PC2129, Neuropsykologi och kognitiv neurovetenskap, 15 högskolepoäng

Transkript

1 Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden PC2129, Neuropsykologi och kognitiv neurovetenskap, 15 högskolepoäng Neuropsychology and Cognitive Neuroscience (15 higher education credits) Avancerad nivå (Second Cycle) 1. Fastställande Kursplanen har fastställts av Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden att gälla från och med höstterminen 2007 med ändring , Senaste ändringen skall gälla från och med vårterminen 2010 Utbildningsområde: Samhällsvetenskap Huvudområde: Psykologi (SNPSA) Ansvarig institution: Psykologiska institutionen 2. Inplacering A1N. Kursen är en kärnkurs och ges som fristående kurs på avancerad nivå. 3. Förkunskapskrav För tillträde till kursen krävs högskoleutbildning omfattande 180 högskolepoäng (120 poäng) eller mer. Kursen kan bl.a. sökas av psykologstuderande som genomfört 180 högskolepoäng (120 poäng) av psykologprogrammet. 4. Innehåll Kursen ger en bred och gedigen introduktion till det neuropsykologiska kunskapsfältet. Kursen ger deltagarna ökad kapacitet att förstå och arbeta med personer som drabbats av neuropsykologiska funktionsbegränsningar. I denna kurs kombineras psykologisk kunskap med kunskap om hjärnans funktion och organisation. Neuropsykologiska aspekter bakom såväl normal som avvikande funktion inom kognitiv, perceptuell, emotionell och social funktion behandlas. Barn, vuxen och äldreperspektivet innefattas. Fokus kommer dock att läggas på vux

2 2 (5) enperspektivet. Kursen inleds med en genomgång av hjärnans grundläggande anatomi och hjärnans funktionella system och utveckling. Därefter följer en översiktlig beskrivning av de viktigaste mätmetoderna och hjärnavbildningsteknikerna som används inom neuropsykologisk forskning och klinisk verksamhet. Resten av kursen kommer att inriktas på beskrivning av samband mellan kognitiva processer och hjärnans struktur och funktion. Såväl normal funktion som effekter av förvärvade hjärnskador belyses. Följande områden behandlas: perception och spatial förmåga/perceptuella störningar och agnosier uppmärksamhet/uppmärksamhetsstörningar minne/amnesier motorisk handlingsförmåga/apraxier språkfunktion/afasier frontallobens funktion/störningar efter nedsatt frontallobsfunktion social kognition/förändringar i social och emotionell funktion efter hjärnskada lateralisering av kognitiva funktioner Kursen kommer också att kort beröra rehabilitering och hjärnans förmåga till återhämtning efter förvärvad hjärnskada. 5. Mål Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna: Kunskap och förståelse översiktligt redogöra för hjärnans funktionella anatomi och organisation översiktligt redogöra för vanliga former av hjärnskador eller störd hjärnfunktion som kan leda till neuropsykologiska funktionsbegränsningar översiktligt redogöra för mätmetoder och hjärnavbildningstekniker som används inom neuropsykologisk forskning och klinisk verksamhet redogöra för centrala teorier och begrepp inom det neuropsykologiska kunskapsområdet och inom kognitiv neurovetenskap för perceptuella, kognitiva, emotionella och sociala funktioner beskriva och förklara centrala neuropsykologiska symtom och syndrom som amnesi, afasi, uppmärksamhetsstörning, exekutiv störning, agnosi och neglekt översiktligt redogöra för samband mellan neurala system och psykologiska modeller för kognitiv och emotionell funktion Färdighet och förmåga beskriva hur förvärvade skador eller förändrad hjärnfunktion kan

3 6. Kurslitteratur 3 (5) kopplas till kognitiva och emotionella funktionsbegränsningar på en översiktlig nivå tillämpa kunskap om samband mellan neurala system och psykologiska modeller för att analysera och bättre förstå de problem som patienter med avvikande hjärnfunktion kan uppvisa Se separat litteraturlista. 7. Former för bedömning Examinationen består av tre delar: en hemtentamen, två gruppseminarier och en skriftlig tentamen. Hemtentamen och skriftlig tentamen examinerar de väsentliga delarna av litteraturen och föreläsningarna. Det första gruppseminariet är en laboration där hjärnans funktionella anatomi analyseras och diskuteras. I det andra seminariet arbetar gruppen med frågeställningar till ett givet patientfall. Denna uppgift tränar förmågan att integrera teori med ett kliniskt fall. Båda gruppseminarierna är obligatoriska. Frånvaro skall tas igen enligt överenskommelse med kursledaren/seminarieledaren. Student äger rätt till byte av examinator efter att ha underkänts två gånger på samma examination, om det är praktiskt möjligt. En sådan begäran ställs till institutionen och skall vara skriftlig. Om kursen ändras till innehåll och/eller litteratur kan examination ske enligt denna kursplan inom ett år efter ändringen. Studenten garanteras minst tre provtillfällen inklusive ordinarie provtillfälle. Därefter prövas i varje enskilt fall om examination får göras enligt den äldre kursplanen. Om kursen helt upphör kan den examineras inom två år efter det att kursen senast givits. Därefter skall det prövas i varje enskilt fall om examination får göras. 8. Betyg Hemtentamen och skriftlig tentamen bedöms med betygsskalan Väl godkänd (VG), Godkänd (G) och Underkänd (U). På dessa prov krävs minst 60% av fullt resultat för betyget Godkänd och minst 80% av fullt resultat för betyget Väl Godkänd. Båda gruppseminarierna är obligatoriska. En individuell skriftlig redovisning skall lämnas in från seminariet som bygger på ett patientfall. Detta seminarium bedöms med betygsskalan Godkänd (G) och Underkänd (U). För att erhålla betyget Godkänd krävs en i huvudsak relevant analys och beskrivning av: 1) centrala neuropsykologiska symtom och syndrom 2) samband mellan neurala system och kognitiv och emotionell funktion och 3) samband mellan förändrad hjärnfunktion och kognitiva och emotionella funktionsbegränsning. För att erhålla slutbetyget Väl Godkänd krävs godkänt seminarium samt betyget Väl Godkänd på hemtentamen och den skriftliga tentamen. 9. Kursvärdering

4 Kursledaren ansvarar för att de studerande bereds tillfälle att göra en kursvärdering i slutet av kursen. Sammanställningen behandlas i beredningsgruppen för fristående kurser och förmedlas både till de studenter som genomförde värderingen och till de studenter som skall påbörja kursen. Sammanställningen samlas i en särskild pärm för varje kurs och hålls tillgänglig för studenter. 10. Övrigt 4 (5)

5 5 (5) Litteratur PC2129, Neuropsylologi och kognitiv neurovetenskap Litteraturlistan har fastställts av prefekten Eriksson, Håkan (2001). Neuropsykologi: Normalfunktion, demenser och avgränsande hjärnskador. Stockholm: Liber AB. 342 s Hansen, Stefan (2000). Från neuron till neuros: En introduktion till modern biologisk psykologi. Stockholm: Natur och Kultur. 305 s Nyman, Håkan, & Bartfai, Aniko (red:er). (2000). Klinisk neuropsykologi. Valda delar. Lund: Studentlitteratur. 353 s Ward, Jamie (2006). The student s guide to cognitive neuroscience (paperback). Hove: Psychology Press Ltd. 403 s Artiklar och utdrag enligt kursledarens anvisningar 100 s