ELEKTRICITET. Vad använder vi elektricitet till? Hur man använder elektricitet?

Transkript

1 ELEKTRICITET Vad använder vi elektricitet till? Hur man använder elektricitet?

2 ELEKTRICITET I EN KRETS En elektrisk krets 1. Slutenkrets 2. Öppenkrets

3 KOPPLINGSSCHEMA Komponenter i en krets Batteri /strömkälla Ledningar / sladdar Lampor Strömbrytare Motstånd /resistans

4 SÄKRINGAR Säkringarna är utformade för att begränsa mängden ström i en krets. De är utformade för skydda resten av kretsen från skador. Säkringarna är vanligtvis ligger i en klar plast och har en tunn remsa av metall som smälter när för mycket ström flyter genom den, koppla bort resten av kretsen.

5 ELEKTRISKT ENERGI Växelström likström Likström är elektrisk ström som alltid har samma riktning till skillnad från växelström där strömmen byter riktning.

6 TVÅ VANLIGA ENERGIGIVARE 1. Ström eller överförd elektriskt energi från en kraftverk Kraftverket omvandlar rörelse /värme energi till elektricitet med hjälp av en generator 1. Batterier: en gångs batterier laddningsbara batterier/ackumulatorer

7 TVÅ VANLIGA ENGERGIMOTTAGARE Elmotor Elmotor omvandlar elektricitet till rörelse eller arbete Lampor Lampor omvandlar elektricitet till strålningsenergi och värmeenergi

8 Magnetism ELEKTROMAGNETISM

9 MAGNETER Permanenta magneter Svartmalm/magnetisk järnmalm Tillfälliga magneter 1. Gnidnings magnetism 2. elektromagnetism

10 ELEKTRICITET OCH MAGNETISM. Det finns då permanenta magneter(ständiga) tillverkas ofta av stål (järn med hög kolhalt). Magneten har en syd och en nordsida. Om du för två syd mot varandra så repellerar varandra. Om du för en syd och nord ände mot varandra attraheras de varandra.

11

12

13 ELEKTROMAGNETISM Elektriskström ger alltså upphov till ett magnetfält. När det går en stor ström genom lidningen uppstår ett mycket kraftigt magnetfält. När strömmen slås av är elektromagneten inte magnetisk.

14 MAGNETFÄLTET KRING EN LEDARE Elektricitet i ledaren ger orsakar ett magnetiskt fält. De magnetiska fältlinjerna går runt ledaren i cirklar. Ju längre från ledaren man kommer desto svagare blir magnetfältet.

15 SPOLE När ström leds genom en spole, uppstår ett magnetfält både inne i och omkring spolen. En enkel spole gör man genom att linda en isolerad ledningstråd några varv kring en penna.

16 ELEKTROMAGNETER Om en spolen kopplas till ett batteri, bildas ett magnetfält. Ju större strömmen är och ju fler varv spolen har, desto starkare blir magnetfältet.

17 ELMOTORER Det finns många modeller, men funktionen är samma för dem alla elmotorer

18 HUR FUNGERAR EN ELMOTOR? Om vi har två fasta magneter som är placerade med en N och en S sida mot varandra. Fältlinjerna vill då alltid hitta kortaste vägen mellan nord och syd. Nu vet att kring en spole finns ett magnetfält då det går en ström igenom spolen. Strömmen kommer in i spolen genom commutator (släpringar) till rotorn och spolens nordpol kommer att stötas bort från magnetens nordpol och spolen vill då vrida sig ett halvt varv. När rotorn har då vridit sig 180 grader så kommer strömmen in i spolen från andra hållet. Strömmen har då ändra riktning i spolen, även magnetfältet har bytt riktning i spolen, spolen vill då vrida sig ytterligare ett halvt varv.

19

20

21 MOTORN ÄR IGÅNG Detta upprepas hela tiden, roterar Man har alltså ett fast magnetfält i de permanenta magneterna. Rotorns magnetpoler jagar då efter de permanenta magnetfältet (statorns) och en rotation uppstår motorn går. På bilden ovan syns en förenklad elmotor med endast två magnetpoler på stator och rotor. I verkligheten är det många poler som sitter tätt hela varvet runt vilket ger ett jämnare kraftflöde och en starkare motor.

22 TRÄNING 1. Du bygger en elmotor (driven av likström) enligt instruktioner.

23 BEDÖMNING Skriftligt test med en fråga som t ex. du får en koppling uppritad. Muntlig test som t ex. varför Elmotorn ej fungerar, beskriv vad som kan vara fel.

24 CENTRALT INNEHÅLL Teknikutvecklingsarbetets olika faser: identifiering av behov, undersökning, förslag till lösningar, konstruktion och utprövning. Hur faserna i arbetsprocessen samverkar. Dokumentation i form av manuella och digitala skisser och ritningar med förklarande ord och begrepp, symboler och måttangivelser samt dokumentation med fysiska eller digitala modeller. Enkla, skriftliga rapporter som beskriver och sammanfattar konstruktions- och teknikutvecklingsarbete.

25 DU RITAR EN RITNING ÖVER DIN ELMOTOR.