INSTITUTIONEN FÖR FYSIK

Transkript

1 INSTITUTIONEN FÖR FYSIK LLTK90 Teknik för lärare i gymnasieskolan, 90 hp (1-90), Ingår i Lärarlyftet II, 90 högskolepoäng Teacher education: Technology for Upper Secondary School, 90 higher education credits Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen för fysik och senast reviderad Den reviderade kursplanen gäller från och med , vårterminen Utbildningsområde: Undervisning 25 % och Teknik 75 % Ansvarig institution: Institutionen för fysik Inplacering Uppdragsutbildning 1-90 hp Huvudområde Fördjupning - G2F, Grundnivå, har minst 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav Förkunskapskrav Behörighetsgivande lärarexamen och undervisar i detta ämne i gymnasieskolan eller i kommunal vuxenutbildning utan att vara ämnesbehörig. Huvudmannens godkännande. Mål Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna: Kunskap och förståelse Ha förståelse för vad teknik, konstruktions- och teknikutvecklingsarbete innebär.

2 Ha kunskap om teknikens historia och teknikutvecklingens betydelse för samhället. Kunna koppla samman och förstå grundläggande elektronik och elektroniska komponenter. Ha förståelse för materialens möjligheter och begränsningar utifrån olika användningsområden. Ha kunskap om grundläggande hållfasthetslära. Ha kunskap om framställning av metaller, papper, plast och byggnadsmateriel från råvara till förädling samt koppling till miljöpåverkan. Ha kunskap om hur kulturella föreställningar om teknik påverkar kvinnors och mäns yrkesval och teknikanvändning. Ha kunskap om hur komponenter och delsystem verkar i ett större system. Ha kunskap om teknik och tekniska lösningar som möts i vardagen. Ha kunskap om styr- och reglersystem i tekniska lösningar för överföring och kontroll av kraft och rörelse samt elektronik och pneumatik. Kunna utföra dokumentation i form av manuella skisser och ritningar med förklarande ord och begrepp, symboler och måttangivelser samt dokumentera med fysiska modeller. Ha kunskap om och kunna utföra grundläggande CAD-arbete. Ha kunskap om hur ett projekt läggs upp och utförs. Ha kunskap om hur en rapport kan presenteras såväl skriftligt som muntligt. Ha kunskap om hur man använder digitala hjälpmedel. Kunna uppvisa goda teoretiska kunskaper kring kvalitetsarbete. Kunna uppvisa goda teoretiska kunskaper om entreprenörskap. Kunna uppvisa goda teoretiska kunskaper inom planering, utförande och analys av mätningar inom olika system. Kunna uppvisa goda teoretiska kunskaper om förutsättningar och begränsningar för dagens och framtidens energikällor. 2/ 8 Färdigheter och förmåga Kunna redogöra för vad teknik, konstruktions- och teknikutvecklingsarbete innebär. Kunna undervisa om teknikens historia och teknikutvecklingens betydelse för samhället. Kunna undervisa om elektronik. Kunna undervisa om möjligheter och risker med olika kommunikations- och informationstekniker inom teknik och utbildning. Kunna redogöra för materialens möjligheter och begränsningar utifrån olika användningsområden. Kunna undervisa i materiallära. Kunna undervisa i hållfasthetslära.

3 Kunna undervisa om tillverkningsprocesser. Kunna undervisa om hur kulturella föreställningar om teknik påverkar kvinnors och mäns yrkesval och teknikanvändning. Kunna undervisa om hur komponenter och delsystem verkar i ett större system. Kunna undervisa om teknik och tekniska lösningar som möts i vardagen. Kunna undervisa om styr- och reglersystem i tekniska lösningar för överföring och kontroll av kraft och rörelse samt elektronik och pneumatik. Kunna undervisa om skiss-, rit- och CAD-teknik. Kunna bedöma och betygssätta elevers arbete i tekniska processer, elevers produkter och elevers kunskaper om och i teknik. Ha förmåga att genomföra ett projekt. Ha förmåga att göra en skriftlig rapport och presentera ett projekt muntligt. Kunna använda projektarbete som undervisningsform i teknikundervisning. Ha förmåga att involvera digitala hjälpmedel i teknikundervisning. Kunna undervisa om kvalitetsarbete. Kunna undervisa om entreprenörskap. Kunna undervisa om mätteknik. Kunna undervisa om energi. Kunna uppvisa fördjupad förmåga att utifrån didaktiska teorier reflektera över, analysera och värdera undervisning inom teknik och design. Kunna arbeta med kursplaner, tankar om generell teknikutbildning, planering av undervisning, kunskapsbedömning och betygssättning av elevers arbete i tekniska processer, elevers produkter och elevers kunskaper om och i teknik. Kunna uppvisa fördjupad förmåga att utifrån didaktiska teorier reflektera över, analysera och värdera undervisning inom teknik och design. Kunna arbeta med kursplaner, tankar om generell teknikutbildning, planering av undervisning, kunskapsbedömning och betygssättning av elevers arbete i tekniska processer, elevers produkter och elevers kunskapers om och i teknik. 3/ 8 Värderingsförmåga och förhållningssätt Förstå möjligheter och risker med olika kommunikations- och informationstekniker inom teknik och utbildning. Kunna värdera materialval utifrån återvinning, återanvändning i olika skeenden och livscykelperspektivet. Kunna värdera produktion, såväl konventionell som ekologisk, samt koppla till miljöpåverkan. Kunna göra grundläggande teknikfilosofietiska värderingar och genusstrukturer samt hur de har påverkat och påverkar tekniken, dess användning och tillgänglighet. Kunna värdera sociokulturella tekniska system.

4 Kunna värdera skriftliga och muntliga redovisningar av projektarbeten. Kunna värdera och diskutera möjligheter och begränsningar med energiproduktion och energianvändande. Kunna diskutera teknikämnet i gymnasieskolan och övergripande kunna beskriva vanliga undervisningsformer och teman inom ämnet. 4/ 8 Innehåll Syftet med kursen är att deltagarna ska utveckla kunskap om teknik för att kunna planera, leda och utvärdera undervisning i gymnasiet enligt gällande styrdokument. I detta ingår att genomföra formativ och summativ bedömning inklusive betygsättning av elevers kunskaper i och om teknik som en del av kunskapsområdet teknik. Kursen kommer att ta upp samtliga delar som Skolverket identifierar som centralt innehåll i teknik för årskurs 7-9 samt kurserna Teknik 1, Teknik 2 och Teknik specialisering för gymnasiet. Dessa är indelade i momenten teknik som skolämne, teknikhistoria, elektronik, informationsteknik, materiallära, hållfasthetslära, tillverkningsprocesser, genusperspektiv, tekniska system, reglerteknik, skiss- rit- och CAD-teknik, kvalitetsarbete, entreprenörskap, mätning samt energi. I samtliga moment kommer teknikdidaktik att ha en central roll. Detta inrymmer förmåga att på ett didaktiskt sätt koppla teknik som kunskapsområde till undervisning inom teknikämnet i gymnasieskolan och förutsättningar för att stödja elevers engagemang i teknik som verksamhets- och kunskapsområde. Detta innebär bland annat arbete med kursplaner, tankar om generell teknikutbildning, planering av undervisning, kunskapsbedömning och betygssättning av elevers arbete i tekniska processer, elevers produkter och elevers kunskaper om och i teknik. Förmågan att diskutera teknikämnet i gymnasieskolan och övergripande beskriva vanliga undervisningsformer och teman inom ämnet tränas. I kursen används och diskuteras digitala uttrycksformer samt olika metoder för att kommunicera teknik. Ämnesspråkets specifika karaktär i ord, begrepp och texter behandlas. Teknik som ämne Vad är teknik? Teknikutvecklingsprocessens alla delar från idé och modell, produkt eller tjänst till användning och återvinning med praktisk tillämpning av teknik och teknikutveckling inom ett eller flera teknikområden. Konstruktions- och teknikutvecklingsarbete. Enkla, skriftliga rapporter som beskriver och sammanfattar konstruktions- och teknikutvecklingsarbete.

5 5/ 8 Teknikhistoria Teknikens historia och teknikutvecklingens betydelse för samhället samt en introduktion i aktuella utvecklingsområden inom teknik. Sambandet mellan teknik- och designhistoria. Elektronik Grundläggande kunskaper inom ellära och elektronik för att skapa förståelse för hur såväl både enkla som mer komplicerade elektriska konstruktioner fungerar. Detta inkluderar både enkla beräkningar och kunskaper om olika elektriska och elektroniska komponenter. El i hemmet med strömbrytare, säkringar, en- och trefassystem, lysdioder och enkla förstärkare. Informationsteknik Tekniska lösningar inom kommunikations- och informationsteknik för utbyte av information, till exempel datorer, internet och mobiltelefoni. Internet och andra globala tekniska system. Systemens fördelar, risker och sårbarhet. Vad innebär digitalt lärande? Materiallära Materialegenskaper, materialens möjligheter och begränsningar utifrån olika användningsområden. Studier av material utifrån livscykelperspektivet. Återvinning och återanvändning av material i olika skeenden och vilka miljövinster som uppstår. Hållfasthetslära Grundläggande hållfasthetslära. Studier om drag- och tryckhållfasthet och balkar. Tekniska lösningar för hållfasta och stabila konstruktioner. Tillverkningsprocesser Framställning av metaller, papper, plast och byggnadsmateriel från råvara till förädling samt koppling till miljöpåverkan. Produktion, konventionell och ekologisk, samt koppling till miljöpåverkan.

6 Genusperspektiv Hur kulturella föreställningar om teknik påverkar kvinnors och mäns yrkesval och teknikanvändning. Grundläggande teknikfilosofi: etiska värderingar och genusstrukturer samt hur de har påverkat och påverkar tekniken, dess användning och tillgänglighet. Hur teknik och teknikens attribut könsmärks. 6/ 8 Tekniska system Hur komponenter och delsystem samverkar i ett större system. Teknik i hemmet som t.ex. wc-stol, vattenblandare och tvättmaskin. Tekniska lösningar av överföring av kraft och rörelse exempelvis trafiksignaler, hissar, bevattningsanläggningar och växellådor. Produktion och stad. Kopplingen mellan teknik, människa och samhälle. Sociokulturella tekniska system. Reglerteknik Styr- och reglersystem i tekniska lösningar för överföring och kontroll av kraft och rörelse samt elektronik och pneumatik. Hur komponenter och delsystem samverkar och ger återkoppling i ett större system. Skiss-, rit- och CAD-teknik Dokumentation i form av manuella skisser och ritningar med förklarande ord och begrepp, symboler och måttangivelser samt dokumentation med fysiska modeller. Linjetyper, vyer och snitt, måttsättning, perspektivlära och rittekniska konventioner. Grundläggande CAD. Kvalitetsarbete Kvalitetsarbete, till exempel kvalitetssäkring, miljösäkring, arbetsmiljö och riskanalys. Tekniska begrepp, teorier och modeller innefattande beräkningar och rimlighetsbedömningar. Teknisk problemanalys, problemlösning, rimlighetsbedömning och värdering av egna och andras lösningar. Utrustning, till exempel programvara, maskiner och verktyg i vid mening. Val av dessa med hänsyn tagen till arbetsmiljö och säkerhet. Tekniskt språk, teknisk kommunikation och dokumentation.

7 Teknikens och teknikerns roll i strävan mot ett hållbart samhälle. 7/ 8 Entreprenörskap Entreprenörskap och entreprenörskapets villkor med utgångspunkt i innovativa och kreativa processer. Teknisk innovation mot en bakgrund av teknikens historiska utveckling och formgivning. Innovationsprocessen studeras och kopplingar till samhälleliga och ekonomiska förutsättningar görs. Projektarbets-, kommunikations-, presentations- och modellteknik, till exempel digitala medier och programvaror, manualer och instruktioner, muntliga och skriftliga framställningar samt digitala och manuella tekniker för att skapa modeller. Mätning Planering och genomförande av experimentella undersökningar samt hur mätdata inhämtas, analyseras och redovisas. Mätteknik, till exempel principer för mätgivare och komponenter, mätning av olika storheter, användning och tolkning av resultat. Principer och tekniker för mätning och registrering av prestanda i mekaniska, pneumatiska, hydrauliska och elektriska system. Dimensionsanalys och rimlighetsbedömning. Visualisering och analys av tekniska system och processer med hjälp av anpassad programvara. Matematiska modeller för givna förlopp. Energi Förutsättningar och begränsningar för dagens och framtidens energikällor för transporter, uppvärmning och elproduktion. Energi- och resurseffektivisering för ett hållbart samhälle. Principer och samband för omvandling av elektrisk energi till mekanisk energi och vice versa, till exempel motor och generator. De matematiska och fysikaliska förutsättningarna och de teknikvetenskapliga grunderna för energiöverföring i olika system med betoning på analys, beräkningar, simuleringar och rimlighetsbedömningar. Principer och samband för mekaniska, hydrauliska, pneumatiska och elektriska transmissionssystem för energiöverföring.

8 8/ 8 Former för undervisning Undervisningen sker på distans med totalt 12 campusförlagda träffar med laborationer, studiebesök och seminarier. Kursen ges på helfart. Undervisningsspråk: svenska Former för bedömning Examinationen består av en kombination av tentamina, laborationer, seminarier, inlämningsuppgifter och redovisningar. Student har rätt till byte av examinator, om det är praktiskt möjligt, efter att ha underkänts två gånger på samma examination. En sådan begäran ställs till institutionen och skall vara skriftlig. Betyg På kursen ges något av betygen Godkänd (G) och Underkänd (U). Kursvärdering I slutet av kursen ges möjlighet att anonymt fylla i en kursvärdering. Resultatet publiceras på kurshemsidan i Göteborgs universitets lärplattform (GUL).