4. Om dioden inte lyser: Vänd den så att den första tråden rör zinkspiken och den andra tråden rör kopparspiken.

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "4. Om dioden inte lyser: Vänd den så att den första tråden rör zinkspiken och den andra tråden rör kopparspiken."

Olof Arvidsson
för 9 år sedan
Visningar:

1 Elproduktion åk 5-6; station a) Potatisbatteri Koppla ihop åtminstone 6 potatisar så här: 1. En kopparspik i en potatis sitter ihop med en zinkspik i nästa potatis. 2. Spikarna får inte ta ihop inne i potatisen. 3. Låt lysdiodens ena tråd röra den sista kopparspiken och den andra tråden röra den sista zinkspiken. 4. Om dioden inte lyser: Vänd den så att den första tråden rör zinkspiken och den andra tråden rör kopparspiken. 5. Prova med någon annan frukt eller rotfrukt om du har möjlighet. Obs! De går att återanvänd som mellanmål ;-) Potatissaften är basisk (alkalisk), men sur saft fungerar också. Koppar är +laddat och zink är -laddat. Olika laddningar tras till varandra. I vätskan i potatisen bildas en ström från den ena metallen till den andra.

Om dioden inte lyser: Vänd den så att den första tråden rör zinkspiken och den andra tråden rör kopparspiken. 5. Prova med någon annan frukt eller rotfrukt om du har möjlighet. Obs!

2 Elproduktion åk 5-6; station b) Dynamo / generator 1. Snurra generatorns axel. Det här händer: I koppartråden finns fria elektroner. När magneterna snurrar, får magnetfältet elektronerna att röra sig längs koppartråden. Elektroner som rör sig genom en metalltråd är elektrisk ström. Den kan man använda i t ex en lampa eller ladda ett batteri med. 2. Veva på dynamolampan. Känn hur mycket kraft som behövs. Man kan också ladda mobiltelefonen med dynamon. 3. En motor kan fungera som en generator. Sätt fast fläkten på motorn. Koppla lysdiodens trådar till motorns poler. Blås så att fläkten snurrar. Om dioden inte lyser kan den var fel vänd. Vilka andra krafter än handkraft och vindkraft kan driva en generator?

Den kan man använda i t ex en lampa eller ladda ett batteri med. 2. Veva på dynamolampan. Känn hur mycket kraft som behövs. Man kan också ladda mobiltelefonen med dynamon. 3.

3 Elproduktion åk 5-6; station c) Solcell Titta på bilderna på baksidan av solcellens ask, så att du kopplar rätt. 1. För att driva ljudmaskinen ska det vara parallellkoppling som ger svagare ström. 2. För att driva motorn eller lampan ska det vara seriekoppling som ger starkare ström. Oftast vill man att lampan ska lysa när det är mörkt. Hur kan du få den här lampan att göra det? (En ledtråd finns bakpå asken.)

För att driva motorn eller lampan ska det vara seriekoppling +- +- +- som ger starkare ström.

4 Elvärme åk 5-6; station d) Styroxskärare Varning! När man trycker på strömbrytaren blir motståndstråden het. 1. Det behövs mycket elektricitet för att producera värme. Tryck på strömbrytaren bara medan du skär. Batteriet tar fort slut. 2. Hjälp varann att använda styroxskäraren. Den ena trycker på strömbrytaren. Den andra styr styroxbiten. Öva på någon liten skräp-bit. 3. Skär ut en liten figur eller dina initialer. Elektriciteten har svårt att komma genom den tunna tråden. Elektronerna möter alltså motstånd. Det kallas också resistans. Därför blir tråden så het när strömmen går igenom. Apparater som värmer med elektricitet innehåller sådana motstånd. Vilka apparater kommer du på?

Öva på någon liten skräp-bit. 3. Skär ut en liten figur eller dina initialer. Elektriciteten har svårt att komma genom den tunna tråden. Elektronerna möter alltså motstånd.

5 Elljus åk 5-6; station e) Glödlampa 1. Undersök glödlampan. 2. Rita en glödlampa och rita hur strömmen går igenom den. 3. Vad är det som gör att glödlampan lyser? 4. Vilken energi utom ljus blir det av elektriciteten i glödlampan? 5. Glaset skyddar glödtråden. Mot vad? Vad kallas det som finns innanför glaset? 6. Tänd en lågenergilampa eller ett lysrör. Vilka skillnader märker du när du jämför med glödlampan? Vilken tar mest elektricitet? Extra: Glödtråden är av en metall som heter wolfram. Inne i lysröret finns ingen glödtråd, utan en gas som heter argon.

Mot vad? Vad kallas det som finns innanför glaset? 6. Tänd en lågenergilampa eller ett lysrör.

Rörelse med el åk 5-6; station f) Elmotor 1. Bygg en motor av kopparspolen och två starka magneter. 2. Det är viktigt att ändarna på kopparspolen inte rör varandra.

6 Rörelse med el åk 5-6; station f) Elmotor 1. Bygg en motor av kopparspolen och två starka magneter. 2. Det är viktigt att ändarna på kopparspolen inte rör varandra. Nålarna som kopparspolens ändar hänger på får inte heller röra varandra. Magnetfältet kring koppartråden och magnetfälten kring magneterna stöter bort varann. Därför snurrar motorn. 3. Prova skruvmotorn: En ledningstråd, ett runt batteri, en skruv och en neodymmagnet. Det är viktigt att man använder neodymmagnet och att ledningen rör magneten från sidan.

Nålarna som kopparspolens ändar hänger på får inte heller röra varandra.

7 Elsäkerhet åk 5-6; station g) Säkring 1. Undersök säkringarna. Vad finns i dem? Hur går strömmen går igenom dem? Vad händer om mycket stark ström går igenom säkringen? Vad skulle hända om den starka strömmen inte behövde gå genom säkringen? Var finns det säkringar hemma? 2. Ett material som inte leder elektricitet kallas isolator. Var har du träffat på isolatorer? (på stationerna och annars) Vad kallas material som leder elektricitet?

Vad skulle hända om den starka strömmen inte behövde gå genom säkringen? Var finns det säkringar hemma? 2.

8 Elvärme: Drama Resistans, motstånd Alla är elektroner och rör sig i rad längs ledaren, som kan vara en linje på golvet i gy-salen, en remsa maskeringstejp på klassrumsgolvet eller gången mellan två pulpetrader. En Gymatta, böjd som tunnel är wolframtråden i glödlampan. Den kan också vara värmemotståndet i en brödrost, en ugn, ett strykjärn, en styroxskärare eller något annat som värms med elektricitet. Alla elektronerna måste passera genom tunneln. Någon trycker ihop tunneln utifrån = resistans. Det blir svårare för elektronerna att ta sig igenom. Kanske blir de t o m varma innan de pressat sig igenom tunneln. Varmt blir det i alla fall i verkligheten när elektroner tar sig genom ett motstånd.

Den kan också vara värmemotståndet i en brödrost, en ugn, ett strykjärn, en styroxskärare eller något annat som värms med elektricitet.

9 Elljus: Drama Lysrör, lågenergilampa På ett bestämt område på golvet ligger flera ärtpåsar. Det är argon-gasen som ligger i lysröret. Nu strömmar elektronerna (eleverna) genom lysröret. De lyfter upp ärtpåsarna och låter dem sedan falla till golvet igen. Ärtpåsarna ger ifrån sig energi när de faller. Någon som har tårna under kan känna energin och alla kan höra dunsen. Så lyfter elektronerna argon-atomerna till en högre energinivå. När atomerna går tillbaka till sitt ursprungliga skick, släpper de ifrån sig energin de hade fått av elektronerna som ljus.

Ärtpåsarna ger ifrån sig energi när de faller. Någon som har tårna under kan känna energin och alla kan höra dunsen.

10 Elproduktion, demo Vad händer i ett kraftverk? Generatorn tillverkar elektrisk ström när magnetfält rör sig och får får elektronerna i koppartråden att röra sig. Den här generatorn är liten och man snurrar magneterna med handkraft. Vilka andra krafter kan få en generator att snurra? (Vind, om man sätter en vindsnurra på axeln. Vatten om man sätter ett vattenhjul på axeln.) Men många kraftverk drivs av kol eller olja. Hur får man generatorn att snurra med sådana bränslen. Man eldar bränslet och värmer vatten så att det börjar koka. Vatten ångan blåser på en snurra (ångturbin) som driver generatorn. Till och med i kärnkraftverk kokar man vatten och ångan driver generatorn som tillverkar elektricitet. Men i ett kärnkraftverk eldar man inte. Man gör kärnreaktioner med uran för att vattnet ska bli varmt. Extra: Man omvandlar alltså värme energi till elektrisk energi. Mycket energi går till spillo vid omvandlingen. När elektriciteten från kraftverket kommer till våra hus, omvandlar vi mycket av den till värme igen i värmelement, för att värma husen. Det skulle vara effektivare energianvändning att använda värmen direkt, utan att förvandla den först till elektricitet och sedan till värme igen. Då behöver man förstås producera värmen nära husen som ska värmas, helst med någon förnybar energikälla.

Vatten om man sätter ett vattenhjul på axeln.) Men många kraftverk drivs av kol eller olja. Hur får man generatorn att snurra med sådana bränslen.

Relevanta dokument

Koppla ihop åtminstone 6 potatisar så här: Potatisar, eller potatisbitar, kopparspikar, zinkspikar, lysdiod 1,5 V, ledningstråd.

Elproduktion åk 5-6; station a) Potatisbatteri Koppla ihop åtminstone 6 potatisar så här: Potatisar, eller potatisbitar, kopparspikar, zinkspikar, lysdiod 1,5 V, ledningstråd. 1. En kopparspik i en potatis