Miljöregler för lantbruket i Jönköpings län 2011

Transkript

1 Miljöregler för lantbruket i Jönköpings län

2 2

3 Miljöregler i Jönköpings län Denna skrift ger en kort sammanfattning av de miljöregler som gäller för jordbruket i Jönköpings län. Regler som har med arbetsmiljö, djurskydd eller EU-stöden att göra berörs inte. En fullständig genomgång av alla regler på miljö-, arbetsmiljö- och djurskyddsområdet finns i LRF:s Miljöhusesyn. De miljöregler som ingår i tvärvillkoren för EU-stöd finns att läsa om i Jordbruksverkets broschyrer. Allmänt I Miljöbalkens kapitel 2 finns allmänna hänsynsregler. De säger att den som bedriver en verksamhet eller som ska starta en verksamhet måste skaffa sig de kunskaper som behövs för att kunna skydda människors hälsa och miljö. Vidare står det att man måste vidta de försiktighetsmått som behövs och att man ska använda bästa möjliga teknik. Förordningen om verksamhetsutövares egenkontroll (1998:901) gäller anmälnings- och tillståndspliktig verksamhet (över 100 djurenheter). Där finns krav på att följande ska göras och dokumenteras: utse ansvarig för verksamheten när det gäller miljöbalkens bestämmelser ha rutiner för och genomföra kontroll av utrustning som kan ha betydelse för miljö och hälsa fortlöpande undersöka och bedöma miljö- och hälsorisker i verksamheten ha förteckning över farliga kemiska produkter och biotekniska organismer som används i verksamheten I Avfallsförordningen (2011:927) finns bestämmelser om anteckningsskyldighet, transporter och transportdokument för farligt avfall. 3

4 Skriften är uppdelad i sid Regler för jordbruksmark 4 Regler för djurtäthet 5 Regler för gödsellagring 9 Regler för gödselspridning 10 Regler för kemiska växtskyddsmedel 11 Miljösanktionsavgifter 13 Djurenheter enligt Miljöbalken 15 Aktuella förordningar och föreskrifter 15 Regler för jordbruksmark (SFS 1998:915, SFS 1998:1252, SJVFS 2004:62, SJVFS 1999:119) Åkermark och betesmark får tas ur jordbruksproduktion tidigast 8 månader efter att man anmält den planerade åtgärden till Länsstyrelsen. Länsstyrelsen kan medge en kortare tidsfrist. Anmälan behövs inte om den förändrade användningen har ringa betydelse för jordbruket eller för natur- och kulturmiljön. Brukningsvägar, renar mellan åkerskiften, hägnadsrester, odlingsrösen, stenmurar, åkerholmar, alléer, solitärträd, källor, småvatten och våtmarker i jordbruksmark får inte skadas eller tas bort. Länsstyrelsen kan medge undantag i vissa fall. Nydikning eller igenläggning av diken kräver tillstånd. Tillstånd behövs dock inte för täckdikning i jordbruksmark om dräneringsrören är högst 300 mm i diameter. Rensning av befintliga diken kräver inget tillstånd så länge man håller sig till ursprungligt djup och läge. Nyodling eller kultivering i ängs- och betesmarker är inte tillåten om åtgärden kan skada natur- och kulturvärdena. 4

5 Mineralgödsel, stallgödsel eller andra organiska gödselmedel får inte spridas på ängs- eller betesmark om natur- eller kulturvärden kan skadas. På mark som ingår i miljöersättningen för skötsel av betesmark och slåtterängar är varken gödsling, kalkning eller kemisk bekämpning tillåten. För att gynna den biologiska mångfalden och då framför allt markhäckande fåglar är det på trädad mark inte tillåtet att slå av vegetationen under tiden 1 mars 30 juni. Undantag finns. För att minska utlakning av växtnäring till sjöar och vattendrag finns följande regler. Grön mark Minst 50% av åkermarken ska vara höst- eller vinterbevuxen (gäller företag över 5 ha). Regler för djurtäthet (SFS 1998:899, SJVFS 2004:62) Godkända grödor är övervintrande grödor sådda före 5 oktober, foderbetor, morötter mm samt åkermark som lämnas obearbetad efter skörd av spannmål eller oljeväxter. För att arealen ska räknas som höstbevuxen får bearbetning eller kemisk bekämpning göras tidigast den 10 oktober. För företag med upp till 100 djurenheter (de) krävs ingen anmälan eller tillstånd före igångsättning. Djurskyddslagen kräver däremot förprövning av alla ny- och ombyggnader av djurstallar. För företag med mer än 100 de krävs en anmälan till kommunen innan driften startar. Utökas djurantalet så det överskrider 100 de ska anmälan göras innan utökningen sker. 5

6 Tillstånd för verksamheten måste sökas hos länsstyrelsen om antalet djurplatser överskrider för fjäderfä , för slaktsvin 2 000, för suggor 750, för fjäderfä, slaktsvin och suggor sammanlagt 200 de eller för nötkreatur, hästar och minkar 400 de. En tabell för hur man räknar djurenheter enligt miljöbalken finns på sidan 15. Arealkraven nedan är till för att en koncentrerad djurhållning inte ska leda till att orimligt stora gödselmängder sprids över arealen. Begränsningarna är satta efter den mängd fosfor olika djurslag lämnar efter sig i gödseln. Krav på areal för spridning av stallgödsel På företag med mer än 10 de får den totala mängden stallgödsel och andra organiska gödselmedel som sprids på företaget motsvara högst 22 kg fosfor per ha och år. En tabell med riktvärden för 22 kg fosfor räknat i djur per hektar finns på sidan 7. Den som på grund av speciell utfodring anser sig klara 22 kg fosfor per ha med ett högre djurantal måste visa detta genom beräkningar utifrån foderstaten. Gödselmängden från egna djur får fram till 1 januari 2013 räknas enligt de gamla reglerna. Se tabell på sid 8. Om djurantalet utökas till över 100 de (anmälningseller tillståndsplikt) före 2013 gäller de nya reglerna hela företaget från utökningsdatumet. Företag som har högst 10 de är undantagna från kravet på spridningsareal om det bara är gödsel från de egna djuren som sprids. 6

7 Areal som får All åkermark som inte ligger i träda eller har andra ingå i spridnings- begränsningar för gödselspridning får räknas in i arealen spridningsarealen. För betande djur får betesmark räknas med till den del marken förser djuren med foder. När betesmarken bara fungerar som rastfålla får den inte räknas in i spridningsarealen. Om man för bort gödsel till annans åkermark minskar behovet av egen spridningsareal. Vid all leverans av stallgödsel ska både leverantör och mottagare föra anteckningar om bland annat mängd och datum. Schablonvärden för djurtäthet räknat efter 22 kg fosfor per ha Djurslag Djur per ha Mjölkkor, avkastning resp kg mjölk per år 1,4 resp 1,3 Dikor, amkor 1,8 Kvigor, tjurar, stutar > 1 år 2,8 Tjurar < 1 år 4,4 Kvigor, stutar 1-12 mån 7,1 Får (tacka med 1,8 lamm) 15 Getter (800 kg mjölk) 13 Suggor, traditionell produktion, 2,2 grisningar per år 2,1 Suggring, nav (utplacering 3 v före grisning) 5,2 Suggring, satellit (utplacering 3 v före grisning) 2,4 Slaktsvin, 3 omgångar per år 9,6 Slaktsvin, 3,5 omgångar per år 8,1 Värphöns i bur 170 Värphöns på golv, gräs 150 Slaktkycklingar, 7 omgångar per år 390 7

8 Djurslag Djur per ha Kalkoner, ankor, gäss 92 Häst, ponny 3,4 Häst, övriga 2,5 Mink 20 Struts för köttproduktion 5,6 Spridningsareal för olika djurslag, egna djur fram till 1/ Djurslag Djur per ha Kor för mjölkproduktion (även sinkor och utslagskor) 1,6 Kor för uppfödning av kalvar (amkor och dikor) 2,3 Kvigor, tjurar och stutar 1 år och däröver 4,6 Kalvar under 1 år 5,8 Får och getter 15,0 Suggor i produktion 2,2 Slaktsvin 10,5 Värphöns i bur (med fytas i fodret) 100 (165) Värphöns frigående (med fytas i fodret) 100 (150) Unghöns (med fytas i fodret) 250 (365) Slaktkycklingar 470 Kalkoner, ankor och gäss 140 Hästar 3 Minkar, avelshonor 50 8

9 Regler för gödsellagring (SFS 1998:915, SJVFS 2004:62) Reglerna är till för att inte stallgödsel ska behöva spridas vid olämpliga tidpunkter och för att förhindra ammoniakavgång (kväve) till luften. Krav på utrymme Företag som har mer än 100 de måste ha 8 månaders lagringskapacitet för nöt, häst, får och getter och 10 månader för övriga djurslag. Företag som har mellan 10 och 100 djurenheter måste ha 6 månaders lagringskapacitet. För svin, höns, kycklingar mm ökar kravet till 10 månader från 1/ Djupströgödsel kan tillfälligt läggas i stuka på åker men det måste trots det finnas godkända lagringsutrymmen för 6 (respektive 8 och 10) månaders lagring. Stallet får utgöra lagringsutrymme för den mängd som maximalt kan finnas inne i stallet. Behöver djupströbädden tas ut en eller flera gånger under vintern måste det finnas en platta att lägga den på. För företag som har 10 djurenheter eller därunder finns inget krav på lagringsutrymmets storlek. Däremot gäller regler för lämplig eller tillåten spridningstid som för andra företag. Lagringsutrymmena ska vara utformade så att det inte blir någon avrinning och något läckage till omgivningen. Flytgödselbehållare och urinbrunn ska ha ett stabilt svämtäcke eller annan täckning som effektivt minskar ammoniakförlusterna. Flytgödselbehållare och urinbrunn ska fyllas under täckningen. 9

10 Regler för gödselspridning (SJVFS 2004:62, SJVFS 1999:119) Mineralgödsel, stallgödsel eller andra organiska gödselmedel får inte spridas så att de hamnar utanför åkern. Spridningsreglerna är till för att växtnäring, eller smittämnen från stallgödsel, inte ska hamna i vattendrag och sjöar genom ytavrinning eller utlakning. Reglerna kring spridning av urea är till för att minska risken för ammoniakavgång. Förutom nedan nämnda regler kan det förekomma kommunala föreskrifter om gödselspridning i tätbebyggda eller detaljplanelagda områden. Spridning av stallgödsel Stallgödsel och andra organiska gödselmedel som sprids under tiden 1 december till 28 februari ska brukas ned inom 12 timmar. Vid speciella omständligheter kan kommunen lämna dispens från nedbrukningskravet. Stallgödsel och andra organiska gödselmedel som sprids måste fördelas över spridningsarealen. Gödseln ska över en femårsperiod ha fördelats på minst den areal som krävs för att djurtäthetsreglerna ska vara uppfyllda. Ingen åkermark bör över en rullande femårsperiod i genomsnitt tillföras mer än 22 kg fosfor per ha och år. Spridning av urea Mineralgödsel som är baserad på urea och som sprids på obevuxen mark ska myllas eller brukas ned inom fyra timmar. 10

11 Regler för kemiska växtskyddsmedel (SFS 2006:1010, SFS 2011:927, SNFS 1997:2) Regler som rör hantering av växtskyddsmedel är till för att minska risken för skador i miljön och på människors hälsa. För att få hantera kemiska växtskyddsmedel (tillreda, sprida, rengöra) måste man ha utbildning. Länsstyrelsen håller i sådana utbildningar och utfärdar tillstånd efter godkänd kurs. I kurserna tas allt kring hanteringen av växtskyddsmedel upp. Här nedan berörs kortfattat de regler som har till syfte att skydda miljön. Hemtransport Transport i bil av ADR-klassade växtskyddsmedel av inköpta växt- (liksom andra ADR-klassade varor som diesel, skyddsmedel bensin och myrsyra) kan kräva särskild utbildning. Den kallas 1.3-utbildning vilket syftar på en paragraf i Räddningsverkets ADR-föreskrifter. Lagring av växt- Växtskyddsmedel bör hållas inlåsta i särskilt utrymme skyddsmedel där spill kan samlas upp Vid påfyllning av sprutan hanterar man koncentre- rade preparat. Det är då särskilt viktigt att man håller till på en plats där spill kan tas om hand av markens mikroorganismer eller samlas upp i gödselbrunn (exempelvis åkermark, biobädd eller gödselplatta). Platsen bör inte ligga i närheten av dricksvattenbrunn eller vattendrag. Påfyllning av spruta Sprutning Regler för spridning finns i Naturvårdsverkets föreskrifter (1997:2). Bland annat finns regler för skyddsavstånd och utrustning. Växtskyddsmedel får bara användas till vad de är registrerade för. Detta finns angivet på etiketten. 11

12 Rengöring Transport av avfall Sköljning av tank och ramp ska ske i fält, gärna också utvändig avspolning. Rengöring därefter och rengöring av skyddsutrustning ska ske på biologiskt aktiv mark, helst biobädd, eller på gödselplatta. Växtskyddsmedel som blivit avfall, till exempel gamla medel som fått användningsförbud, måste lämnas till av kommunen godkänd mottagare. För att få transportera avfallet till mottagaren måste man i förväg anmäla till Länsstyrelsen att man tänker genomföra sådana transporter (gäller även spillolja, lösningsmedel, lysrör mm). Man gör en anmälan för 5 år i taget. Var får kemiska Växtskyddsmedel får användas på åkermark (om inte växtskyddsmedel regler för EU-stöden förhindrar det). Undantaget är användas åkermark som ligger inom vattenskyddsområde. Där måste man först inhämta ett tillstånd från kommunen. På naturbetesmark och ängsmark får man inte använda växtskyddsmedel. På övrig mark kan de vara tillåtna att använda. Information och Bekämpning på områden där allmänheten har tillträde dokumentation måste i förväg anmälas till kommunen, i vissa fall måste tillstånd sökas. Allmänheten ska informeras genom skyltar. All användning av växtskyddsmedel av klass 1 eller 2 ska dokumenteras. I föreskrifterna finns angivet vad dokumentationen ska innehålla. Den som har anställda eller bedriver anmälnings- eller tillståndspliktig verksamhet (över 100 de) måste ha en förteckning över farliga ämnen som används i verksamheten. 12

13 Alla verksamhetsutövare ska föra anteckningar om mängd och slag av farligt avfall som uppkommer och vart det transporteras. Miljösanktionsavgifter (SFS 1998:950) En företagare som i sin verksamhet begår överträdelser av vissa regler kan åläggas att betala en miljösanktionsavgift. Det är tillsynsmyndigheten som beslutar om miljösanktionsavgift. Beslutet kan överklagas. Miljösanktionsavgifter som berör jordbruket Överträdelse Avgiftsbelopp kr Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport för tillståndspliktig verksamhet (NFS 2006:9) Underlåta att lämna miljörapport inom föreskriven tid (gäller B-verksamhet) Förordningen om verksamhetsutövares egenkontroll (1998:901) Inte ha fastställt och dokumenterat vem som har det organisatoriska ansvaret för det som föreskrivs verksamheten med stöd av miljöbalken (Bverksamhet). Sakna dokumenterade rutiner för fortlöpande kontroll av utrustning (B-verksamhet) Sakna förteckning över använda kemiska produkter och biotekniska organismer som kan utgöra risk för hälsa och miljö (B-verksamhet) Förordningen om miljöhänsyn i jordbruket (1998:915) Höst- och vinterbevuxen mark understiger 50 %, 500 kr per hektar som fattas

14 Överträdelse Avgiftsbelopp kr Jordbruksverkets föreskrifter om miljöhänsyn i jordbruket (SJVFS 2004:62) Sakna tillräcklig spridningsareal för stallgödsel, kr per hektar som fattas. Inte anteckna föreskrivna uppgifter vid mottagande eller bortförande av stallgödsel. Förordningen om växtskyddsmedel (2006:1010) och Naturvårdsverkets föreskrifter om spridning av bekämpningsmedel (SNFS 1997:2), Jordbruksverkets föreskrifter om anteckningar vid användning av bekämpningsmedel skadliga för pollinerande insekter (SJVFS 1999:94) Använda växtskyddsmedel utan att föreskrivna kunskapskrav är uppfyllda. Sprida kemiska bekämpningsmedel på områden som kräver anmälan till miljönämnden (el. motsvarande) utan att ha anmält. Inte föra föreskrivna anteckningar om bekämpningsmedel farliga för pollinerande insekter. Avfallsförordningen (2011:927) (klass 1L) (klass 2L) Inte upprätta transportdokument när farligt avfall lämnas till transportör

15 Djurenheter enligt Miljöbalken För beräkning av om en verksamhet blir anmälningspliktig, C-verksamhet, eller tillståndspliktig, B-verksamhet. En djurenhet motsvaras av följande antal djur (SFS 1998:899) 1 mjölkko 6 kalvar 1 6 mån, kalv under 1 mån räknas till moderdjuret 3 övriga nöt, 6 mån eller äldre 3 suggor, inkl smågrisar upp till 12 veckor 10 slaktsvin eller avelsgaltar, 12 veckor eller äldre 1 häst, inkl föl upp till 6 mån 10 minkhonor, inkl valpar upp till 8 mån samt avelshannar 100 kaniner 100 värphöns, 16 veckor eller äldre 200 unghöns, upp till 16 veckor 200 slaktkycklingar 100 kalkoner, ankor och gäss, inkl ungar upp till 1 veckas ålder 15 strutsfåglar, inkl kycklingar upp till en veckas ålder 10 får eller getter, 6 mån eller äldre 40 lamm eller killingar upp till 6 mån ålder Aktuella förordningar och föreskrifter Förordning om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (SFS 1998:899) Förordning om miljöhänsyn i jordbruket (SFS 1998:915) Förordning om områdesskydd enligt miljöbalken (SFS 1998:1252) Förordning om växtskyddsmedel (SFS 2006:1010) Avfallsförordning (SFS 2011:927) Förordningen om verksamhetsutövares egenkontroll (SFS 1998:901)) Förordning om miljösanktionsavgifter (SFS 1998:950) Statens jordbruksverks föreskrifter om miljöhänsyn i jordbruket (SJVFS 2004:62) Statens jordbruksverks föreskrifter om hänsyn till natur- och kulturvärden i jordbruket (SJVFS 1999:119) Statens naturvårdsverks föreskrifter om spridning av kemiska bekämpningsmedel (SNFS 1997:2) 15

16 Denna skrift är ett sammandrag av regler som härrör från Miljöbalken och som gäller lantbruket i Jönköpings län. Skriften är sammanställd av: Länsstyrelsen i Jönköpings län Landsbygdsavdelningen Jönköping Telefon Augusti 2011 Detta material har delvis finansierats av EU-medel