Hållbar utveckling tema Energi och Miljö. Petra Norman

Transkript

1 Hållbar utveckling tema Energi och Miljö Petra Norman

2 Energi och Miljö Eftersom vi är många här på jorden och resurserna är begränsade och vissa håller redan på att ta slut idag så måste vi ta vara på det mesta. Om man skulle se långsiktigt på det hela så är det tydligt att jordens resurser förbrukas på ett sätt som inte är hållbart. Jag skulle gärna vilja se mina barnbarn få uppleva den jord vi lever på idag, kanske till och med ännu bättre. Cellulosa: Den har en bred användning. Det är ett protein som finns i mat, plast, papper, träfiberisolering och många former av textiler. Träfiber kan återanvändas som metanol, etanol och biogas. Papper t.ex. mjölktetror kan återanvändas till nya sorters tetror om man lämnar det på återvinningscentralen. En nyare teknik som forskare har hittat är att lösa upp cellulosan i textiler för att ännu en gång använda dom. Plast: Används till plast, medicinsk teknik, biltillverkning, förpackningar osv. Som alla dom flesta förpackningar så kan man återvinna för att få nya förpackningar utan att behöva tillverka ännu fler. Man använder också t.ex. plast på bilars lyktor för att hålla dom rena, torra och för att få den röda och orangea färgen. Dom är också gjorda av akrylglas. Gummi: Det finns många användningar av gummi; däck, kondomer, gummilister, gasmasker och tätningar. Rörliga tätningar används till kolvringar på förbränningsmotorer. Lister används till t.ex. husbyggen som man sätter vid kanterna på väggar. Gummit i däck är svårt att återvinna på grund av dess tillverkningsprocess, i processen tillsätts svavel genom vulkning för att skapa starka tvärbildningar i gummimassan. Dessa starka bildningar är omöjliga med dagens teknik att bryta ner gummit till en ny formbar massa. Keramer och Glas: Keramer är oorganiska och icke-metalliska material som också utgör en huvudgrupp av material tillsammans bland andra metaller osv. De tillverkas som vanligast av lera eller andra mineraler. Glas är en oorganisk smälta som har stelnat till fast fas. Den vanligaste typen av glas är silikatglas som även kallas sodaglas. Enkelt förklarat så är det smält sand. Keramer tål mycket höga temperaturer och är svåra att smälta men materialet krossas och kan användas som en täckning och vägbyggnad på våra anläggningar för återvinning.

3 Fibrer: Naturliga fibrer är cellulosa och proteiner, i t.ex. bomull och lin är trådformig cellulosa och silke och ull är trådformiga proteiner. Det flesta fibrer består av stora organiska molekyler. Det finns många olika sorters fibrer men t.ex. optiska fibrer används mellan telefoner och Internet. De förpackningar som är baserade på papper som vi producerar är till stor del baserade på återvunna fiber. Kompositer: Men ingående material som var för sig har helt olika egenskaper så blir det sammansatta och konstgjorda material. Tillsammans så bildas ett konstruktionsmaterial med nya egenskaper. Många material kan ses som en naturlig komposit t.ex trä eftersom de innehåller cellulosafibrer. Egentligen är plast och kompositer ett hinder för ytliggare återvinnig av material. Men det finns återvinningsprocesser som att t.ex med hjälp av mekanisk sönderdelning som kan sedan användas som fyllmedel i obrukade kompositprodukter. Metaller: Nästan 80% av alla grundämnen är metall, så därför är metall den största gruppen av grundämnen. Man burkar dela in metallerna i lättmetaller och tungmetaller, beroende på vilken densitet metallen har. Energikällor Vågkraft: Med hjälp av vattenvågor så utvinner man energi genom att fånga upp just den energin som finns i vågen och omvandlar den till någon annan mer användbar form. Egentligen finns det många svårigheter med att utvinna vågenergi och dom främsta är att handskas med variationerna i effekten av vågorna och att dessutom framställa vågkraftverk som klarar av de belastningarna som blir till vid stormar, samtidigt ska man få en godkännbar ekonomi. Vattenkraft: Motsvarar cirka 45 % av elproduktionen och i kraftverk produceras ett normalt år 66,9 TWh så därför är vattenkraft viktigt för oss här i Sverige. Med drygt 1800 vattenkraftverk så är de flesta små medans ungefär 200 vattenkraftverk är större. Men dom får inte byggas ut i någon större omfattning, man har till exempel bestämt i Riksdagen att Torne Älv, Kalix Älv, Pite älv och Vindelälven får det inte byggas ut några vattenverk. Det som är bra med just vattenkraft är att det är en förnybar energikälla som nästan inte ger några skadliga utsläpp. Men om man ser på längre sikt så sker den största miljöpåverkningen när maskinerna ska byggas och det förändras ju i naturen när vattendragen inte är detsamma.

4 Vindkraft: För att minska koldioxidutsläppen så är vindkraft en viktig energikälla, som också utgör ungefär 5 % av elanvändningen och det finns 2800 vindkraftverk i Sverige. Man skapar elektricitet med hjälp av vinden och för att göra det så används stora vindsnurror som då är vindkraftverket. För att elektriciteten ska börjar genereras så måste de blåsa 4 m/s men om det börjar blåsa alldeles för mycket, ungefär vid 25 m/s, så stängs kraftverket av för att förhindra slitage. Vissa tycker att bullret som kan förekomma vid driften är en slags miljöförstörelse, sen handlar det om dom fåglar, som då brukar vara större, som får sig en redig smäll av dom roterande bladen så dom dör. Kärnkraft: Miljön blir inte påverkad av själva produktionen av el i kärnkraftverk utan det är uranbrytningen och avfallet som gör det så skadligt för miljö, människor, djur och natur. Men vi har ändå använt energikällan sedan 1972 för att få våran el i Sverige som dessutom utgör ca 40 % av all elproduktion. Egentligen är den effektiv och driftsäker som inte bidrar till växthuseffekten och det försämrade klimatet men kärnkraftolyckor kan orsaka stora skador under lång tid men därför sätts också säkerheten alltid i första hand. Men med tio olika kärnkraftsreaktorer så blir Sverige ett av världens mest kärnkraftigaste länder. Värmekraft: Ur ett och samma bränsle produceras både värme och el så därför är kraftvärme mycket energieffektivt med bara 10 % av energin som går förlorad till främst rökgaserna. Just den här energikällan utgör ingen stor del av Sveriges elproduktion, samanlagt så är det 9 %. Den är beroende av storleken på leveranser av fjärrvärme för att ha ett samband med elproduktionen. Det negativa med den här källan är att det ger en väldigt hög föroreningshalt som i längden bidrar till växthuseffekten, också allt svavelutsläpp som bidrar till försurning i sjöar. Dessutom släpps koldioxid ut i naturen. Miljösymboler Svanen: Som gemensam miljösymbol för Norden så märks varor för att måsta uppfylla vissa krav från tillverkning till avfall. Syftet med miljömärkningen var att ge konsumenter en möjlighet att välja de bästa produkterna på markanden ur miljöpunkt. Utifrån en livscykelanalys så bestämmer Svanen vilka produkter som kan bli Svanen märkt. Rättvisemärkt/Fairtrade: Är en organisation som arbetar för bättre arbets- och levnadsvillkor för anställda i utvecklingsländerna och odlare. Dom uppmuntrar också ekologisk odling och motverkar barnarbete. KRAV: Kravs vision är att All produktion av livsmedel är ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar som också tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande

5 generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Det är en ekonomisk förening som har bland annat Arla, ICA och Scan som medlemmar, dessutom har dom intresseföreningar som Djurens Rätt, Naturskyddsförening och Ekologiska Lantburkarna. Dom värnar för att djuren lever ett bra liv, att utan olika bekämpningsmedel ska grödorna odlas miljövänligt, att bonden får en bättre arbetsmiljö osv. Svalan: Är en egen märkning av Astma och Allergiförbundet. Märkningen får bara användas på produkter som inte innehåller allergiframkallande ämnen. Med det så vill dom påverka samhället att åstadkomma bättre levnadsvillkor för människor med astma och allergiska sjukdomar. FSC (Forest Stewardship Council): Med riktlinjer för ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbart skogsbruk så är FSC en internationell organisation. Med stora och betydande medlemmar som WWF och Greenpeace så är det gemensamma målet att utveckla skogsbruksmetoder som på bästa sätt tar hänsyn till miljön och sociala förhållanden. Personlig Reflektion. Genom förnybara material så kan vi ta hand om miljön och minska växthuseffekten om vi tar ansvar för dom resurser vi använder. Jag är medveten om att även min förändring i min vardag kan positivt förändra framtiden och kanske till och med inspirera andra. Återvinning är ett sådant bra exempel som kan få naturresurserna att hålla längre. Många material går till spillo på grund av att många inte tar hand om för det man har. Man ska även sortera icke förnybara material även om man kan tycka att dom är värdelösa. I och med det här arbetet så har jag läst om att man forskar och undersöker om man i framtiden kan göra icke förnybara material förnybara, alltså blir dom viktiga. Just nu är det också viktigt att vi tänker på vilka energikällor vi använder och satsar på, eftersom det har en stor påverkan på framtiden. Till exempel så föredrar jag vindkraft bättre än kärnkraft. I kärnkraftverk så blir det att man satsar mycket på själva säkerheten för

6 att förebygga kärnkraftsolyckor, men när det väl händer så blir det så förödande skador på både miljön, människor och djur. Vid det här laget så tycker jag ju nästan att vi ska ha tagit lärdom av dom två stora olyckorna i Tjernobyl och Fukushima, för så vill i alla fall inte jag ha det. Däremot så är vindkraftverk den bästa energikällan enligt mig. Eftersom man pratar mycket om att man ska ta hand om natur resurserna så är ju själva vinden så nära naturligt man kan komma. Källor: Hem och Konsumentskap åk 6-9 [Astrid Hedelin, Margaretha Olofsson, Eva Sjöholm, Kenneth Arvidsson]