KEMINS GRUNDER. Nedanstående förmågor kommer vi att träna på följande avsnitt:

Transkript

1 7A ht.2012 KEMINS GRUNDER Nedanstående förmågor kommer vi att träna på följande avsnitt: Använda kemins begrepp, modeller teorier för att förklara beskriva samband i samhället naturen Genomföra systematiska undersökningar i kemi Vi kommer att jobba med följande saker: Material, symboler ordningsregler i kemisalen Enkla laborationer utifrån ibland givna instruktioner ibland egna planeringar Hur man skriver en laborationsrapport med korrekta rubriker, se första hjälpen häftet Atomens byggnad samt grunderna för det periodiska systemet Namn kemiska formeln för några vanliga grundämnen kemiska föreningar Namnen på några kända vetenskapsmän inom kemiområdet samt hur deras upptäckter påverkat människan Aktuella samhällsfrågor som rör kemi Lösningar blandningar Vilka de olika aggregationstillstånden är Några olika separationsmetoder Arbetssätt: Genomgångar Film Instuderingsfrågor Diskussioner Demonstrationer Laborationer BOKTIPS: Kemispektrum kapitel anteckningar stenciler från genomgångar Bedömning: Formativt- dvs. hela tiden i det vardagliga arbetet både teoretiskt genomgångar diskussioner praktiskt arbete samt i skriftliga inlämningar typ laborationsrapporter, läxuppgifter, förhör samt skriftligt prov. Du kommer att bedömas utifrån hur väl du behärskar förmågorna som anges ovan.

2 Tidsperiod: vecka Planering Vecka Måndag (55) Tisdag lab (60) 35 Forts.vad är NO. Intro.Voltarenartikel Klippa ut presentera artiklar Intro.LPP samt KEMI- AVTAL Lab. Sortera identifiera olika ämnen Onsdag lab (60) LIKA Onsdag (40) Fredag (55) LÄXA Uppföljning av laboration FILM: Livets kemi G:Säkerhet, material symboler Påskrivit kemiavtal tillbaka senast fredag v G:Atomer grundämnen samt aggregationstillstånd FILM 37 G:Lösningar blandningar FILM 38 G:Olika separationsmetoder 39 Frågestund inför prov, ev. planera lab.prov G: Brännaren LAB. När kokar vatten? LAB.Vad påverkar ämnens löslighet LAB. Separera olika ämnen LIKA LIKA LIKA Uppföljning av laboration + insamling av lab.rapport Uppföljning av laboration + G:Lika löser lika Uppföljning av laboration + LÄXFÖRHÖR Material, symboler ordningsregler G:Fysikaliska förändringar kemiska reaktioner DEMO:Mgband G:Instudering sfrågor LAB.PROV LAB.PROV Teoriprov Utvärdering + uppföljning lab.prov Läs på material ordningsregler Jobba med instuderin gsfrågor Göra klart alla instud. frågor till fredag v.38 Läsa på inför teoriprov lab.prov OBS! Instuderingsfrågorna ska du alltid ha med till lektion, dessa jobbar vi med när vi är klar med genomgång eller laboration. De frågor du inte gör i skolan behöver du göra hemma så att de är klara till fredag v.38

3 INSTUDERINGSFRÅGOR Spektrum Kemi kapitel ) Förklara med en mening några exempel vad kemi handlar om? 2.) Ge exempel på några naturliga ämnen några konstgjorda ämnen 3.) Vilka var allkemisterna vad ville de helst av allt göra? 4.) Svensken Georg Brandt fransmannen Antoine Lavoiser ansågs som två banbrytare vad gjorde de egentligen? ) Ge några exempel på egenskaper som ett ämne kan ha 6.) Varför ska man inte lukta smaka på okända ämnen? 7.) Vad är vanligast, rena ämnen eller blandningar? 8.) Vad menas med ett ämnes smältpunkt? kokpunkt fryspunkt? 9.) Är smält-, kok- fryspunkten lika för alla ämnen? Varför/varför inte? 10.) Hur ska du göra för att få socker i te att lösa sig så snabbt som möjligt? 11.) Vad är en blandning, uppslamning en lösning för något? Är det någon skillnad mellan dessa? 12.) Vad menas med ett lösningsmedel? 13.) Vad menas med en mättad lösning? 14.) Ge exempel på några sätt man kan separera ämnen åt 15.) Hur framställer man salt ur havsvatten? ) Rita en bild av en atom 17.) Hur stor är ungefär en atom? 18.) Vad menas med ett grundämne? 19.) Vilka är de två huvudgrupperna av grundämnen? 20.) Vad har gjort Demokritos Dalton berömda? 21.) Nämn några egenskaper som alla metaller har 22.) Vad menas med en legering? 23.) Hur fungerar kemins egna språk vem kom på det? 24.) Skriv det kemiska tecknet för 10 valfria ämnen- tag gärna hjälp av det periodiska systemet 25.) Vad är en molekyl? 26.) Vad är det för skillnad på hur molekylerna rör sig i fast- flytande gasform? 27.) Vad menas med en fysikalisk förändring?

4 Vi kommer att jobba med följande centrala innehåll: - Partikelmodell för att beskriva förklara materiens uppbyggnad samt fasers egenskaper fasövergångar - Kemiska föreningar - Vanliga kemikalier i hemmet samhället samt hur de påverkar hälsan miljön (t.ex. voltarenartikel) - Hur man hanterar farliga brandfarliga ämnen på ett säkert sätt (bl.a. material, symboler regler) - Aktuella samhällsfrågor som rör kemi (t.ex. artikel om voltaren, samt sjukdomsbehandling med neurosedyn) - Historiska nutida upptäckter inom kemiområdet - (t.ex. allkemister, Nils Bohr mm) - Systematiska undersökningar - Separations- analysmetoder - Dokumentation av undersökningar

5 Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 9 Eleven kan samtala om diskutera frågor som rör energi, miljö, hälsa samhälle skiljer då fakta från värderingar formulerar ställningstaganden med enkla motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser. I diskussionerna ställer eleven frågor framför bemöter åsikter argument på ett sätt som till viss del för diskussionerna framåt. Eleven kan söka naturvetenskaplig information använder då olika källor för enkla till viss del underbyggda resonemang om informationens källornas trovärdighet relevans. Eleven kan använda informationen på ett i huvudsak fungerande sätt i diskussioner för att skapa enkla texter andra framställningar med viss anpassning till syfte målgrupp. Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givnaplaneringar även bidra till att formulera enkla frågeställningar planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån. I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna drar då enkla slutsatser med viss koppling till kemiska modeller teorier. Eleven för enkla resonemang kring resultatens rimlighet bidrar till att ge förslag på hur undersökningarna kan förbättras. Dessutom gör eleven enkla dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder skriftliga rapporter. Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 9 Eleven kan samtala om diskutera frågor som rör energi, miljö, hälsa samhälle skiljer då fakta från värderingar formulerar ställningstaganden med utvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser. I diskussionerna ställer eleven frågor framför bemöter åsikter argument på ett sätt som för diskussionerna framåt. Eleven kan söka naturvetenskaplig information använder då olika källor för utvecklade relativt väl informationens källornas trovärdighet relevans. Eleven kan använda informationen på ett relativt väl fungerande sätt i diskussioner för att skapa utvecklade texter andra framställningar med relativt god anpassning till syfte målgrupp. Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar även formulera enkla frågeställningar planeringar som det efter någon bearbetning går att arbeta systematiskt utifrån. I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert ändamålsenligt sätt. Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna drar då utvecklade slutsatser med relativt god koppling till kemiska modeller teorier. Eleven för utvecklade Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 9 Eleven kan samtala om diskutera frågor som rör energi, miljö, hälsa samhälle skiljer då fakta från värderingar formulerar ställningstaganden med välutvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser. I diskussionerna ställer eleven frågor framför bemöter åsikter argument på ett sätt som för diskussionerna framåt fördjupar eller breddar dem. Eleven kan söka naturvetenskaplig information använder då olika källor för välutvecklade väl informationens källornas trovärdighet relevans. Eleven kan använda informationen på ett väl fungerande sätt i diskussioner för att skapa välutvecklade texter andra framställningar med god anpassning till syfte målgrupp. Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar även formulera enkla frågeställningar planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån. I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert, ändamålsenligt effektivt sätt. Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna drar då välutvecklade slutsatser med god koppling till kemiska modeller teorier. Eleven för välutvecklade resonemang kring resultatens rimlighet i relation till möjliga felkällor ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras visar på nya tänkbara frågeställningar att undersöka. Dessutom gör eleven

6 Eleven har grundläggande kunskaper om materiens uppbyggnad, oförstörbarhet omvandlingar andra kemiska sammanhang visar det genom att ge exempel på beskriva dessa med viss användning av kemins begrepp, modeller teorier. Eleven kan föra enkla till viss del kemiska processer i levande organismer, mark, luft vatten visar då på enkelt identifierbara kemiska samband i naturen. Eleven undersöker hur några kemikalier kemiska processer används i vardagen samhället beskriver då enkelt identifierbara kemiska samband ger exempel på energiomvandlingar materiens kretslopp. Dessutom för eleven enkla till viss del underbyggda resonemang kring hur människans användning av energi naturresurser påverkar miljön visar på några åtgärder som kan bidra till en hållbar utveckling. Eleven kan beskriva ge exempel på några centrala naturvetenskapliga upptäckter deras betydelse för människors levnadsvillkor. resonemang kring resultatens rimlighet ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras. Dessutom gör eleven utvecklade dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder skriftliga rapporter. Eleven har goda kunskaper om materiens uppbyggnad, oförstörbarhet omvandlingar andra kemiska sammanhang visar det genom att förklara visa på samband inom dessa med relativt god användning av kemins begrepp, modeller teorier. Eleven kan föra utvecklade relativt väl kemiska processer i levande organismer, mark, luft vatten visar då på förhållandevis komplexa kemiska samband i naturen. Eleven undersöker hur några kemikalier kemiska processer används i vardagen samhället beskriver då förhållandevis komplexa kemiska samband förklarar visar på samband mellan energiomvandlingar materiens kretslopp. Dessutom för eleven utvecklade relativt väl underbyggda resonemang kring hur människans användning av energi naturresurser påverkar miljön visar på fördelar begränsningar hos några åtgärder som kan bidra till en hållbar utveckling. Eleven kan förklara visa på samband mellan några centrala välutvecklade dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder skriftliga rapporter. Eleven har mycket goda kunskaper om materiens uppbyggnad, oförstörbarhet omvandlingar andra kemiska sammanhang visar det genom att förklara visapå samband inom dessa något generellt drag med god användning av kemins begrepp, modeller teorier. Eleven kan föra välutvecklade väl kemiska processer i levande organismer, mark, luft vatten visar då på komplexa kemiska samband i naturen. Eleven undersöker hur några kemikalier kemiska processer används i vardagen samhället beskriver då komplexa kemiska samband förklarar generaliserar kring energiomvandlingar materiens kretslopp. Dessutom för eleven välutvecklade väl underbyggda resonemang kring hur människans användning av energi naturresurser påverkar miljön visar ur olika perspektiv på fördelar begränsningar hos några åtgärder som kan bidra till en hållbar utveckling. Eleven kan förklara generalisera kring några centrala naturvetenskapliga upptäckter deras betydelse för människors levnadsvillkor.

7 naturvetenskapliga upptäckter deras betydelse för människors levnadsvillkor.

8