Teknik som skolämne del 1, 15 hp

Transkript

1 Teknik som skolämne del 1, 15 hp Anton Lindahl, kursledare Ann-Marie von Otter, kurslärare 1

2 LTK010, Teknik som skolämne del 1, 15 högskolepoäng Välkommen till kursen LTK010! I detta dokument beskrivs kursens innehåll och upplägg, inklusive examinationer. Ytterligare information om kursen kommer att läggas ut på Göteborgs universitets lärplattform, GUL. Kursen riktar sig främst till lärare i årskurs 7-9 och gymnasiet som önskar få en ökad kompetensbehörighet i teknikämnet. Genom sitt upplägg och innehåll är kursen lätt att individualisera och kan passa alla oberoende av förkunskaper. Kursen innehåller två obligatoriska campusträffar. Dessa ger möjlighet till diskussioner, studiebesök och laborationer. Den övriga undervisningen kommer att ske på distans. Om du önskar att validera dina kunskaper så passar detta kursupplägg särskilt bra. Utöver denna kurs kommer ytterligare fem kurser à 15 hp att erbjudas. Efter att ha genomfört kurserna 1-3 uppnås kompetens att undervisa i teknik i årskurs 7-9. Efter att även ha genomfört kursena 4-6 uppnås kompetens att undervisa i teknik på gymnasiet. Att studera på distans Att studera på distans kräver ofta en annan typ av självdisciplin än vid campusförlagda kurser. Många har påbörjat en nätbaserad kurs som tidsoptimister i tron att distansstudier är något man kan klara av vid sidan av de övriga åtaganden som man har. Ett gott råd är därför att planera studierna väl redan från början. Moment Kursen innehåller nedanstående områden som fördelar sig på två delkurser, en teoretisk del (14 hp) och en del med laborationer och seminarier (1 hp): Teknikbegreppet Vad är teknik? Teknikutvecklingsprocessens alla delar från idé och modell, produkt eller tjänst till användning och återvinning med praktisk tillämpning av teknik och teknikutveckling inom ett eller flera teknikområden. Enkla, skriftliga rapporter som beskriver och sammanfattar konstruktionsoch teknikutvecklingsarbete. Teknikhistoria Teknikens historia och teknikutvecklingens betydelse för samhället samt en introduktion i aktuella utvecklingsområden inom teknik. Sambandet mellan teknik- och designhistoria. Elektronik Grundläggande kunskaper inom ellära och elektronik för att skapa förståelse för hur såväl både enkla som mer komplicerade elektriska konstruktioner fungerar. Detta inkluderar både enkla beräkningar och kunskaper om olika elektriska och elektroniska komponenter. El i hemmet med strömbrytare, säkringar, en- och trefassystem, lysdioder och enkla förstärkare. Informationsteknik Tekniska lösningar inom kommunikations- och informationsteknik för utbyte av information, till exempel datorer, internet och mobiltelefoni. 2

3 Internet och andra globala tekniska system. Systemens fördelar, risker och sårbarhet. Vad innebär digitalt lärande? Mål Efter avslutad kurs förväntas studenten: Kunskap och förståelse o Ha förståelse för vad teknik och teknikutvecklingsarbete innebär. o Ha kunskap om teknikens historia och teknikutvecklingens betydelse för samhället. o Kunna koppla samman och förstå grundläggande elektronik och elektroniska komponenter Färdighet och förmåga o Kunna redogöra för vad teknik och teknikutvecklingsarbete innebär. o Kunna undervisa i teknikbegreppet. o Kunna undervisa om teknikens historia och teknikutvecklingens betydelse för samhället. o Kunna undervisa i elektronik. o Kunna undervisa om möjligheter och risker med olika kommunikations- och informationstekniker inom teknik och utbildning. Värderingsförmåga och förhållningssätt o Förstå möjligheter och risker med olika kommunikations- och informationstekniker inom teknik och utbildning. Litteratur Obligatorisk litteratur Sven Ove Hansson, Edvard Nordlander, Inga-Britt Skogh (Red.), Teknikutbildning för framtiden, Liber, 2011, ISBN Bo Sundin, Den kupade handen, Carlsson, 2006, ISBN Stig Borgström, Gilbert Jönsson, Rune Kullberg, Elektricitetslära med tillämpningar, Studentlitteratur AB, 1996, ISBN Staffan Selander, Eva Svärdemo-Åberg (Red.), Didaktisk design i digital miljö, Liber, 2009, ISBN Maths Isacson, Industrisamhället Sverige: Arbete, ideal och kulturarv, Studentlitteratur AB, 2007, ISBN , urval ca 200 sidor Hans Johannesson, Jan-Gunnar Persson, Dennis Pettersson, Produktutveckling Effektiva metoder för konstruktion och design, Liber, 2013, ISBN , urval ca 200 sidor Per Gyberg, Jonas Hallström (Red.), Världens gång teknikens utveckling, Studentlitteratur AB, 2009, ISBN , urval ca 200 sidor Skolverket, Kunskapsbedömning i skolan - praxis, begrepp, problem och möjligheter, Skolverket, 2011 Aktuella läroplaner och kursplaner för grundskolan och gymnasieskolan. Hämtas från Referenslitteratur Marc De Vries, Teaching about Technology. An introduction to the philosophy of technology for non-philosophers, Springer, 2005, ISBN Silwa Claesson, Lärares hållning, Studentlitteratur AB, 2009, ISBN

4 Ulf Jämterud, Digital kompetens i undervisningen, Natur Kultur, 2010, ISBN Christina Löfving, Digitala verktyg och sociala medier i undervisningen, Liber, 2012, ISBN Former för bedömning Kursens innehåll examineras genom: Aktiv närvaro på seminarier och laborationer. Skriftlig hemtentamina. Student har rätt till byte av examinator, om det är praktiskt möjligt, efter att ha underkänts två gånger på samma examination. En sådan begäran ställs till institutionen och skall vara skriftlig. Betyg Betygskalan omfattar betygsgraderna Underkänd (U) och Godkänd (G). För betyget G ska den studerande visa sig ha uppnått kursmålen. Detta visas genom en aktiv närvaro på seminarier och laborationer (totalt 1 hp) och godkänd tentamina (14 hp). Kursvärdering Kursvärdering sker individuellt via GUL. Kursvärderingen sammanställs och meddelas via GUL. Hemtentamina Tentamina lämnas ut via GUL och ska vara inskickad via GUL. För att komma åt och kunna skicka in tentan behövs access till GUL:s låsta sidor, vilket i sin tur kräver registrering, se välkomstbrevet. Tid för kursträffar De campusförlagda träffarna kommer att äga rum på Chalmers campus Johanneberg i fysikhusen. Det går att söka efter salar på den här kartan: 20 januari februari 20 januari Introduktion FL52 Anton Lindahl Föreläsning FL52 Ann-Marie von Otter Föreläsning FL52 Anton Lindahl 4

5 23 februari Föreläsning FL52 Ann-Marie von Otter Seminarium FL52 Ann-Marie von Otter 24 februari Laboration F7105A Anton Lindahl Laboration F7105A Anton Lindahl 5