Magneter. En magnet har all-d en nord- och en sydände. Magneter används -ll exempelvis kompasser, magnetlås, fästmagneter.

Transkript

1

2 Magneter En magnet har all-d en nord- och en sydände. Magneter används -ll exempelvis kompasser, magnetlås, fästmagneter. Om man lägger en magnetnål på en rörlig hållare ställer nålen in sig i nordsydlig riktning = kompass

3 Jorden en gigan-sk magnet Hur kommer det sig ae kompassnålen ställer in sig i nordsydlig riktning? - Jordklotet = en gigan-sk magnet - Olika magne-ska ändar dras mot varandra - Jordens magne-ska sydände ligger vid nordpolen och nordänden ligger vid sydpolen.

4 MagneGält Magneter är omgivna av magnegält

5 Laddningar Ämnen med överskoe av elektroner nega%va Ämnen med underskoe av elektroner posi%va Laddningar som dras mot varandra a,raheras Laddningar som stöter ifrån varandra repellerar Ledare kallas ee ämne där elektroner kan röra sig läe (t.ex. järn och koppar) Isolator kallas ee ämne där elektroner inte rör sig (t.ex. porslin och gummi)

6 Norrsken Par-klar kastas ut från solen och träffar jordens magnegält. Då bildas norrsken. Varför är norrsken vanligast vid Nord- och sydpolen? Svar: magnegältet är starkast vid Nord- och Sydpolen

7 Symboler Ledning Batteri Glödlampa Resistans Strömbrytare

8 Kopplingsschema

9 Ledare isolatorer Ledare I ledare kan elektriska laddningar röra sig Metaller är bra ledare t.ex. järn, koppar. Man har koppar tråd i elektrisk ledningar eftersom koppar leder ström mycket bra Isolatorer I en isolator kan inte elektriska laddningar röra sig Isolatorer är material som t.ex. plast, glas, porslin och gummi. Elektriska ledningar har ett isolerande överdrag av plast

10 Spolar När det går ström genom en spole uppstår ee magnegält både inne i och omkring spolen Tumregeln: för ae ta reda på vilken ände som är nordänden, håller du höger hand över spolen så ae fingrarna pekar i strömmens riktning. Tummen pekar då mot spolens nordände

11 Elektromagneter Spolens magnegält blir starkare med hjälp av en järnkärna. Ju fler varv spolen har eller ju starkare ström man skickar genom ledaren, desto starkare magnet.

12 Induk-on MagneGält kan skapa ström Förändrade magnegält förklarar induk-on

13 Elektricitet En atom består av: protoner som är positivt laddade neutroner som är oladdade och elektroner om är negativt laddade I vissa ämnen kan elektronerna röra sig fritt från atom till atom. Sådana ämnen är elektriska ledare. Metaller till exempel är bra elektriska ledare. När elektronerna rör sig i en elektrisk ledare, bildar de en elektrisk ström. Det finns andra ämnen som elektroner inte alls kan röra sig i. Porslin, gummi och de flesta plaster är exempel på sådana elektriskt isolerande ämnen.

14 Laddning ee gammalt mysterium q Blixtar och dunder naturfenomen q Posi-va och nega-va laddningar dras mot varandra

15 Elektriska laddningar Föremål som är elektriskt laddade påverkar varandra Naturen vill jämna ut skillnaden i laddning. Lika laddning repellerar varandra (stöter bort) Olika laddningar attraherar varandra (dras till)

16 Statisk elektricitet Gnider man ett föremål (t.ex. kam eller ballong mot hår, när man släpar fötterna mot en heltäckningsmatta) kan elektroner gnidas loss och "fastna" på föremålet. Det blir uppladdat. Det kan då dra till sig andra föremål av isolerande ämnen. Det här kallar man statisk elektricitet. Det betyder ungefär "stillastående elektricitet". Thales från Miletos skrev på 500-talet f.kr. att en särskild attraktion mellan päls och olika ämnen som till exempel bärnsten skulle ske, om man placerade pälsen på föremålet. Detta kallas idag statisk elektricitet. Grekerna noterade också att bärnstenarna kunde dra till sig lätta objekt som hårstrån och ifall de vidrörde stenen under en längre period kunde de få gnistor att slå upp.

17 Spänning Alla batterier har två poler en pluspol och en minuspol. Vid minuspolen finns ett överskott av elektroner och vid pluspolen ett underskott. Skillnaden i laddning mellan de båda polerna kallas elektrisk spänning. Desto större skillnaden är, desto högre är spänningen. Spänning mäts med en voltmeter

18 Generatorn Ström framställs genom induk-on i generatorer vid våra kra\verk

19 Ström Minus polen hos ett batteri är inte i kontakt med pluspolen. Men om man kopplar en metalltråd mellan de båda polerna kan elektronerna röra sig från den negativa polen till den positiva. Det uppkommer en elektrisk ström i koppar tråden. Desto fler elektroner som strömmar i kretsen desto större är strömmen Strömmen av elektroner kommer att fortsätta tills skillnaden i laddning har jämnats ut. När spänningen mellan polerna är slut rör sig inte längre några elektroner runt i kretsen. Strömmen upphör. Ström mäts med en amperemeter.

20 Resistans Elektroner i en metalltråd stöter ideligen på motstånd (andra atomer i ledningen) varvid ett slags friktion uppstår. Denna friktion avges i form av värme. Motståndet i en ledning mot elektrisk ström kallas resistans. I isolatorer är resistansen mycket stor medan den är liten i goda ledare, som koppartråd. Det finns ett samband mellan spänning, ström och resistans. Sambandet kallas Ohms lag och kan skrivas som en formel : Spänning = Ström * Resistans eller med vanligen använda bokstavssymboler, U = I * R.

21 Bra att veta Storhet Beteckning Enhet Beteckningen Ström I Ampere A Spänninge U Volt V Resistans R Ohm Ω Effekt P Watt W Energi anges i Ws (wattsekunder) eller kwh (kilowattimmar Ohms lag: U = R * I Spänningen = resistansen * strömmen Spänningen är 230 V och strömmen 10 A. Vilken effekt får en apparat högst ha? 230 x 10 =2300 W = 2,3kW Har apparaten större effekt, blir strömmen för stor och proppen går.

22 Växelström

23 Transformatorn

24 Från kra\verk -ll elapparat

25 Personskador Spänningen i ett vanligt vägguttag är 230V. Om det är trasigt och man är där och petar kommer strömmen att passera kroppen. Hur mycket som passerar kroppen beror på hudens motståndskraft. Är huden fuktig är motståndet lågt och strömmen blir hög. En vanlig glödlampa drar ungefär 250 ma Vid ström genom kroppen som är: Ca 20 ma Ca 20mA 40 ma Ca 80mA- 2A Över 2A Kan det hända att. Muskler förlamas, man får kramp och kan inte släppa taget Kramp i andningsmuskulaturen Hjärtflimmer Allvarliga brännskador.

26 Huden bevarar vår inre kemiska miljö. Den skyddar oss mot skador utifrån. Huden består av: Överhuden Läderhuden - Underhuden Den är sinnesorgan för känsel, värme, köld, smärta och tryck. Ytlig brännskada /1:a gr brännskada Solbränna, kontakt med varma vätskor och föremål över 44 gr C. Endast överhuden skadas. Huden blir öm. Läker oftast utan ärr. Ytlig delhudsbrännskada/2:a br brännskada Skada på delar av läderhuden. Skållning med het vätska. Mycket svår solbränna. Smärtsam. Kan läka utan ärr.

27 Djup delhudsbrännskada/2:a gr brännskada Lång exponering för het vätska eller heta föremål. Läderhuden är skadad. Känseln är nedsatt eller saknas. Ger ärr. Fullhudsbrännskada/3:e gr brännskada Öppen eld, brinnande kläder, smält metall, elektrisk ström. Alla hudlager förstörda. Känsel saknas. Ger alltid ärr.

28 Det är coolt ae vara smart