av skogsarealen) FSC PEFC Totalt Källa: Skogssällskapet, Sveaskog, Sydved, Södra FSC och PEFC är två olika internationella miljöcertifieringssystem för skogsbruket. I hela landet är ca 45% av den produktiva skogsmarken FSCcertifierad. Motsvarande siffra för PEFC är ca 16%. Vissa skogsägare är certifierade i båda systemen, men överlappet i Höörs kommun är litet eller obefintligt, varför den totala siffran på 38% certifierad skogsmark i kommunen kan sägas vara sann. FSC anses bland annat av Svenska naturskyddsföreningen vara betydligt bättre än PEFC, som varken har stöd av miljörörelsen eller samerna. Inom FSC pågår revidering av standarden där förhandlingarna mellan skogsbolagen och miljörörelsen för närvarande (jan 2004) strandat. Striden gäller framförallt hur arealen frivilligt avsatt skog ska räknas. Miljömål: Levande skogar, Myllrande våtmarker, Levande sjöar och vattendrag 3

4 Åkermark godkänd för produktion av KRAV-märkta livsmedel (% av åkerarealen) ,1 3,0 3,4 5,8 - Källa: KRAV Åkermark med EU-stöd för ekologisk odling (% av åkerarealen) % ,8 5,2 5,4 7, År 8,1 8,8 Källa: Jordbruksverket via Kommunförbundet Andelen åkermark med stöd för ekologisk odling har ökat stadigt de senaste åren. Framtiden får utvisa om nedgången under 2003 är verklig eller om det bara rör sig om en tillfällig svacka. Statistik gällande KRAV- godkända arealer finns ännu inte tillgänglig för Miljömål: Ett rikt odlingslandskap, Ingen övergödning, Giftfri miljö, Grundvatten av god kvalitet, Levande sjöar och vattendrag, Myllrande våtmarker, Hav i balans samt levande kust och skärgård. Luft Trafikens utsläpp av VOC (kg/invånare) Källa: Skånes Luftvårdsförbund VOC är ett samlingsnamn för en grupp kemiska ämnen (flyktiga organiska kolväten) med negativa effekter på hälsa och miljö. Ämnena bildas bland annat vid förbränning av bensin och dieselolja. Statistik för perioden finns ännu inte tillgänglig. 7,7 Vatten Godkända enskilda avlopp (%) Höörs kommun arbetar sedan ett antal år tillbaka med inventering av alla enskilda avlopp. Arbetet är viktigt inte minst för att minska övergödningen av sjöar, vattendrag och hav. De avlopp som vid inventeringstillfället inte uppfyller miljöbalkens krav på rening och funktion ska åtgärdas inom en viss tid. I hela kommunen finns ca 2250 enskilda avlopp. Miljömål: Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag, Hav i balans samt levande kust och skärgård, Myllrande våtmarker Vattenkvalitet enskilda brunnar (%) % År Andel för höga nitrathalter Andel för höga bakteriehalter Nyckeltalet visar andelen vattenprov från enskilda brunnar som visar för höga nitrathalter (tjänligt med anmärkning) respektive för höga bakteriehalter (otjänligt). Inga trender går att se i materialet. Vanligaste orsaken till höga bakteriehalter är felkonstruerade brunnar som gör att ytvatten tränger in. I vissa områden finns även problem med inträngning av avloppsvatten. Höga nitrathalter är svårare att åtgärda. Orsaken är ofta förhöjda kvävehalter i grundvattnet; ett problem som hänger samman med jordbruk och övergödning. Miljömål: Grundvatten av god kvalitet, Ingen övergödning, Giftfri miljö, God bebyggd miljö Miljömål: Frisk luft, Giftfri miljö, God bebyggd miljö 4

5 Slam Tungmetaller i slam (mg/kgts) gränsvärde Kvicksilver 2,50 1,00 0,52 0,53 0,53 Kadmium 2,0 2,0 1,1 1,4 1,2 Bly Godkänt slam (%) Mängden insamlat och återvunnet material visar ingen tydlig trend utan tycks snarare pendla kring ett värde. Även mängden deponerat hushållsavfall varierar till synes utan trender. Förhoppningsvis är minskningen mellan år 2002 och 2003 början på en verklig minskning, då det är angeläget att minimera mängden avfall som går till deponi. Nyckeltalen för återvunnet och deponerat avfall gäller för Höör, Hörby och Eslöv tillsammans. Miljömål: God bebyggd miljö Återförd fosfor från slam (%) De näringsämnen som finns i reningsverkens slam är en resurs. Därför är det mycket angeläget att kunna återföra näringen till jordbruksmark och på så sätt sluta kretsloppet. Problemet är dock att slammet innehåller tungmetaller som kan vara skadliga på sikt. Diskussionen om huruvida lantbruket ska ta emot slam eller inte pågår. Gränsvärdena i tabellen ovan anger de halter som enligt lag måste underskridas för att slammet ska få användas i jordbruket. KOMMUNEN SOM ORGANISATION Transportenergi för tjänsteresor (kwh/årsarbetare) kwh/åa Inget slam från Höör har använts i jordbruket Istället har slammet gått till jordtillverkning samt övertäckning av en gammal deponi i Ekeröd. För få ner tungmetallhalterna i slammet krävs bland annat att var och en tänker sig för. Cigarrettaska och fimpar innehåller till exempel höga halter kadmium och bör därför inte spolas ner i avloppet. Miljömål: Giftfri miljö, Ingen övergödning, Ett rikt odlingslandskap Avfall Insamling för återvinning (kg/invånare) papper 83,2 92,1 86,7 88,7 glas 19,5 17,1 18,8 18,2 metall 1,7 1,3 1,9 1,9 plast - 2,6 2,9 2,3 Källa: Merab Deponerat hushållsavfall (kg/invånare) 900 År Bensinförbrukningen per anställd visar en tydligt minskande trend. En förklaring till den glädjande utvecklingen är sannolikt länstrafikkorten som finns att låna i receptionen. Nya bilar med lägre bensinförbrukning kan vara en annan. Höörs kommun ligger hyfsat till även i jämförelse med andra kommuner. Snittet för 24 av landets ekokommuner är till exempel 1275 kwh/åa. De goda tågförbindelserna bidrar säkert till detta. Än är det dock en bit kvar till Eslövs kommun, som redovisar 779 kwh/åa. Nyckeltalet grundas på bensinförbrukning och ersatta resor i personbil, i enlighet med kommunförbundets riktlinjer. Flyg, tåg, buss, diesel och resor i arbetsfordon ingår inte. Miljömål: Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Bara naturlig försurning, God bebyggd miljö Källa: Merab 5

6 Andel ekologiska livsmedel i kommunal förvaltning (% av värdet) 1 0,03 0,03 3,6 Från att ha utgjort en mycket liten andel tog ekologiskt producerade livsmedel ett kliv framåt under Hela ökningen utgörs av KRAV-märkt mjölk. I nyckeltalet ingår inte hela den kommunala förvaltningen utan endast de verksamheter som sorterar under kostenheten, dvs främst skola och äldreomsorg. I kommunhusets personalkafeteria samt på sammanträden serverar Växthuset ekologiskt kaffe. Miljömål: Ett rikt odlingslandskap, Ingen övergödning, Giftfri miljö, Grundvatten av god kvalitet, Levande sjöar och vattendrag, Myllrande våtmarker, Hav i balans samt levande kust och skärgård. Användning av värme i kommunens lokaler (kwh/m 2 ) Användning av el i kommunens lokaler (kwh/m 2 ) Förnybar energi i kommunens lokaler (%) Nyckeltalen uppvisar inga tydliga trender, men man kan ana en ökning i värmeanvändningen samt en ökad andel förnybar energi. Den förnybara energin består framförallt av fjärrvärme från fliseldning. En del utgörs också av biogas som framställs och förbrukas på reningsverket i Ormanäs. Miljömål: Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Bara naturlig försurning, God bebyggd miljö 6