Åtgärdsprogrammet mot växtnäringsförluster från jordbruket
|
|
- Karolina Karlsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Åtgärdsprogrammet mot växtnäringsförluster från jordbruket 2006
2 Åtgärdsprogrammet Sveriges åtgärdsprogram Det första svenska åtgärdsprogrammet för minskat kväveläckage togs fram redan i slutet av 1980-talet när övergödningsproblemen började uppmärksammas. Programmet har sedan starten också kommit att omfatta åtgärder för att minska fosfor- och ammoniakförlusterna från jordbruket. Arbetet utgår från internationella åtaganden och de av Sverige beslutade miljömålen. De mest långtgående eller omfattade åtgärderna vidtas i de utpekade nitratkänsliga områdena (se karta). Skåne,Halland och Blekinge Kustområden samt Gotland och Öland Jordbruksområden i Östergötland, söder om Vänern samt kring sjöarna Mälaren och Hjälmaren Åtgärderna i programmet genomförs med hjälp av: lagstiftning ekonomiska styrmedel (miljöersättningar, skatt) rådgivning och information försöks- och utvecklingsverksamhet Internationella åtaganden Arbetet för att begränsa och minska utsläpp till luften och våra vatten har pågått länge. Flera internationella överenskommelser har antagits under de senaste årtiondena med syfte att begränsa utsläppen av miljöföroreningar. När det gäller jordbrukets växtnäringsförluster har till exempel Helsingforskonventionen inom Helsingforskommissionen (HELCOM) och Oslo Pariskonventionen (OSPAR) betydelse. Båda är till för att minska utsläppen av föroreningar i våra havsvatten. Målet för HELCOM är att skydda Östersjön från alla typer av föroreningar från land, sjöfart och flyg. Bland annat vill konventionen halvera 1985 års nivå av de kväveutsläpp som orsakats av människan. OSPAR har som mål att skydda och bevara de marina ekosystemen i Nordsjön och Nordostatlanten. 2
3 Inom EU finns sedan 1991 en gemensam lagstiftning, allmänt benämnd nitratdirektivet (91/676/EEG), som innehåller minimikrav för att minska kväveförluster (nitratförluster) från jordbruket till såväl yt- och grundvatten som kustoch havsvatten. Enligt direktivet ska varje medlemsland peka ut områden som är känsliga för nitratpåverkan och upprätta ett åtgärdsprogram med målet att minska näringsläckaget från jordbruket. Ett annat direktiv inom EU, det så kallade IPPC-direktivet (96/61/EEG), syftar till att genom samordnade åtgärder förebygga och minska föroreningar från ett antal verksamheter, däribland stora djuranläggningar med svin och fjäderfän där förluster i form av nitrat och ammoniak kan vara stora. I slutet av 1999 skrev Sverige tillsammans med länder i Europa och Nordamerika under ett protokoll inom FN-organet UNECE:s konvention för långväga gränsöverskridande luftföroreningar. Protokollet gäller åtgärder mot utsläpp av flera luftföroreningar, däribland ammoniak. Nationella miljömål År 1999 antog Sveriges riksdag 15 miljökvalitetsmål. Med de nya målen togs ett samlat grepp om arbetet med att minska samhällets belastning på miljön. Ett av målen, Ingen övergödning, angriper problemen med förluster av närsalter till mark och vatten. För att konkretisera miljöarbetet har riksdagen också antagit delmål på väg mot miljömålen. Följande delmål till Ingen övergödning berör jordbruket: Till år 2010 ska de svenska vattenburna utsläppen av fosforföreningar från mänsklig verksamhet till sjöar, vattendrag och kustvatten ha minskat med minst 20 procent från 1995 års nivå. De största minskningarna ska ske i de känsligaste områdena. Senast år 2010 ska de svenska vattenburna utsläppen av kväveföreningar från mänsklig verksamhet till haven söder om Ålands hav ha minskat med minst 30 procent från 1995 års nivå. Senast år 2010 ska utsläppen av ammoniak i Sverige ha minskat med minst 15 procent från 1995 års nivå. Det är främst utifrån detta miljökvalitetsmål, med tillhörande delmål, som åtgärderna med att minska förlusterna av växtnäring från jordbruket utgår ifrån. Foto: Urban Wigert 3
4 Hjälpmedel för att genomföra åtgärderna Lagstiftning Vissa av åtgärderna i åtgärdsprogrammet genomförs genom lagstiftning. De bestämmelser som rör miljön finns samlad i miljöbalken och förordningar och föreskrifter till miljöbalken. Mycket av det som görs i jord- och skogsbruk riskerar att skada eller störa miljön, därför är det nödvändigt att visa hänsyn i sådana verksamheter. För vissa aktiviteter och åtgärder finns tydliga bestämmelser i lagstiftningen, för andra är bestämmelserna bara allmänt hållna. Vare sig det finns detaljerad lagstiftning för en åtgärd eller inte gäller alltid miljöbalkens allmänna hänsynsregler. De innebär kortfattat att alla som bedriver eller tänker bedriva en verksamhet måste skaffa sig den kunskap och vidta de åtgärder som behövs, för att skydda människors hälsa och miljön mot skada eller olägenhet. Mer detaljerade bestämmelser som rör växtnäringshantering finns dels i förordningen om miljöhänsyn i jordbruket, dels i Jordbruksverkets föreskrifter om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring. I förordningen om miljöhänsyn i jordbruket finns bestämmelserna om lagringskapacitet för stallgödsel, täckning av gödselbehållare och påfyllning av stallgödsel under täckning, samt bestämmelser för en viss andel höst- eller vinterbevuxen mark (så kallad grön mark). I Jordbruksverkets föreskrifter om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring finns bestämmelserna om krav på spridningsareal, särskilda spridningsbestämmelser samt detaljerade bestämmelser om grön mark. Lagring av stallgödsel För att stallgödsel ska kunna spridas vid för miljön lämpliga tidpunkter under året krävs att man också kan lagra tillräckligt mycket av den på ett bra sätt. Stallgödsel ska lagras så att risken för förorening av yt- och grundvatten minimeras. Lagringsutrymmena måste därför vara utformade så att avrinning eller läckage till omgivningen förhindras. Även regnvatten som rinner av från gödselanläggningar betraktas som stallgödsel eller förorenat vatten och måste därför samlas in och lagras. För alla jordbruksföretag med fler än tio djurenheter finns krav på lagringskapacitet. I de utpekade känsliga områdena finns krav på lagringskapacitet för alla företag med fler än två djurenheter. Hur länge ett jordbruksföretag ska kunna lagra sin gödsel i avvaktan på spridning varierar från sex till tio månader, beroende på var man befinner sig i landet och vilket djurslag gödseln som ska lagras kommer ifrån. Täckning och påfyllning av flytgödsel- och urinbehållare Stora förluster av ammoniak kan ske vid lagring av stallgödsel. Förlusterna kan minskas kraftigt om luften direkt ovanför flytgödselbehållaren hindras från att cirkulera. En metod som effektivt motverkar ammoniakförluster är att täcka gödselbehållarna med till exempel tak, flytande plasttäcke eller ett stabilt svämtäcke. Om påfyllning av flytgödsel- eller urinbehållaren görs under täckningen kan svämtäcket eller någon annan flytande täckning hållas intakt även under påfyllningen. Därmed minskar risken för ammoniakavgång. För Götaland och delar av Svealands slättbygder finns det särskilda krav på djurhållande jordbruksföretag för hur påfyllning av flytgödselbehållare ska göras, samt krav på täckning. 4
5 Foto: Henrik Nätterlund Begränsningar av den mängd gödsel som får tillföras Med hänsyn till miljön finns det begränsningar för hur mycket gödsel som får tillföras per hektar mark. Kravet på en viss spridningsareal finns för att undvika att alltför stora gödselgivor förorsakar växtnäringsförluster till sjöar, vattendrag och hav. Från den 1 januari 2006 gäller, med vissa undantag, att tillförseln av fosfor inte får överskrida 22 kg per hektar spridningsareal under ett år, räknat som ett genomsnitt över en femårsperiod. Inom de utpekade känsliga områdena får tillförseln av kväve genom gödselmedel inte överskrida vad som anses nödvändigt för grödan på den aktuella växtplatsen. Spridning av gödselmedel Reglerna för försiktighetsåtgärder vid spidning av gödselmedel varierar mellan olika områden i Sverige. I de utpekade känsliga områdena finns mer långtgående regler än i övriga landet. För hela landet gäller att stallgödsel och andra organiska gödselmedel, som sprids under tiden den 1 december till den 28 februari, ska brukas ner samma dag. I Hallands, Skåne och Blekinge län ska dock nedbrukning av stallgödsel ske redan inom fyra timmar om den sprids på obevuxen mark. Det gäller under hela året. Mineralgödsel baserad på urea som sprids på obevuxen mark ska alltid brukas ned inom fyra timmar från spridning. Regeln är till för att minimera ammoniakförluster vid spridningen och gäller för hela landet. För de utpekade känsliga områdena gäller även följande försiktighetsåtgärder: Gödselmedel får inte spridas på vattenmättad eller översvämmad mark. Gödselmedel får inte spridas på snötäckt eller frusen mark. Stallgödsel eller andra organiska gödselmedel får inte spridas under tiden 1 januari 15 februari. 5
6 Foto: Mats Pettersson Mineralgödselkväve får inte spridas under tiden 1 november 15 februari. Under tiden 1 augusti 30 november får stallgödsel och andra organiska gödselmedel bara spridas i växande gröda eller före höstsådd i Blekinge, Skåne, Hallands och Gotlands län, på Öland samt inom de känsliga kustområdena. Fastgödsel (undantaget fjäderfägödsel) får dock spridas på obevuxen mark utan krav på efterföljande höstsådd under tiden 20 oktober 30 november i Blekinge, Skåne och Hallands län, om nedbrukning sker inom fyra timmar. Detsamma gäller den 10 oktober 30 november i Gotlands län samt på Öland och inom kustområdena i de övriga känsliga kustområdena om nedbrukning sker samma dag. Spridning av flytgödsel i växande gröda Större delen av ammoniakförlusterna vid spridning av stallgödsel sker inom de första timmarna efter spridningen. Därför kan en snabb nedbrukning eller direkt placering av gödseln i marken minska förlusterna på ett effektivt sätt. Vid spridning i växande gröda är det dock inte alltid möjligt att bruka ner gödseln. I Hallands, Skåne och Blekinge län ska spridning av flytgödsel i växande gröda ske med teknik som effektivt minskar förlusterna av ammoniak. Spridning i växande gröda ska ske med: teknik som innebär att gödseln placeras direkt på marken under växttäcket, till exempel bandspridningsteknik, myllningsaggregat eller liknande teknik som innebär att gödseln placeras direkt i marken, teknik som innebär att 1 del gödsel späds ut med minst en 1/2 del vatten före spridning, eller teknik som innebär att spridningen följs av bevattning med minst 10 mm vatten. Bevattningen ska påbörjas senast inom fyra timmar och vara avslutad inom tolv timmar efter det att spridningen inleddes. Regn får räknas in i kravet på minst 10 mm vatten. Regler om höst- eller vinterbevuxen mark En effektiv åtgärd för att minska växtnäringsförlusterna från åkermark under höst och vinter är att hålla marken bevuxen (grön mark) under denna period, speciellt i områden med lätta jordar och milt klimat. För Halland, Skåne och Blekinge anger reglerna att 60 procent av åkermarken ska vara bevuxen under höst och vinter, i övriga Götaland gäller 50 procent. För att marken ska anses vara höst- eller vinterbevuxen finns bestämmelser för tidpunkter för sådd och brytning av vissa grödor. 6
7 Ekonomiska styrmedel I Sverige har det funnits miljöavgifter för att minska användningen av gödselmedel sedan Det finns nu särskilda skatter på innehållet av kväve och kadmium i gödselmedel. I januari 2006 var skatten på kväve 1,80 kronor per kg kväve. Skatten på kadmium i fosforgödselmedel var vid samma tid 30 kronor per gram kadmium som överstiger 5 g kadmium per ton fosfor. Sedan 1996 finns också olika ersättningar för att minska bland annat växtnäringsförluster från jordbruket. De är till viss del finansierade av EU, och omfattar numera ersättning för: skyddszoner, minskat kväveläckage (fånggrödor och vårbearbetning), samt våtmarker och småvatten. Syftet med skyddszoner är att minska erosionen av växtnäringsämnen, främst fosfor, från åkermark till vatten. Skyddszonen ska vara besådd med vall och vara minst sex meter bred räknat från vattendraget. Målsättningen hektar för miljöstödet har uppfyllts med råge då det 2005 fanns ca hektar anlagda skyddszoner. För att minska kväveutlakning under vinterhalvåret lämnas ersättning för sådd av fånggrödor och vårbearbetning. En fånggröda har sin huvudsakliga tillväxt mellan två huvudgrödor och odlas för att ta upp den växtnäring som finns kvar i marken efter skörd och som annars riskerar att utlakas. Lantbrukare kan även få ersättning om de väljer att bearbeta sina åkrar på våren då risken för växtnäringsläckage är lägre än vid höstbearbetning. Anslutningen till dessa båda åtgärder har varit mycket stor och 2005 odlas ca hektar fånggrödor och ca hektar vårbearbetas. Cirka hektar hade både odling av fånggröda och vårbearbetning. Målet för stödet är hektar. Foto: Mona Strandmark Våtmarker och småvatten kan fungera som kväve- och fosforfällor och är viktiga för att minska de negativa effekterna av växtnäringsläckage. De är även viktiga för den biologiska mångfalden i landskapet. Fram till slutet av 2005 har ca hektar våtmarker anlagts. Målsättningen är att hektar våtmarker har anlagts år
8 Foto: Henrik Nätterlund Rådgivning och information Rådgivning Rådgivnings- och informationsverksamheten ingår sedan 1995 som en del i det svenska miljö- och landsbygdsprogrammet. Miljö- och landsbygdsprogrammet har utformats i linje med de svenska miljömålen för jordbruket och EU:s regelverk. Varje länsstyrelse utarbetar tillsammans med olika organisationer i länet årligen ett länsprogram. Inom länsprogrammet sätts regionala mål upp för verksamheten. Inom länsprogrammen erbjuds utbildning både som enskild rådgivning och som gruppvisa sammankomster. Vid enskild rådgivning kan lantbrukaren få kännedom om miljövänliga lösningar för hantering av stallgödsel och övrig växtnäring, baserade på det enskilda företagets behov och förutsättningar. Vid gruppvisa sammankomster kan länsstyrelser och andra aktörer informera om och demonstrera hur stallgödsel och mineralgödsel på bästa sätt kan utnyttjas för att reducera riskerna för växtnäringsförluster. Vid dessa sammankomster kan man även utbyta värdefulla erfarenheter. I områden som betecknas som särskilt miljökänsliga för förluster av växtnäring har ett projekt kallat Greppa Näringen startats inom länsprogrammen. Projektet förser lantbrukare med kunskap och verktyg så att bland annat kväve- och fosforförlusterna kan minska på ett kostnadseffektivt sätt. Inom rådgivningen arbetar man till exempel med att få tillförseln av överoptimala gödselgivorna att minska, att stallgödselspridningen sker vid tidpunkter när förlusterna av växtnäringsämnen är minimala och att utfodringen bättre anpassas till behoven. Greppa Näringen ska också uppmuntra genomförandet av andra miljöinsatser, som till exempel odling av fånggrödor och anläggning av våtmarker. Vid det första individuella rådgivningsbesöket presenteras miljömålen och jordbrukarens miljöhusesyn eller motsvarande gås igenom. Under detta startbesök upprättar lantbrukaren och rådgivaren tillsammans en plan för vilken rådgivning som kan vara aktuell för gården under de närmaste tre åren. Det 8
9 finns ett 20-tal ämnen för rådgivning att välja mellan. Tanken är att rådgivaren i Greppa Näringen, i större utsträckning än vid tidigare rådgivningsverksamhet, ska återkomma till gårdarna för att följa upp förändringar. Vid det andra besöket upprättas bland annat en växtnäringsbalans för gården. Växtnäringsbalanserna upprepas så att utvecklingen kan följas. Uppgifterna från växtnäringsbalanserna lagras i en databas för att kunna användas vid uppföljning för enskilda företag men även för utvärdering av projektet i stort. Projektet startades 2001 i Skåne, Hallands och Blekinge län. Efterhand har Greppa Näringen utvidgats och omfattar nu särskild rådgivning och informationsverksamhet i tolv län i landet. Antalet brukare som är anslutna till Greppa Näringen är i dagsläget ca Regional verksamhet vid Jordbruksverket Jordbruksverket har regionalt placerade rådgivare inom växtnäringsområdet på fyra platser i landet. Dessa arbetar över flera län. Rådgivarna ska verka för att åtgärdsprogrammet för att minska växtnäringsförlusterna från jordbruket genomförs på ett effektivt sätt. Det innebär att den regionala verksamheten inom växtnäringsområdet ska bedrivas så att: användningen av växtnäring behovsanpassas när det gäller odling, utfodringen behovsanpassas, spridningen av mineral- och stallgödsel sker på ett sådant sätt att växtnäringen utnyttjas optimalt samtidigt som negativa effekter på miljön undviks, odlingssystem och odlingsteknik som kombinerar ekonomisk lönsamhet med minimal inverkan på miljön stimuleras, ammoniakförlusterna från jordbruket och därmed övergödning och försurningseffekterna minimeras. De regionala rådgivarna ska föra ut resultat från forskning och försöksverksamhet på växtnäringsområdet och annan viktig information, till exempel lagstiftning, till aktörerna inom regionen. Därutöver ingår uppgifter som att stödja andra rådgivare i deras arbete, och att delta i olika regionala projekt och utredningsuppdrag inom sina respektive specialområden. Foto: Ingela Toth 9
10 Foto: Urban Wigert Rådgivnings- och informationsmaterial Jordbruksverket tar regelbundet fram broschyrer och annat informationsmaterial för rådgivare och lantbrukare. Det publiceras också ett flertal rapporter som används som underlag för rådgivning och tillsyn av miljölagstiftningen. Broschyrer och rapporter kan beställas från Jordbruksverkets webbplats Rådgivningsprojektet Greppa Näringen har en egen webbplats, Webbplatsen innehåller bland annat nyhetsbevakning om åtgärder och miljömål, uppslagsbok med fakta samt interaktiva tjänster som växtnäringsbalans och värdering av stallgödsel. Jordbruksverket har också, tillsammans med LRF konsult, utarbetat ett dataprogram som ett hjälpmedel för att bedriva miljöinriktad växtnäringsrådgivning. Programmet kallas STANK in MIND och kan till exempel användas för att bedöma hur olika sätt att hantera stallgödseln påverkar utnyttjandet av växtnäringsinnehållet, eller göra växtnäringsbalanser på jordbruksföretaget. Fortbildning och seminarier Jordbruksverket har sedan lång tid erbjudit fortbildningskurser för länsstyrelsernas växtodlingsrådgivare. På kurserna diskuteras aktuella växtnäringsfrågor liksom nya fakta som kommit fram i forsknings- och utvecklingsprojekt inom området. Även ny miljölagstiftning och tillsyn anknuten till denna diskuteras vid sammankomsterna. Försöks- och utvecklingsverksamhet I samband med att åtgärdsprogrammet introducerades inleddes också en försöks- och utvecklingsverksamhet (FoU). Verksamheten arbetar med både odlingsåtgärder och teknisk utveckling inom jordbruk och trädgård. Exempel på projekt som bedrivs inom FoU är åtgärder för att förbättra hanteringen av stallgödsel vid spridning, insådd av fånggrödor och utfodringsstrategier. Forskning tillsammans med försöks- och utvecklingsverksamhet utgör en väsentlig bas vid utformning och val av åtgärder och styrmedel. 10
11 Uppföljning och miljöövervakning Uppföljning och utvärdering Till hjälp för uppföljning och utvärdering av åtgärdsprogrammet används bland annat uppgifter om grödarealer, djurantal, gödselmedelsförsäljning och anslutning till miljöersättningarna, med mera. Statistiska centralbyrån genomför vartannat år en undersökning om hantering av gödselmedel i jordbruket. I denna undersökning redovisas bland annat uppgifter om spridning och lagring av stallgödsel och användning av mineralgödsel. Årligen görs en uppföljning av miljökvalitetsmålen och vart fjärde år görs en fördjupad utvärdering av målen. I samband med detta behandlas jordbrukets inverkan på miljökvalitetsmålen och effekter av genomförda åtgärder i jordbruket. För att kunna följa upp miljökvalitetsmålet Ingen övergödning och för att få underlag för rapportering till exempelvis HELCOM, görs modellberäkningar av den samlade kväve- och fosforbelastningen på havet från alla källor. I detta sammanhang beräknas också den samlade kväveutlakningen och fosforförlusterna från jordbruket. Andra beräkningar görs av ammoniakavgången från jordbruket och övriga sektorer. Inom projektet CAP:s miljöeffekter, som drivs gemensamt av Jordbruksverket, Naturvårdsverket och Riksantikvarieämbetet, utvärderas miljöeffekter av EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Projektet studerar bland annat speciella frågeställningar om hur politiken påverkar växtnäringsförlusterna från jordbruket. Miljöövervakning I Sverige sker övervakning för att följa tillståndet och förändringar i miljön, bland annat finns det övervakningsprogram för grundvatten, vattendrag, sjöar och hav. Till viss del kan dessa program användas för att ge information om effekter av genomförda åtgärder i jordbruket. Inom miljöövervakningen finns speciella program, så kallade typområden och observationsfält, som är direkt inriktade på att följa jordbrukets inverkan på vattenkvalitén. Typområden för jordbruksmark utgörs av jordbruksdominerade mindre avrinningsområden, där provtagning sker i det avrinnande vattnet och i ytligt grundvatten. Observationsfält består av jordbruksfält som ingår i den normala växtföljden hos enskilda jordbrukare. Provtagning sker av dräneringsvatten och ytligt grundvatten. Länsstyrelserna ansvarar för undersökningarna i typområdena medan Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) ansvarar för ett antal intensivtypområden och observationsfälten. SLU ansvarar vidare för samordning och sammanställning av resultaten samt datavärdskap. Nedfallet av luftburna kväveföreningar följs inom den nationella miljöövervakningen vilken Naturvårdsverket ansvarar för. Luftkemiska mätningar görs vid mätstationer som ingår i det så kallade luft- och nederbördskemiska nätet samt vid stationer som ingår i ett europeiskt stationsnät. Mätningarna utförs av Institutet för vatten- och luftvårdsforskning (IVL). 11
12 Jordbruksverket Jönköping Tfn (vx) E-post: Webbplats: OVR125 Foto: Mats Pettersson
Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv
7 Ingen övergödning Miljökvalitetsmålet Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna
Läs merINFORMATION OM HUR JORDBRUKARE KAN MINSKA VÄXTNÄRINGSFÖRLUSTER SAMT BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER.
INFORMATION OM HUR JORDBRUKARE KAN MINSKA VÄXTNÄRINGSFÖRLUSTER SAMT BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER. Snabba råd: 1. Täck gödselbehållaren. 2. Större lagerutrymme för gödsel, för att undvika spridning under hösten.
Läs merIngen övergödning Vad händer inom vattenområdet?
Ingen övergödning Vad händer inom vattenområdet? Else-Marie Mejersjö 1. EU:s vattendirektiv. Beslut om åtgärdsprogram tas i december 2009. 2. Baltic Sea Action Plan. 13 åtgärder föreslogs i somras av Jordbruksverket
Läs merVattenvård i lantbruket
Vattenvård i lantbruket Vad gör svenska lantbrukare för att sjöar, åar, hav och grundvattnet ska bli renare? Vattenvård i lantbruket Odling av livsmedel, och foder till djuren, medför att det lakas ut
Läs merÖstersjön. Gemensamt ansvar. Finlands jord- och skogsbruksproducenter. Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC r.f.
Gemensamt ansvar Östersjön Finlands jord- och skogsbruksproducenter Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC r.f. Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK r.f. Östersjön......
Läs merÅtgärder mot miljöproblem. 2.2. Övergödning
2.2. Övergödning Övergödning av sjöar, vattendrag och kustvatten bedöms inte vara ett omfattande miljöproblem i Bottenhavets vattendistrikt (Figur 2). De viktigaste mänskliga källorna är tillförsel av
Läs merBild: Bo Nordin. Kvävegödsling utifrån grödans behov. Vägledningsmaterial vid miljötillsyn enligt miljöbalken
Bild: Bo Nordin Kvävegödsling utifrån grödans behov Vägledningsmaterial vid miljötillsyn enligt miljöbalken Innehåll Gödsling utifrån grödans behov - 20, SJVFS 2004:62...4 Vid tillsynsbesöket...4 Genomgång
Läs merMiljöregler för lantbruket i Jönköpings län 2011
Miljöregler för lantbruket i Jönköpings län 2011 1 2 Miljöregler i Jönköpings län Denna skrift ger en kort sammanfattning av de miljöregler som gäller för jordbruket i Jönköpings län. Regler som har med
Läs merMinskade växtnäringsförluster och växthusgasutsläpp till 2016
Kortversion Minskade växtnäringsförluster och växthusgasutsläpp till 2016 förslag till handlingsprogram för jordbruket Jordbruksverkets förslag kan minska jordbrukets kvävebelastning på havet med åtta
Läs merBilaga 2: Beräkning av utsläpp av ammoniak till luft samt utsläpp av kväve och fosfor till vatten
35(39) Bilaga 2: Beräkning av utsläpp av ammoniak till luft samt utsläpp av kväve och fosfor till vatten Denna bilaga innehål schabloner för beräkning av utsläpp från djurhållning. Vägledningen omfattar
Läs merTvärvillkor. - så undviker du vanliga fel
Tvärvillkor - så undviker du vanliga fel Felfri kontroll dröm eller verklighet? För din skull har vi samlat felaktigheter som vi hittar vid kontroll av tvärvillkor i den här broschyren. Läs texten och
Läs merKrav på utrymme för lagring av gödsel från djurhållning (dnr N2015/5206/JM)
1(6) Regeringen Näringsdepartementet 103 33 Stockholm n.registrator@regeringskansliet.se Krav på utrymme för lagring av gödsel från djurhållning (dnr N2015/5206/JM) Länsstyrelsen i Västra Götalands län,
Läs merProtokoll fört vid enskild föredragning Social- och miljöavdelningen Miljöbyrån, S3
PROTOKOLL Nummer 32 6.7.2015 Sammanträdesdatum Protokoll fört vid enskild föredragning Social- och miljöavdelningen Miljöbyrån, S3 Beslutande Föredragande Justerat Minister Fredrik Karlström Vattenbiolog
Läs merKommittédirektiv. Miljöbestämmelser för jordbruksföretag och djurhållning. Dir. 2011:49. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juni 2011
Kommittédirektiv Miljöbestämmelser för jordbruksföretag och djurhållning Dir. 2011:49 Beslut vid regeringssammanträde den 9 juni 2011 Sammanfattning En särskild utredare tillkallas för att utreda miljöbalkens
Läs merÅtgärder för minskade växtnäringsförluster från jordbruket
Åtgärder för minskade växtnäringsförluster från jordbruket Foto: Mats Pettersson www.jordbruksverket.se Innehåll Jordbrukets bidrag till övergödning...3 Sveriges åtgärder mot växtnäringsförluster och övergödning...3
Läs merMÄLAREN EN SJÖ FÖR MILJONER. Mälarens vattenvårdsförbund. Arbogaån. Kolbäcksån. Hedströmmen. Eskilstunaån. Köpingsån. Svartån. Sagån.
Hedströmmen MÄLAREN Kolbäcksån Arbogaån Svartån Örsundaån Råckstaån Sagån Oxundaån Märstaån Fyrisån EN SJÖ FÖR MILJONER Köpingsån Eskilstunaån SMHI & Länsstyrelsen i Västmanlands län 2004 Bakgrundskartor
Läs merJordbruksinformation 9 2010. Starta eko Potatis
Jordbruksinformation 9 2010 Starta eko Potatis Börja odla ekologisk potatis Text och foto (där inget annat anges): Katarina Holstmark, Jordbruksverket Foto omslag (vänster): Åsa Rölin Det finns en efterfrågan
Läs merVänerns vatten är av bra kvalitet! - LRF Kristinhamns remissvar till Vattenmyndigheten i Västerhavet diarienummer 537-34925-2014
Vänerns vatten är av bra kvalitet! - LRF Kristinhamns remissvar till Vattenmyndigheten i Västerhavet diarienummer 537-34925-2014 Nulägesanalys för lantbruken I dagsläget finns 4300 mjölkbönder kvar i Sverige.
Läs merIntroduktion Mjölby 2010-11-17. Stina Olofsson, Jordbruksverket projektledare Greppa Näringen
Introduktion Mjölby 2010-11-17 Stina Olofsson, Jordbruksverket projektledare Greppa Näringen Greppa Näringens kurser för rådgivare Introduktionskurs 2 dagar (obligatorisk) Jordbrukets miljöpåverkan Verktyg
Läs merÅtgärdsförslag för Norra Kalmarsunds skärgårds kustvatten
Åtgärdsförslag för Norra Kalmarsunds skärgårds kustvatten Sammanfattning Norra Kalmarsunds skärgårds kustvatten är en gruppering av de sjutton kustvattenförekomsterna Hossmoviken, Västra sjön, S n Kalmarsund,
Läs merMagnus Bång Miljömålssamordnare Växt- och miljöavdelningen, Jordbruksverket
Magnus Bång Miljömålssamordnare Växt- och miljöavdelningen, Jordbruksverket - Vilken betydelse har EU:s jordbrukspolitik och styrmedel haft för kväve- och fosforbelastningen från jordbruket Åtgärdsarbetet
Läs merAmmoniakmätning vid kompostering av hästgödsel i Wången.
Ammoniakmätning vid kompostering av hästgödsel i Wången. Hästgödsel en tillgång för alla HELENA ÅKERHIELM OCH STIG KARLSSON Sveriges cirka 300 000 hästar producerar 2 3 miljoner ton gödsel årligen. En
Läs merÅterrapportering från Länsstyrelsen Kalmar län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram
återrapportering 2014 1 (8) Återrapportering från Länsstyrelsen Kalmar län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Åtgärd 28 Länsstyrelserna behöver göra en översyn och vid behov
Läs merHANDLINGSPLAN FÖR VATTEN OCH MILJÖ 2005-2007
Beredningsgruppen för miljö 2004-11-30 HANDLINGSPLAN FÖR VATTEN OCH MILJÖ 2005-2007 Inledning Beredningsgruppen för miljö har tillsammans med en rad aktörer utarbetat en strategi för vilka insatsområden
Läs mer1. Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att upphäva beslut Mhn 148/2013, Reviderade anvisningar för enskilda avlopp i Halmstads kommun.
1(6) Tjänsteskrivelse 2015-05-13 Diarienummer: 2015-2493 Version: 1,0 Beslutsorgan: Miljö- och hälsoskyddsnämnden Enhet: Hälsoskyddsavdelningen Handläggare: Ingela Caswell E-post: ingela.caswell@halmstad.se
Läs merJordbruksverkets återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärd 15, 16 och 17
1(18) Dnr 4.1.17 12465/2014 2015-02-26 Växt- och miljöavdelningen Jordbruksverkets återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärd 15, 16 och 17 Jordbruksverket har i Vattenmyndigheternas
Läs merJordbruksinformation 8 2015. Starta eko. Potatis
Jordbruksinformation 8 2015 Starta eko Potatis Börja odla ekologisk potatis Text och foto (där inget annat anges): Katarina Holstmark, Jordbruksverket Foto omslag (vänster): Åsa Rölin Det finns en efterfrågan
Läs merReglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd
Reglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd Ingrid Wesström, SLU, Institutionen för markvetenskap, Box 7014, 750 07 Uppsala. Med dämningsbrunnar på stamledningarna kan grundvattennivån i
Läs merÖversvämningar vårt ansvar för ett gemensamt samhällsbyggnadsproblem Vattendagen den 30 januari 2013
Översvämningar vårt ansvar för ett gemensamt samhällsbyggnadsproblem Vattendagen den 30 januari 2013 Christine Andersson Jurist, LRF Konsult (Malmö) Översvämningsdirektiv 2007/60/EG av den 23 oktober 2007
Läs merÅterrapportering från Länsstyrelsen i Skåne län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram
återrapportering 2014 1 (6) Återrapportering från Länsstyrelsen i Skåne län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Åtgärd 28 Länsstyrelserna behöver göra en översyn och vid behov
Läs meroch odling i typområden
Inventering av fastigheter och odling i typområden 1 Programområde: Jordbruksmark Undersökningstyp: Inventering av fastigheter och odling i typområden Bakgrund och syfte med undersökningstypen Det övergripande
Läs merLänsstyrelsernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet
FRÅGEFORMULÄR 1 (16) Länsstyrelsernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet Nedan följer ett antal frågor att besvara för respektive åtgärd i vattenmyndigheternas
Läs merDIAGRAM 1 - Nedfallsmätningar (krondropp) i Klintaskogen i Höörs kommun av svavel och kväve. Källa: IVL.
Bara naturlig försurning Den av människan orsakade försurningen, som under det senaste århundradet ökade kraftigt, har under de senaste årtiondena nu börjat avta. Industrialiseringen och den ökande energianvändningen
Läs merOdlings landskapets tekniska system måste anpassas till klimatförändringarna. Klimatförändringarna och täckdikningen
Odlings landskapets tekniska system måste anpassas till klimatförändringarna Klimatförändringarna och täckdikningen Klimatförändringarna och täckdikningen Odlings landskapets tekniska system måste anpassas
Läs merVattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen i Kalmar län 391 86 Kalmar
Björn Hjernquist 0498485248@telia.com 26 augusti 2009 Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen i Kalmar län 391 86 Kalmar Samrådsyttrande över förslag till förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer,
Läs merJord- och skogsbruksministeriets förordning
Jord- och skogsbruksministeriets förordning om ändring av jord- och skogsbruksministeriets förordning om bas- och tilläggsåtgärder i samband med miljöstödet samt miljöspecialstöd för jordbruket Given i
Läs mer3 juni 2003. Till Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen 103 33 Stockholm. Skatt på handelsgödsel och bekämpningsmedel Ert Dnr Fi2003/1069
PETER EINARSSON Tel & fax 0477 401 60 E-post peter.einarsson@ekolantbruk.se 3 juni 2003 Till Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen 103 33 Stockholm Skatt på handelsgödsel och bekämpningsmedel
Läs merEkonomisk påverkan på lantbruksföretag vid krav på åtgärder för att minska näringsämnesläckage
Institutionen för ekonomi/agriwise Ekonomisk påverkan på lantbruksföretag vid krav på åtgärder för att minska näringsämnesläckage Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Inledning... 1 Uppdraget...
Läs merEnskilda avlopp Planeringsunderlag för skyddsnivåer och inventering i Värmlands län
Enskilda avlopp Planeringsunderlag för skyddsnivåer och inventering i Värmlands län LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND Publ nr 2011:15 ISSN 0284-6845 Länsstyrelsen Värmland, 651 86 Karlstad, 054-19 70 00 www.lansstyrelsen.se/varmland
Läs merOmläggning till ekologisk grönsaksodling
Ekologisk odling av grönsaker på friland Omläggning till ekologisk grönsaksodling förutsättningar och strategi Foto: Åsa Rölin Omläggning till ekologisk grönsaksodling förutsättningar och strategi Text
Läs merData om svenska fiskodlingar
SMED Rapport Nr 110 2012 Data om svenska fiskodlingar Utveckling av metodik inför rapportering till HELCOM Johanna Mietala, SCB Publicering: www.smed.se Utgivare: Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska
Läs merFörenklingsresan handlingsplan för en enklare vardag för lantbrukare
Förenklingsresan handlingsplan för en enklare vardag för lantbrukare Under 2013 har Jordbruksverket tillsammans med Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, genomfört Förenklingsresan. Vi har besökt lantbrukare
Läs merLektionsupplägg: Behöver vi våtmarker?
Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker? Våtmarker är inte bara viktiga för allt som lever där, utan även för omgivningen, för sjöarna och haven. Men hur ser de ut och vad gör de egentligen som är så bra?
Läs merFördjupad utvärdering Myllrande våtmarker 2014
Fördjupad utvärdering Myllrande våtmarker 2014 "Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden." 18 november 2014 HUT
Läs merSida 0 av 7 TEMA: FRISKT VATTEN
Sida 0 av 7 TEMA: FRISKT VATTEN Levande sjöar och vattendrag Ingen övergödning Grundvatten av god kvalitet God bebyggd miljö Hav i balans samt levande kust och skärgård Sida 1 av 7 Grundvattnet ska vara
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (1997:1336) om miljöstöd; SFS 1999:29 Utkom från trycket den 23 februari 1999 utfärdad den 11 februari 1999. Regeringen föreskriver i fråga
Läs merSå här fortsätter Greppa Näringen
Så här fortsätter Greppa Näringen Växjö 2016-12-07 Stina Olofsson, Jordbruksverket -kostnadsfri rådgivning och information som både lantbrukaren och miljön tjänar på Vad är Greppa Näringen? -arbetet sker
Läs merVägledning. för bedömning av tvärvillkorsöverträdelser lagring och spridning av gödsel samt höst- eller vinterbevuxen mark
Vägledning för bedömning av tvärvillkorsöverträdelser lagring och spridning av gödsel samt höst- eller vinterbevuxen mark Användningsområde för vägledningen Denna vägledning ska underlätta för tillsynsmyndigheterna
Läs mer12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik
12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik maj 2009 www.centerpartiet.se Inledning EU:s gemensamma jordbrukspolitik är grunden till en fungerande inre marknad och begränsar riskerna för ojämlika
Läs merMotion till riksdagen 2015/16:2533. Insatser för Östersjön. Förslag till riksdagsbeslut. Kommittémotion
Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2533 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) Insatser för Östersjön Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att intensifiera
Läs merNaturvårdsprogram för Färgelanda kommun
Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun Bilaga 1. Nationella miljömål Antaget av Kommunfullmäktige 2014-05-14, 85 En höstpromenad vid Ellenösjön kan vara ett trevligt mål! Foto: Maritha Johansson Dalslandskommunernas
Läs merÅterrapportering från Länsstyrelsen Östergötland av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram
återrapportering 2013 1 (7) Återrapportering från Länsstyrelsen Östergötland av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Åtgärd 28 Länsstyrelserna behöver göra en översyn och vid behov
Läs merYttrande från Stockholmsregionen till EU-kommissionens samråd om en hållbar bioenergipolitik efter 2020
Yttrande från Stockholmsregionen till EU-kommissionens samråd om en hållbar bioenergipolitik efter 2020 Bakom detta yttrande står Stockholmsregionens Europaförening (SEF) 1 som företräder en av Europas
Läs merKorastning javisst, men hur?
Korastning javisst, men hur? Jordbruksinformation 12 2002 Korastning javisst, men hur? Motionera mera det kommer sannolikt att bli mottot för landets uppbundna ekologiska kor. Detta gäller inte bara mjölkkor
Läs merSKÖTSEL AV ÄNGSVALL. Villkor för erhållande av miljöersättning för skötsel av ängsvall år 2015
SKÖTSEL AV ÄNGSVALL Villkor för erhållande av miljöersättning för skötsel av ängsvall år 2015 1. Allmänna villkor för erhållande av miljöersättning för skötsel av ängsvall För att erhålla ersättning för
Läs merNyheter och översikt 2011
Nyheter och översikt 2011 L L Lättläst svenska Stöd till landsbygden 2 Innehåll Vad kan du läsa om i broschyren?... 4 Nyheter 2011... 5 Viktiga datum...11 Tycker du det är krångligt att söka stöd? Använd
Läs merÅterrapportering från Länsstyrelsen Västra Götalands län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram
återrapportering 2014 1 (7) Återrapportering från Länsstyrelsen Västra Götalands län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Åtgärd 28 Länsstyrelserna behöver göra en översyn och
Läs merStenastorp- en pilotgård inom Odling i Balans. Demonstration av integrerat och säkert växtskydd. Odling i Balans pilotgårdar
Stenastorp- en pilotgård inom Odling i Balans Demonstration av integrerat och säkert växtskydd Odling i Balans pilotgårdar Inom Odling i Balans samsas gårdar som drivs både ekologiskt och konventionellt.
Läs merDOM 2016-04-05 Stockholm
1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen 060107 DOM 2016-04-05 Stockholm Mål nr M 7743-15 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2015-08-13 i mål nr M 2262-15, se bilaga
Läs merUTKAST MILJÖKONSEKVENSER
1 UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 12 02 09 2 3 Innehållsförteckning SYFTE OCH INNEHÅLL Syfte Process Innehåll Avgränsning MILJÖKONSEKVENSER Utbyggnad inom riksintresseområden Kultur Natur Friluftsliv Utbyggnad
Läs merANLÄGGNING FÖR DJURHÅLLNING Anmälan enligt 9 kap 6 miljöbalken
sida 1(11) ANLÄGGNING FÖR DJURHÅLLNING Anmälan enligt 9 kap 6 miljöbalken Anmälans omfattning Anmälan avser: Ny verksamhet Beräknad byggstart: Ändring av befintlig verksamhet. Beräknad byggstart: Anmälan
Läs merArbetsmaterial SAMRÅDSHANDLING. Behovsbedömning, omfattning och detaljeringsgrad av miljökonsekvensbeskrivningen för Bottenhavets vattendistrikt
SAMRÅDSHANDLING Behovsbedömning, omfattning och detaljeringsgrad av miljökonsekvensbeskrivningen för s vattendistrikt MED ANLEDNING AV MILJÖBEDÖMNING AV ÅTGÄRDSPROGRAM 2015-2021 Arbetsmaterial Behovsbedömning,
Läs merGenerellt. Befolkning 4,5 milj. Lantbruksareal 1 milj. ha. Antal aktiva Lantbruk 70.000 Medelareal 15 ha. Ekologisk 1,8 %
Norge Generellt Befolkning 4,5 milj. Lantbruksareal 1 milj. ha. Antal aktiva Lantbruk 70.000 Medelareal 15 ha. Ekologisk 1,8 % Markanvändning inom EU (Inkl. Norge) 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10
Läs merAnmälan av lantbruk 100-400 djurenheter
VERSIONSNR 2012-07-24 SID 1/8 Anmälan av lantbruk 100-400 djurenheter (9 kap. 6 miljöbalken, FMH-kod C 1.20) SKICKA TILL MILJÖENHETEN Brukare NAMN/FÖRETAGSNAMN PERSON/ORG NR TELEFONNUMMER POSTADRESS FASTIGHETSBETECKNING
Läs merFörord. Vi har ett bra och effektivt miljöarbete
Förord Vi har ett bra och effektivt miljöarbete i Sverige och Örebro län. I vårt län har vi minskat våra klimatpåverkande utsläpp med nästan 20 procent sedan 1990. Inom arbetet för minskad övergödning
Läs merKOPPARFLÖDET MÅSTE MINSKA
KOPPARFLÖDET MÅSTE MINSKA Gatu- och fastighetskontoret Miljöförvaltningen Stockholm Vatten Användningen av koppar måste minska Koppar är nödvändigt för växter och djur. Alla levande celler behöver koppar
Läs merAllmänt. Denna konsekvensutredning följer Tillväxtverkets mall.
1(58) KONSEKVENS- UTREDNING Dnr: 4.1.16-12074/14 2015-06-01 Miljöersättningsenheten Konsekvensutredning med anledning av förslag till Statens jordbruksverks nya föreskrifter och allmänna råd om miljöersättningar,
Läs merYttrande över Vattenmyndighetens förslag till förvaltningsplan, åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer för Norra Östersjöns vattendistrikt 2015-2021
Kommunstyrelsen 2015-05-05 1 (7) Kommunledningskontoret Miljö och samhällsbyggnad KSKF/2014:466 Lars-Erik Dahlin 016-710 12 47 Kommunstyrelsen Yttrande över Vattenmyndighetens förslag till förvaltningsplan,
Läs merBedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Eksjö kommun
Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Eksjö kommun Antagna av tillstånds- och myndighetsnämnden 2013-01-23 Innehållsförteckning Inledning.. 3 Funktionskrav......3 Säker funktion och användarvänlighet.........3
Läs merJordbruksinformation 7 2010. Starta eko Växtodling
Jordbruksinformation 7 2010 Starta eko Växtodling Strängläggning av en fin rajsvingelfrövall i Dalsland. Börja med ekologisk växtodling Text och foto: Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket Det finns
Läs merBaldersbrå i ekologisk odling av vallfrö. Råd i praktiken
Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö Råd i praktiken Jordbruksinformation 17 2006 Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö De baldersbråplantor som ger problem i ekologiskt vallfrö har grott på sensommaren
Läs merTidskrift/serie Växtpressen. Redaktör Hyltén-Cavallius I. Utgivningsår 2006 Nr/avsnitt 1 Författare Frostgård G.
Bibliografiska uppgifter för Fosfor - millöproblem i Östersjön Tidskrift/serie Växtpressen Utgivare Yara AB Redaktör Hyltén-Cavallius I. Utgivningsår 2006 Nr/avsnitt 1 Författare Frostgård G. Huvudspråk
Läs merDränering och växtnäringsförluster
Sida 1(6) Dränering och växtnäringsförluster Material framtaget av Katarina Börling, Jordbruksverket, 2012 Risker med en dålig dränering På jordar som är dåligt dränerade kan man få problem med ojämn upptorkning,
Läs merTillsyn 4/12. Sveriges rapport om kontroll av växtskyddsmedel 2010 i enlighet med artikel 17 i direktiv 91/414/EEG. www.kemikalieinspektionen.
Tillsyn 4/12 Sveriges rapport om kontroll av växtskyddsmedel 2010 i enlighet med artikel 17 i direktiv 91/414/EEG www.kemikalieinspektionen.se Sveriges rapport om kontroll av växtskyddsmedel 2010 i enlighet
Läs merÅtgärdsförslag för Snärjebäckens avrinningsområde
Åtgärdsförslag för Snärjebäckens avrinningsområde Sammanfattning I Snärjebäcken finns problem med miljögifter, försurning, övergödning och fysiska förändringar. Ansvariga myndigheter för att åtgärda miljöproblemen
Läs merÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA NÄRINGSLÄCKAGET FRÅN GRISBÄCKENS DELAVRINNINGSOMRÅDE TILL KALMAR SUND.
BILAGA 1 GRISBÄCKEN STEG 2 ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA NÄRINGSLÄCKAGET FRÅN GRISBÄCKENS DELAVRINNINGSOMRÅDE TILL KALMAR SUND. Bilder från Grisbäckens avrinningsområde som togs vid vattendragsvandring ut med
Läs merÅtgärder för ökad fosforretention i och runt öppna diken i odlingslandskapet
för ökad fosforretention i och runt öppna diken i odlingslandskapet En kunskapssammanställning Joakim Ahlgren joakim.ahlgren@slu.se Institutionen för Vatten och Miljö SLU Bakgrund 89000 mil diken i Sverige
Läs merVattenöversikt. Hur mår vattnet i Lerums kommun?
www.logiken.se Omslagsbild: Skäfthulsjön, foto: Jennie Malm Vattenöversikt Hur mår vattnet i Lerums kommun? Lerums kommun Miljöenheten I 443 80 Lerum I Tel: 0302-52 10 00 I E-post: lerums.kommun@lerum.se
Läs merOmställning. av Åsa Rölin
LING PÅ D O S K A S N Ö R G EKOLOGISK Omställning av Åsa Rölin FRILAND Omställning - förutsättningar och strategi Text: Åsa Rölin, Hushållningssällskapet, Skaraborg Foto framsida: Elisabeth Ögren En ekologisk
Läs merEuropeiska unionens officiella tidning
7.6.2014 L 168/55 KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr 611/2014 av den 11 mars 2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 vad gäller programmen för stöd
Läs merPraktisk handbok för skyddszonsanläggare
Praktisk handbok för skyddszonsanläggare Omslagsbilden Skyddszonen förhindrar att jordpartiklar rinner ut i vattendraget, gräsremsan på höger sida utgör ett betydligt sämre skydd mot jordtillförsel till
Läs merTeknisk försörjning VATTEN I PLANERINGEN
Teknisk försörjning VATTEN I PLANERINGEN En förutsättning för allt liv på jorden är vatten. Vatten som befinner sig i ständig rörelse i sitt kretslopp mellan hav, atmosfär och kontinenter. Det avdunstade
Läs merLotta Andersson, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning. Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat
Lotta Andersson, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat Vad är det vi måste förbereda oss för? Naturolyckornas snabba
Läs merFosfor eller kväve eller båda?
Inledning Larmrapporterna om Östersjön har duggat tätt de senaste åren, och många anser att övergödningen är det största problemet. Går det att återställa Östersjön? Till vilket tillstånd i så fall? Och
Läs merEtt rikt växt- och djurliv
Ett rikt växt och djurliv Agenda 21:s mål Senast till år 2010 har förutsättningar skapats för att bibehålla eller öka antalet djur och växtarter med livskraftig förekomst i jordbruks och skogslandskapet
Läs merLANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND REGIONFÖRBUNDET I DALARNA
LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND REGIONFÖRBUNDET I DALARNA REMISSYTTRANDE Länsstyrelsen i Västmanlands län Samrådssvar dnr: 537-5058-14 Vattenmyndighetens kansli 721 86 Västerås Yttrande över förslag till förvaltningsplan,
Läs merSläketäkt gynnar gäddlek
Släketäkt gynnar gäddlek LOVA-projekt Ett försök att förbättra lekmiljön för gädda Vattenrådet Snoderån Gotland 1 978-91-980886-2-5 2 Förord I miljösammanhang har myndigheter och experter under flera pår
Läs merRädda Östersjön! ett hav som förtjänar bättre
Rädda Östersjön! ett hav som förtjänar bättre Östersjöns innanhav rymmer ett unikt ekosystem med ett fantastiskt djur- och växtliv. Men det är samtidigt ett hav i kris. Havsmiljön är mycket känslig och
Läs merYttrande över förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt
Torshälla stads nämnd 2015-02-12 1 (5) Torshälla stads förvaltning Ledning & administration TSN/2014:413 Ulrika Hansson 016-710 73 25 Torshälla stads nämnd Yttrande över förvaltningsplan för Norra Östersjöns
Läs merUtsläpp till luft av ammoniak i Sverige
Utsläpp till luft av ammoniak i Sverige 1999 MI0103 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Miljövård A.2 Statistikområde Utsläpp A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik Ja A.3 Statistikprodukten
Läs merHavs- och fiskeriprogrammet slår upp portarna
Webbversion Skicka vidare Dela: November 2015/Nr 3 Havs- och fiskeriprogrammet slår upp portarna Nu har landsbygdsprogrammet sakta men säkert kommit igång och de ansökningar om stöd som kommit in sedan
Läs merNya riktlinjer för tillsyn av enskilda avlopp
Miljönämnden 2007-04-04 69 35 Dnr 2007-369 Nya riktlinjer för tillsyn av enskilda avlopp ÄRENDE Miljönämnden har tidigare fastställt riktlinjer för handläggning av enskilda avlopp. Dessa riktlinjer har
Läs merLANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND
LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LRF s kommungrupp i Uddevalla Länsstyrelsen i Västra Götaland Samrådssvar dnr 537-34925-2014 Venmyndigheten i Västerhavet 40340 GÖTEBORG Samrådssvar ang Vendirektivet, avser i
Läs merFINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING
FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 12 januari 2015 4/2015 Statsrådets förordning om krav på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden enligt tvärvillkoren Utfärdad i Helsingfors
Läs mer10. Vatten. Kommunens övergripande mål Danderyd ska ha en god och hälsosam miljö samt arbeta för en långsiktigt hållbar utveckling.
10. Nationella mål är livsviktigt för människan och en förutsättning för allt liv på jorden. Vattnet rör sig genom hela ekosystemet, men för också med sig och sprider föroreningar från en plats till en
Läs mersektorprogram Miljö Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2008
sektorprogram Miljö Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2008 Sektorprogram: Miljö Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2008 ANP 2007: 760 Nordiska ministerrådet, Köpenhamn 2007
Läs merHandla ekologiskt? Ekologiskt kvitto om alla i Örebro enbart åt ekologiska ägg
Ekologiskt kvitto om alla i Örebro enbart åt ekologiska ägg Om alla 130 000 invånare i Örebro under ett år äter 20 000 000 st ekologiska ägg istället för konventionella skulle det bidra till: Minskad användning
Läs merKvalitetsdeklaration för delprogrammet Pesticider i nederbörd
1(7) Kvalitetsdeklaration för delprogrammet Pesticider i nederbörd 1. Beskrivning av delprogrammet, förutsättningar m.m. 1.1 Kort beskrivning av delprogrammet Miljöövervakningen i Sverige är indelad i
Läs merVatten. Mål och riktlinjer. Skyddszoner, dammar och våtmarker ska anläggas i syfte att öka vattendragens självrenande effekt.
Vatten Mål och riktlinjer Skyddszoner, dammar och våtmarker ska anläggas i syfte att öka vattendragens självrenande effekt. Strandområden av betydelse för bad och rekreation ska långsiktigt skyddas från
Läs merVILKA REGLER GÄLLER VID KEMISK BEKÄMPNING? Information till dig som använder bekämpningsmedel
VILKA REGLER GÄLLER VID KEMISK BEKÄMPNING? Information till dig som använder bekämpningsmedel Varför finns det regler för kemisk bekämpning? Kemiska bekämpningsmedel kan skada miljön, människors hälsa
Läs mer