SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE.

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE."

Gunilla Ekström
för 7 år sedan
Visningar:

1 SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE. Vad gjorde vi förra gången? Har du några frågor från föregående lektion? 3. titta i ditt läromedel (boken) Vad ska vi göra idag?

2 Optik och Akustik Kap 4 - Ljud Kap 5 - Ljus OPTIK v.42

3 Förmågan att använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle, Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med utvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser. I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan använda informationen på ett fungerande sätt i diskussioner och för att skapa utvecklade texter och andra framställningar med relativt god anpassning till syfte och målgrupp.

4 DISKUSSIONSFRÅGA Diskutera i par (tre om två ej är möjligt) Om inte annat anges av läraren.

5 CENTRALT INNEHÅLL Ljusets utbredning, reflektion och brytning i vardagliga sammanhang. Förklaringsmodeller för hur ögat uppfattar färg. Förmåga: Förmågan att använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället Kunskapskrav: Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang där företeelser i vardagslivet och samhället kopplas ihop med krafter, rörelser, hävarmar, ljus, ljud och elektricitet och visar då på förhållandevis komplexa fysikaliska samband. Förmåga: Förmåga att genomföra systematiska undersökningar i fysik. Se nästa slide

6 FÖRMÅGA ATT GENOMFÖRA SYSTEMATISKA UNDERSÖKNINGAR I FYSIK. Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det efter någon bearbetning går att arbeta systematiskt utifrån. I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert och ändamålsenligt sätt. Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då utvecklade slutsatser med relativt god koppling till fysikaliska modeller och teorier. Eleven för utvecklade resonemang kring resultatens rimlighet och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras. Dessutom gör eleven utvecklade dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.

7 Mål/Syfte enligt planering Begrepp på sida 85+planering

8 Ljus/optik

9 Optisk illusion Rör det på sig, eller inte? Går det upp, eller ned? Finns det där, eller inte? Man tappar verkligen begreppet om saker och ting

10 Är lingerna raka eller inte? Det är dom!!!

12 Fixera punkten, för ansiktet närmare och avlägnsa det sedan Förvånande eller hur?

15 Rör sig Rör sig inte

18 Övning två och två En utför uppgiften på nästa sida, den andra observerar byt sedan så båda får testa.

19 Se på orden här nedan och säg med hög röst färgen på orden och inte ordet: GUL BLÅ ORANGE SVART RÖD GRÖN BRUN GUL RÖD ORANGE GRÖN SVART BLÅ RÖD BRUN GRÖN BLÅ ORANGE Det handlar om en konflikt mellan högra och vänstra hjärnhalvan. Högra hjärnhalvan vill säga färgen, men vänstra insisterar på att läsa ordet.

20 Optik

21 Ljuskälla För att kunna se något måste det finna en ljuskälla En ljuskälla är ett föremål som sänder ut ljus tex solen stearinljus eller en glödlampa Ljus är en form av energi. Energi kan aldrig försvinna bara omvandlas till andra former. I stearinljuset är det stearinet och i glödlampan är det den elektriska strömmen (elektrisk energiljusenergi)

22 Ljusets egenskaper s Ljus rör sig rätvinkligt det vill säga att det färdas rakt fram. (Det är därför skuggor bildas) Ljusets hastighet i vakuum är km/s Ljusstyrkan mäts i Candela (cd) (det vill säga hur starkt ljuset är) Belysningen är hur mycket ljus det kommer fram till din bänk till exempel och det mäts i lux 8 min för ljuset till jorden, 1,3 sekund från månen

23 Sida. 89 Spegel I R Normalen ritas alltid 90 mot spegeln

24 Speglar En spegel som har den blanka sidan inåt i en buktig spegel kallas KONKAV En spegel som har den blanka sidan utåt i en buktig spegel kallas KONVEX

25 Ljusstålar i en konkav spegel

26 Ljusstrålar i en konvex spegel

27 Ljusets brytning

28 Linser Buktiga skivor av genomskinligt material En KONKAV lins = Spridningslins En KONVEX lins = samlingslins

29 Konvex lins = samlingslins konvergenta strålar Ljuskälla parallella strålar Fokus = F, brännpunkt

30 Konkav lins = spridningslins parallella strålar Ljuskälla divergenta strålar Fokus = F, brännpunkt

31 Konkav spegel Ljuskälla Fokus = F, brännpunkt

32 Konvex spegel Ljuskälla Fokus = F, brännpunkt

33 Läs i boken på sida 95. Exempel: Ögat Förklara för bordsgrannen vad som menas med Närsynt respektive Översynt

34 Regler - Brytning

35 Brytning i olika medium. Tunt medium I R Tätare medium B Regel En ljusstråle som går från ett tunnare medium till ett tätare bryts mot normalen

36 Profilen Brytning i olika medium. Tunt medium B Tätare medium I R Regel En ljusstråle som går från ett tätare medium till ett tunnare bryts från normalen

37 Profilen Brytning i olika medium Ljusstrålen bryts två ggr. Vid första tillfället mot normalen andra tillfället från normalen (se fig)

38 Tillvägagångsätt Rita ut vart ljuset kommer ifrån Rita ut normalen Rita ut brytningsvinkeln (mot eller från normalen)

39 Testa dig själv Hur bryter ljuset? Rita ut vart ljuset kommer ifrån Rita ut normalen Rita ut brytningsvinkeln (mot eller från normalen)

40 Testa dig själv Hur bryter ljuset? Rita ut normalen 90* från ytan. Ljuset går mot normalen sen från normalen

41 Testa dig själv Hur skall figurerna placeras för att ljuset ska nå pricktavlan. Placera först ut rektangeln.

42 Exempel Hur skall figurerna placeras för att ljuset ska nå pricktavlan. Placera först ut rektangeln.

45 Synbart ljus för människor Vi ser med våra ögon ljus som har våglängderna nm (nm = nanometer = miljarddelsmeter =0, m Ögat uppfattar olika våglängder som olika färger

46 Spektra Vitt ljus är en blandning av alla färger (våglängder) Ljus kan delas upp med hjälp av ett prisma till de olika färgerna Regnbågen är ett exempel på ett spektra där alla färger syns. Spektrats färger är röd, orange, gul, grön, blå, indigo och violett.

47 Komplementfärg

48 Varför olika färg på saker? Olika föremål absorberar olika färger (våglängder). När en färg absorberas så är det ofta komplementfärgen man ser. ex. om grönt absorberas så ser man en rödaktig färg. Ett objekt som reflekterar alla våglängder uppfattas som vit Ett objekt som absorberar alla våglängder uppfattas som svart.

49 Additiv färgblandning Egentligen finns det bara tre färger Röd, grön och blå En kombination av dessa gör att vi kan se olika färger Detta utnyttjas tex i tvapparater

50 Blandar man olika målarfärger så kallas det subtraktiv färgblandning Ju fler färger man blandar i desto mindre ljus reflekteras

51 Vad ljus egentligen är Vågrörelse där färgerna är vågor med olika frekvens Svärm av partiklar som kallas fotoner (små energipaket) där olika färger innehåller fotoner med olika mycket energi. Blå har mer energi än röd.

52 Arbeta med Kan du? s. 88 s. 91 s. 96 s. 100 Redan Klar? - Övning Ljus - Fler kan du? s104

53 Exit ticket: 1. Hur lyder reflektionslagen? 2. Rita ljusets Reflexion i en konvex spegel. 3. Rita ljusets Reflexion i en konkav spegel. 4. Rita ljusets brytning i en konvex lins. 5. Rita ljusets brytning i en konkav lins.

Relevanta dokument

Vad skall vi gå igenom under denna period?

Ljus/optik Vad skall vi gå igenom under denna period? Vad är ljus? Ljuskälla? Reflektionsvinklar/brytningsvinklar? Färger? Hur fungerar en kikare? Hur fungerar en kamera/ ögat? Var använder vi ljus i vardagen