UTBILDNINGVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN. Grundnivå/First Cycle

Transkript

1 UTBILDNINGVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN LLTK30, Teknik för lärare åk 7-9, 30 hp (16-45 hp). Ingår i Lärarlyftet, 30,0 högskolepoäng Technology for teachers year 7-9, 30.0 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen för didaktik och pedagogisk profession att gälla från och med Utbildningsområde: Naturvetenskapligt 100 % Ansvarig institution: Institutionen för didaktik och pedagogisk profession 2. Inplacering Kursen ges som uppdragsutbildning inom Lärarlyftet och vänder sig till lärare som som behöver komplettera sin utbildning i teknik för att bli behöriga att undervisa teknikämnet i åk Förkunskapskrav För tillträde till kursen krävs lärarexamen samt kurser omfattande minst 15 hp i teknik. 4. Innehåll Kursen behandlar två tematiska områden, tekniska processer och tekniska system. Båda dessa områden bygger på kunskaper om tekniska lösningar. Tekniska lösningar kan ses som drivkrafter bakom samhällsutvecklingen både ur ett nationellt och ett internationellt perspektiv. Förmågan att analysera vanliga tekniska lösningar, se hur de är uppbyggda, förstå deras funktion och förutsättningar samt kunna förklara och visualisera är viktiga delar av kunskapsområdets kärna. Kursen behandlar därför tekniska processer för att belysa och skapa förståelse för hur tekniska problem kan lösas systematiskt. Tekniska system är ett viktigt begrepp, som används som centralt tema i kursen, bland annat exemplifierat med transportsystem, kommunikativa system och produktionssystem. Tekniska system används också som innehållsligt exempel i didaktiska analyser av kursplaner i teknik, läroböcker och andra dokument, med målsättning att välja undervisningsmaterial och planera undervisning. Teknikdidaktik har en central plats i kursen för att utveckla förmågan att koppla teknik som kunskapsområde till undervisning inom teknikämnet i grundskolan, och ge förutsättningar för att stödja elevers engagemang i

2 teknik som verksamhets- och kunskapsområde. Det innebär bland annat arbete med kunskapsbedömning och betygsättning av elevers arbete i tekniska processer, elevers produkter och elevers kunskaper i och om teknik. En viktig utgångspunkt är att kursens olika moment skall ge kunskaper i och möjligheter att träna på att bryta ner komplexa frågeställningar till hanterbara delfrågor i olika sammanhang. Delkurs 1 fokuserar på tekniska processer och behandlar följande moment: Produktutvecklingsprocesser Konstruktionsteknik Tillverkningsprocesser Från manuell ritteknik till konstruktion i 3D-CAD Teknikdidaktik Delkurs 2 fokuserar på tekniska system och behandlar följande moment: Infrastruktursystem och kommunikation Styr- och reglerteknik Elteknik och elektronik Teknikdidaktik 2/ 3 5. Mål Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna: identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och föreslå lösningar redogöra för och värdera tekniska processer och använda olika konstruktionstekniker kommunicera och visualisera teknik med etablerade och relevant terminologi, begrepp och visualiseringssätt samt kunna förhålla sig till teknikkommunikation som genre redogöra för viktiga tekniska system och diskutera deras relation till och ömsesidiga beroende av samhälle, människor och natur redogöra för viktiga principer för styr- och reglerteknik och använda grundläggande elteknik och elektronik redogöra för hur undervisning i teknik på grundskolan kan byggas upp, planeras, genomföras och utvärderas i relation till teknikdidaktisk forskning och styrdokument 6. Litteratur Se bilaga. 7. Former för bedömning Kursens innehåll examineras med utgångspunkt i enskild dokumentation av projekt och inlämningsuppgifter enskild dokumentation av planering, genomförande och utvärdering av undervisningssekvenser skriftliga tentamina Student har rätt till byte av examinator, om det är praktiskt möjligt, efter att ha underkänts två gånger på samma examination. En sådan begäran ställs till institutionen och skall vara skriftlig. 8. Betyg Betygskalan omfattar betygsgraderna Underkänd (U), Godkänd (G), Väl godkänd (VG). För betyget Godkänd på hela kursen krävs godkänt på samtliga examinerande moment. För betyget Väl godkänd på hela kursen krävs VG på minst en av delkurserna.

3 3/ 3 9. Kursvärdering Kursvärdering sker dels individuellt via GUL och dels genom kursvärderingsmöte med kursledare och studentrepresentanter vid ett par tillfällen under kursen. 10. Övrigt Undervisningsspråk: svenska. Kursen ges i kvartsfart med tio campus förlagda föreläsningar under ett år. Däremellan sker projektarbete, litteraturberabetning och grupparbeten på distans genom lärplattformen GUL.

4 LLTK30, Teknik för lärare årskurs högskolepoäng Obligatorisk litteratur Delkurs 1 Alfredsson, Alf m fl, (2003) Teknisk basbok. Stockholm: Liber, , 224 s (urval ca 75s). Dahlberg Tore (2001). Teknisk hållfasthetslära Studentlitteratur 391 s (urval ca 200 s) de Vries, Marc (2006). Teaching about technology, an introduction to the philosophy of technology for non philosophers. Springer verlag. 184 s. (urval ca 100 s.) Gyberg, Per & Hallström, Jonas (Red.) (2009) Världens gång teknikens utveckling, Lund: Studentlitteratur 384 s. (urval, ca 200 s.) Karlsson, Bengt (2004). Maskinteknik, Konstruktion A. Natur och Kultur. ISBN (228 s.) Kasemo, Bengt (2009). Energi - Möjligheter och Dilemman, IVA och KVA, (126 s.) Kompendier i CAD (150 s.) Löfgren, Bo (2002). Design och produktutveckling. Stockholm. Liber AB. ISBN , (208 s.) Nyberg, Christer (2003). Mekanik grundkurs Liber AB, 336 s (urval ca 150 s.). Taavola, Karl (2009). Ritteknik 2000, faktabok Athena lär, 272 s (urval ca 100 s.) Taavola Karl (2009). Ritteknik 2000, övningsbok Athena lär, 80 s Artiklar och utdrag (tillhandahålls delvis av kursledaren): Andersson, Björn, Svensson Maria, & Zetterqvist, Ann (2008). Några uppgifter som belyser elevers uppfattningar om vad som är teknik. NORDINA, 4, (2), Collier-Reed, Brandon, Case, Jennifer & Linder, Cedric (2009). The experience of interacting with technological artefacts. European Journal of Engineering Education, 34(4), Dakers, John (2005). Technology Education as Solo Activity or Socially Constructed Learning. International Journal of Technology and Design Education, 15, Delkurs 2 de Vries, Marc (2006). Teaching about technology, an introduction to the philosophy of technology for non philosophers. Springer verlag. 184 s. (urval ca 50 s.) Gyberg, Per & Hallström, Jonas (Red.) (2009) Världens gång teknikens utveckling, Lund: Studentlitteratur 384 s. (vissa kapitel, teknik och det moderna samhället, ca 60 s.) Isacson, Maths (2007). Industrisamhället Sverige: Arbete, ideal och kulturarv, Lund: Studentlitteratur, 312 s. (urval 100 s.) Janson, Erik (2007). Styr- och reglerteknik, Liber, ISBN , (160 s.)

5 Jonson Bo (2001), Grundläggande Elektronik, Liber, ISBN , (136 s.) Karlsohn, Thomas (red.) (2009). Samhälle, teknik och lärande. (Lärande och IT, nr 3) Stockholm: Carlssons. 196 s (urval ca 130 s.) Klasander, Claes (2010): Talet om tekniska system: förväntningar, traditioner och skolverkligheter. Linköpings universitet (avhandlingsmanus, utdrag ca 100 s.) Kompendier i Datorteknik och informationsteknologi (150 s.) Kågeson, Per (2007). Vilken framtid har bilen? En analys av vägtrafiken. Stockholm: SNS förlag, 354 s. (urval, ca 250 s.) Reppen, Laila (2000) Så byggdes staden Svensk byggtjänst 150 s. Artiklar och utdrag (tillhandahålls delvis av kursledaren): Anielski, Mark (2007). What s wrong with the picture of progress? Ur The Economics of Happiness: Building Genuine Wealth. New Society Publishers, s Castells, Manuel, Lärdomar av internets historia. Internetgalaxen: reflektioner om internet, ekonomi och samhälle (Uddevalla, 2002), Dawes, Robyn & Messik, David (2000) Social dilemmas. International Journal of Psychology, 35(2), Hughes, Thomas (1989) The evolution of large technological systems. I Wiebe E. Bijker, Thomas P. Hughes & Trevor J. Pinch (red) The Social Construction of Technological Systems. MIT press. s Ingelstam, Lars (1994). System: Teknik och människor i samspel. I Ginner, T & Mattsson, G. (Red.). Teknik i skolan (pp ). Lund: Studentlitteratur Svensson, Maria & Ingerman, Åke (2009). Discerning technological systems related to everyday objects mapping the variation in pupils experience. International journal of technology and design education, DOI /s x/