Lokal pedagogisk plan

Transkript

1 Syfte med arbetsområdet: Undervisningen ska ge eleverna möjligheter att använda och utveckla kunskaper och redskap för att formulera egna och granska andras argument i sammanhang där kunskaper i fysik har betydelse. Därigenom ska eleverna ges förutsättningar att hantera praktiska, etiska och estetiska valsituationer som rör energi, teknik, miljö och samhälle. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med fysikens begrepp, modeller och teorier samt förståelse för hur de formas i samspel med erfarenheter från undersökningar av omvärlden. Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar förmågan att samtala om, tolka och framställa texter och olika estetiska uttryck med naturvetenskapligt innehåll. Centralt innehåll: Vad menas med statisk elektricitet och hur det uppkommer. Atomens uppbyggnad. Hur olika laddningar påverkar varandra. Vad man ska göra med ett begagnat batteri. Begreppen ström, spänning, resistans och sluten strömkrets. Vilken enhet man använder när man mäter ström, spänning och resistans. Vad menas med en isolator och en ledare och exempel på dessa. Seriekoppling samt parallellkoppling. Kortslutning och vilket skydd vi har för detta. Symbolerna för glödlampa, ledare, batteri, resistor och strömbrytare. Kunna rita ett enkelt kopplingsschema med ovanstående komponenter. Hur påverkar två magneter varandra? Vad är skillnaden mellan en vanlig magnet och en elektromagnet? Hur man kan lagra energi. Hur man använder elektricitet i samhället, samt hur det såg ut förr i tiden. Hur det kan se ut i framtiden med elförsörjningen. Dessa kunskapskrav bedömer vi: Du visar din kunskap genom att Genomföra laborationer enligt instruktioner. Genomföra ett skriftligt prov. Övrig bedömning under lektionstid

2 Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 9 Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med enkla motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser. I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som till viss del för diskussionerna framåt. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan använda informationen på ett i huvudsak fungerande sätt i diskussioner och för att skapa enkla texter och andra framställningar med viss anpassning till syfte och målgrupp. Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även bidra till att formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån. I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då enkla slutsatser med viss koppling till fysikaliska modeller och teorier. Eleven för enkla resonemang kring resultatens rimlighet och bidrar till att ge förslag på hur undersökningarna kan förbättras. Dessutom gör eleven enkla dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter. Eleven har grundläggande kunskaper om energi, materia, universums uppbyggnad och utveckling och andra fysikaliska sammanhang och visar det genom att ge exempel och beskriva dessa med viss användning av fysikens begrepp, modeller och teorier. Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang där företeelser i vardagslivet och samhället kopplas ihop med krafter, rörelser, hävarmar, ljus, ljud och elektricitet och visar då på enkelt identifierbara fysikaliska samband. Eleven använder fysikaliska modeller på ett i huvudsak fungerande sätt för att beskriva och ge exempel på partiklar och strålning. Dessutom för eleven enkla och till viss del underbyggda resonemang kring hur människa och teknik påverkar miljön och visar på några åtgärder som kan bidra till en hållbar utveckling. Eleven kan ge exempel på och beskriva några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor. Kunskapskrav för betyget D i slutet av årskurs 9 Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda. Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 9 Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med utvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser. I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan använda informationen på ett relativt väl fungerande sätt i diskussioner och för att skapa utvecklade texter och andra framställningar med relativt god anpassning till syfte och målgrupp. Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det efter någon bearbetning går att arbeta systematiskt

3 utifrån. I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert och ändamålsenligt sätt. Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då utvecklade slutsatser med relativt god koppling till fysikaliska modeller och teorier. Eleven för utvecklade resonemang kring resultatens rimlighet och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras. Dessutom gör eleven utvecklade dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter. Eleven har goda kunskaper om energi, materia, universums uppbyggnad och utveckling och andra fysikaliska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa med relativt god användning av fysikens begrepp, modeller och teorier. Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang där företeelser i vardagslivet och samhället kopplas ihop med krafter, rörelser, hävarmar, ljus, ljud och elektricitet och visar då på förhållandevis komplexa fysikaliska samband. Eleven använder fysikaliska modeller på ett relativt väl fungerande sätt för att förklara och visa på samband kring partiklar och strålning. Dessutom för eleven utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang kring hur människans användning av energi och naturresurser påverkar miljön och visar på fördelar och begränsningar hos några åtgärder som kan bidra till en hållbar utveckling. Eleven kan förklara och visa på samband mellan några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor. Kunskapskrav för betyget B i slutet av årskurs 9 Betyget B innebär att kunskapskraven för betyget C och till övervägande del för A är uppfyllda. Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 9 Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med välutvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser. I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan använda informationen på ett väl fungerande sätt i diskussioner och för att skapa välutvecklade texter och andra framställningar med god anpassning till syfte och målgrupp. Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån. I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert, ändamålsenligt och effektivt sätt. Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då välutvecklade slutsatser med god koppling till fysikaliska modeller och teorier. Eleven för välutvecklade resonemang kring resultatens rimlighet i relation till möjliga felkällor och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras och visar på nya tänkbara frågeställningar att undersöka. Dessutom gör eleven välutvecklade dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter. Eleven har mycket goda kunskaper om energi, materia, universums uppbyggnad och utveckling och andra fysikaliska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa och något generellt drag med god användning av fysikens begrepp, modeller och teorier. Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang där företeelser i vardagslivet och samhället kopplas ihop med krafter, rörelser, hävarmar, ljus, ljud och elektricitet och visar då på komplexa fysikaliska samband. Eleven använder fysikaliska

4 modeller på ett väl fungerande sätt för att förklara och generalisera kring partiklar och strålning. Dessutom för eleven välutvecklade och väl underbyggda resonemang kring hur människa och teknik påverkar miljön och visar ur olika perspektiv på fördelar och begränsningar hos några åtgärder som kan bidra till en hållbar utveckling. Eleven kan förklara och generalisera kring några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor. Läs sidorna Testa dig själv Vilka delar består en atom av och vilken laddning har delarna? 2 Vad händer när två föremål kommer nära varandra om de har a) samma slags laddning b) olika slags laddning 3 Ge exempel på en säker plats när åskan går. 4 Varför ska du undvika att befinna dig på öppet vatten när det åskar? 5 Vad är en åskledare? 6 Du kammar dig med en plastkam. Kammen och håret blir elektriskt laddat. Förklara vad som händer. Läs sidorna Testa dig själv I vilken enhet mäts a) spänning b) ström 8 Vad används en strömbrytare till? 9 Vad menas med en elektrisk ledare? 10 Ge ett exempel på en a) ledare b) isolator 11 Vad är elektrisk ström? 12 Vilken eller vilka lampor lyser? Varför? 13 Förklara varför metaller är bra ledare men inte glas. Läs sidorna Testa dig själv Varför slocknar alla lampor om du skruvar ur en lampa ur en adventsljusstake? 15 a) Rita ett kopplingsschema över en krets med ett batteri och två parallellkopplade lampor. b) Om den ena lampan slocknar, vad händer då med den andra? 16 a) Rita ett kopplingsschema över en krets med ett batteri och två seriekopplade lampor.

5 b) Om den ena lampan slocknar, vad händer då med den andra? 17 I ett vägguttag finns två uttag. Till det ena kopplar du en lampa och till det andra en radio. a) Blir lampan och radion serie- eller parallellkopplade? b) Hur vet du det? 18 Titta på bilden. a) Lyser någon lampa innan du trycker på någon av strömbrytarna? b) Vilken eller vilka lampor lyser, när du trycker på strömbrytare 2? c) Vilken lampa lyser starkast när du trycker på båda strömbrytarna? d) Hur många sladdar behöver du för att göra kopplingen? Läs sidorna Testa dig själv I vilken enhet mäts resistan? 20 Vilken har störst resistans a) en lång eller en kort tråd? b) en grov eller en tunn tråd? 21 Hur fungerar en glödlampa? Läs sidan 45. Testa dig själv Nämn två sätt som vi producerar elektrisk energi på. 23 Nämn en fördel och en nackdel med elektrisk energi. 24 Varför är elektrisk energi en energiform av hög kvalitet? Läs sammanfattning sidorna Läs sidorna Testa dig själv Ge några exempel på hur vi använder oss av magneter. 26 Vad händer om a) två olika magnetändar förs mot varandra b) två lika magnetändar förs mot varandra Läs sidorna Testa dig själv Vem var det som upptäckte att elektricitet och magnetism hör ihop?

6 28 Vilken är den viktigaste skillnaden mellan en naturlig magnet och en elektromagnet? 29 Ge exempel på vad elektromagneter kan användas till. 30 Vad är en spole för någonting? 31 Du har ett batteri, en järnspik och en bit koppartråd. Beskriv hur du med hjälp av den materielen kan göra en elektromagnet.. Läs sammanfattning sidorna Läs sidorna Ge exempel på apparater i hemmet som innehåller elmotorer. 33 Vilken slags energiomvandling är det som sker i en elektrisk motor? Läs sidorna Testa dig själv Vad kallas en elektrisk maskin som skapar ström? 35 Vad för slags ström får du från a) ett vägguttag b) ett batteri 36 Vad för slags energiomvandling sker i en generator? 37 Ge exempel på var man använder generatorer. Läs sidorna En hårfön kan ha effekten W. Skriv effekten i kilowatt (kw). 39 I vilken enhet mäts vanligtvis elektrisk energi? 40 En tvättmaskin med effekten 2,5 kw körs under två timmar. Hur mycket energi har den då använt? Läs sidorna Testa dig själv Vad använder vi transformatorer till? Läs sammanfattning sidan 275.