Utsläpp till luft av ammoniak i Sverige

Transkript

1 Utsläpp till luft av ammoniak i Sverige 1999 MI0103 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Miljövård A.2 Statistikområde Utsläpp A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik Ja A.3 Statistikprodukten ingår inte i Sveriges officiella statistik A.4 Beställare Myndighet/organisation: Naturvårdsverket Kontaktperson: Nils Lindh Telefon: Telefax: e-post: nils.lindh@environ.se A.5 Producent Myndighet/organisation: SCB Kontaktperson: Solveig Danell Telefon: Telefax: e-post: solveig.danell@scb.se A.6 Uppgiftsskyldighet Uppgiftsskyldighet gäller inte A.7 Sekretess och regler för behandling av personuppgifter I myndigheternas särskilda verksamhet för framställning av statistik gäller sekretess enligt 9 kap. 4 sekretesslagen (1980:100). Vid automatiserad behandling av personuppgifter gäller reglerna i personuppgiftslagen (1998:204) och datalagen (1973:289) för behandling som påbörjats före personuppgiftslagens ikraftträdande. På statistikområdet finns dessutom särskilda regler för personuppgiftsbehandling i lagen (1995:606) och förordningen (1995:1060) om vissa personregister för officiell statistik. A.8 Gallringsföreskrifter Ingen gallring av mikrodata har skett sedan beräkningarna inleddes för år 1988 A.9 EU-reglering Ingen

2 A.10 Syfte och historik Statistikens syfte är att följa ammoniakavgången, särskilt från jordbruket som står för 90 % av utsläppen. Beräkningar på nationell och regional nivå har hittills utförts för vartannat år med början för A.11 Statistikanvändning Statistiken används av riksdag och regering och Naturvårdsverket i arbetet att följa miljömålen för ammoniakutsläppen. Den ligger även till grund för internationell rapportering, till exempel OECD, UN, ECE. Jordbruksverket följer utsläppen från jordbrukssektorn på nationell och regional nivå. A.12 Uppläggning och genomförande Beräkningarna utförs av SCB på uppdrag av Naturvårdsverket. Ammoniakavgången från jordbruket bygger till stor del på uppgifter från SCB:s intervjuundersökning om gödselmedelsanvändningen inom jordbruket. Undersökningspopulationen för 1999 års gödselmedelsundersökning utgjordes av företag i lantbruksregistret med ett arbetskraftbehov på mer än 150 standardarbetstimmar per år. Under 1999 telefonintervjuades ca lantbrukare över hela landet bl.a. om stallgödselns hantering, spridning och nedbrukning på fälten. Tillsammans med uppgifter från Lantbruksregistret om antal djur av olika slag på resp. företag, schablontal för producerade gödselmängder och emissionsfaktorer för ammoniak vid olika hantering, spridning och nedbrukning, skattas avgången från stallgödsel. Ammoniakavgången från betesgödseln beräknas från insamlade uppgifter om betesperiodens längd, schablontal för producerade gödselmängder under betesgång och emissionsfaktorer för gödsel från olika djurslag. Ammoniakavgången från handelsgödsel skattas utifrån använda mängder av olika gödselmedel och emissionsfaktorer för resp. gödselslag Ammoniakavgången från andra källor än jordbruket beräknas av Naturvårdsverket och bygger på grova skattningar från respektive källa. A.13 Planerade förändringar i kommande undersökningar Följa forskningen om ammoniakavgång från olika gödselslag och under olika förhållanden för att på så sätt få fram schablontal och emissionsfaktorer som på bästa möjliga sätt speglar faktiska förhållanden. För att få tillförlitliga skattningar på regional nivå behövs även ett ökat urval för insamling av uppgifter om stallgödselns hantering och spridning. B. Kvalitetsdeklaration 0 Inledning 1 Innehåll 1.1 Statistiska målstorheter Ammoniakavgång från olika källor och från olika typer av gödsel Objekt och population För avgång från jordbruket består populationen av jordbruksföretag med mer än 150 standardarbetstimmar. För övriga källor totalskattningar. Detta gäller för trädgårdsbruk, skogsbruk, energianläggningar, industrier, vägtrafik, avlopp som

3 inte är kommunalt anslutna samt sällskapsdjur Variabler Mängd utsläppt ammoniak i ton från olika källor under referensperioden Statistiska mått Summor i ton och medelvärden, kg/ha och kg/djur av utsläppt ammoniak Redovisningsgrupper Utsläppen redovisas för produktionsområden. För stallgödsel redovisas statistik för varje djurslag, efter hanteringssätt och efter i vilket led ammoniakförlusten skett. Dessutom redovisas utsläpp vid betesdrift. För övriga populationer redovisas endast totala utsläpp Referenstider Statistiken avser kalenderåret Fullständighet Undersökningen täcker in de viktigaste, kända ammoniakkällorna. 2 Tillförlitlighet 2.1 Tillförlitlighet totalt Skattningarna bygger på bästa tillgängliga data, som dock innebär att det finns osäkerhet i vissa antaganden. Utsläppen från andra källor än jordbruket är till stor del uppskattningar/bedömningar där osäkerheten kan vara mycket stor. 2.2 Osäkerhetskällor Beskrivningen nedan avser beräkningarna av jordbrukets ammoniakavgång, som är den största utsläppskällan med den mest detaljerade modellberäkningen Urval Omkring lantbruksföretag ingår i urvalet till den intervjuundersökning (gödselmedelsundersökningen) där underlagsdata hämtas in. Lantbruksregistret (LBR) används som urvalsram. Urvalsfelet för skattade kvantiteter (ton) från gödselmedelsundersökningen är (3-5) % på riksnivå men varierar betydligt mer på produktionsområdesnivå Ramtäckning Undersökningen omfattar jordbruksföretag med minst 150 standardarbetstimmar. Ev. täckningsfel torde endast marginellt påverka totala osäkerheten Mätning Uppgifterna i gödselmedelsundersökningen grundar sig på jordbrukarnas uppgifter, förmedlade via en intervjuare. De mätfel som beror på missuppfattningar, glömska etc. är svåra att skatta. Gödselproduktionen från olika djur liksom emissionsfaktorer för ammoniakavgången kan antas variera avsevärt mellan olika lantbruksföretag. De använda schablontalen och emissionsfaktorerna grundar sig på aktuella mätningar under vissa givna förutsättningar. Tillämpligheten och därmed osäkerheten för enskilda gårdar är svår att kvantifiera Svarsbortfall Sammantaget ett bortfall på 11 % i gödselmedelsundersökningen varav över fyra

4 % berodde på att verksamheten på företaget upphört. Bortfallet p.g.a. vägran förväntas ha samma förväntade medelvärde som de svarande inom aktuellt strata Bearbetning Uppgifterna från gödselmedelsundersökningen granskas/kompletteras. I olika beräkningssteg utnyttjas schablontal och emissionsfaktorer för att skatta ammoniakavgången under skilda förhållanden. Bearbetningsfelen bedöms vara små Modellantaganden Beräkningarna bygger på en relativt detaljerad modell för avgången från jordbruket och översiktliga modeller för övriga populationer. För jordbruket används modeller för utsläpp från hantering av dels handelsgödsel, dels stallgödsel med utsläpp i tre led, dels betesdrift. Tillförlitligheten beror främst på riktigheten i använda schablontal och emissionsfaktorer och på säkerheten i grunddata från gödselmedelsundersökningen avseende hanteringssätt, spridnings- och nedmyllningstidpunkter på regional nivå (produktionsområden). För industriella ammoniakutsläpp används uppskattningar utifrån rapporterade utsläpp samt uppskattningar av SCB/Naturvårdsverket. För trädgårdsbruket antas att förbrukningen av handelsgödsel är 5 % av den för jordbruket. För skogsbruket fås uppgifter om förbrukningen av handelsgödsel totalt från Skogsstyrelsen. För icke-kommunalt anslutna avlopp antas att cirka 5 % av befolkningen inte är ansluten. För sällskapsdjur bygger beräkningarna på antagande om hundar och 1 miljon katter. 2.3 Redovisning av osäkerhetsmått Redovisas inte. 3 Aktualitet 3.1 Frekvens Beräkningarna genomförs vartannat år eftersom de är beroende av gödselmedelsundersökningen som hittills genomförts vartannat år. 3.2 Framställningstid Publiceringen av statistiken skall ske senast i december året efter undersökningsåret. 3.3 Punktlighet I regel god. P.g.a. omläggning av bearbetningssystem och översyn av beräkningsmodell blev 1997 års beräkningar försenade. 4 Jämförbarhet och samanvändbarhet

5 4.1 Jämförbarhet över tiden För att bättre kunna utvärdera de åtgärder man satt in för att reducera ammoniakavgången ändrades beräkningsmodellen inför 1997 års beräkningar. Detta har medfört att jämförbarheten med tidigare års resultat har försämrats. För att få jämförbarhet har dock 1995 års utsläppsberäkning reviderats. 4.2 Jämförbarhet mellan grupper Jämförbarheten med andra ammoniakberäkningar är främst beroende av om samma underlagsdata, modell och emissionsfaktorer använts. 4.3 Samanvändbarhet med annan statistik Kan samanvändas med statistik över andra kväveutsläpp till luft. 5 Tillgänglighet och förståelighet 5.1 Spridningsformer Publiceras i SM MI 37 och kan beställas från SCB:s publikationstjänst. Från och med 1999 års utsläpp publiceras resultaten även på Internet. 5.2 Presentation I tabeller och förklarande text. 5.3 Dokumentation I SM-rapporten finns använd modell för utsläppen från jordbruket dokumenterad. Utnyttjade schablontal och emissionsfaktorer finns dokumenterade i särskild PM hos SCB. För information hänvisas till SCB/Naturvårdsverket. 5.4 Tillgång till primärmaterial Primärmaterialet finns lagrat på datamedium på SCB. 5.5 Upplysningstjänster För upplysningar om statistiken hänvisas till Solveig Danell, SCB, telefon: , e-post:solveig.danell@scb.se eller Sven Strömberg, SCB, telefon: , e-post: sven.stromberg@scb.se, telefax: