Länsstyrelsernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet

Transkript

1 FRÅGEFORMULÄR 1 (16) Länsstyrelsernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet Nedan följer ett antal frågor att besvara för respektive åtgärd i vattenmyndigheternas åtgärdsprogram. Frågorna ska besvaras i detta dokument och skickas digitalt till vattenmyndigheterna senast den 28 februari 2012 via e-postadressen vattenmyndigheten.kalmar@lansstyrelsen.se Länsstyrelse: Skåne Åtgärd Länsstyrelserna behöver göra en översyn och vid behov verka för omprövning av befintliga tillståndspliktiga verksamheter, enligt 9 och 11 kap. miljöbalken, vilka kan ha en inverkan på vattenmiljön, särskilt i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. A) Har länsstyrelserna påbörjat arbetet med översyn av tillståndspliktiga verksamheter enligt 9 kap miljöbalken enligt åtgärdspunkt 28? Ja Hur sker arbetet utifrån ett avrinningsperspektiv? Genomgång av samtliga tillståndspliktiga verksamheter med utsläpp till recipient har genomförts under Detta har skett utifrån både ett huvudavrinningsområdes men även ett vatteförekomstperspektiv. Underlaget har sammanställts i en rapport. Ett antal verksamheter har identifierats där vi under 2012 behöver studera förhållandena lite närmare.vidare indentifierades ett antal verksamheter där egenkontrollen behöver ses över för att vi med säkerhet skall kunna svara på frågan kopplat till åtgärd 28. B) Finns det en plan för framtida arbetet med översyn av tillståndspliktiga verksamheter enligt 9 kap miljöbalken enligt åtgärdspunkt 28? Ja Hur sker arbetet/planeringen på länsstyrelsen? Hur integreras detta i verksamhetsplaneringen? Hur sker det tvärsektoriella arbetet?

2 2 (16) Ansvariga handläggare för de identifierade verksamheterna kommer under 2012 att arbeta vidare med frågan vilket tydliggörs i enhetens verksamhetsplan och i de individuella planer. De bedömningar som gjordes på Länsstyrelsen rörande behovet av omprövning enligt punkt 28 gjordes i samråd med miljö- och vattenstrategiska enheten.

3 3 (16) C) Har länsstyrelserna påbörjat arbetet med översyn av tillståndspliktiga verksamheter enligt 11 kap miljöbalken enligt åtgärdspunkt 28? Ja Hur sker arbetet utifrån ett avrinningsperspektiv? I länet finns flera tusen tillståndspliktiga verksamheter varav många har mycket gamla tillstånd ( år gamla). En del verksamheter saknar tillstånd. Länsstyrelsen har en skriftlig strategi för skydd och restaurering av vattenmiljöer och dessutom fiskevårdsplaner och biotopkarteringsrapporter. Utifrån detta görs en prioritering av de mest kostnadseffektiva projekten att ompröva. D) Finns det en plan för framtida arbetet med översyn av tillståndspliktiga verksamheter enligt 11 kap miljöbalken enligt åtgärdspunkt 28? Ja Hur sker arbetet/planeringen på länsstyrelsen? Hur integreras detta i verksamhetsplaneringen? Hur sker det tvärsektoriella arbetet? Ingår som en del i verksamhetsplanering på enhetsnivå. En lista med 100 förslag på restaureringsprojekt har tagits fram och kommunicerats med vattenråd och andra. Syftet är att stimulera flera aktörer till ett aktivt åtgärdsarbete. Det tvärsektoriella arbetet görs genom att t.ex. samfinansiera projekt med landsbygdsutvecklingspengar, fiskevårdsmedel och kulturmiljöpengar. E) Uppskatta åtgärdens genomförande vid slutet av 2012? Åtgärden är: Inte påbörjad Pågående Färdigställd G) Ev. kommentarer till åtgärd 28: Åtgärden med koppling till 11 kap. är helt omöjlig att klara till 2015 pga det stora antalet objekt, en krånglig lagstiftning samt ett stort behov av medel för omprövningsarbete. Vi får tills vidare prioritera ett fåtal projekt med stor miljönytta.

4 4 (16) Länsstyrelsen har under hösten 2011 till vattenmyndigheterna och Havs- och vattenmyndigheten påtalat behovet av ekonomiska analyser i en mer detaljerad skala (huvudavrinningsnivå). Detta behövs för att hitta den mest kostnadseffektiva kombinationen av åtgärder för det specifika huvudavrinningsområdet mot en god status för våra yt- och grundvattenförekomster. Gör vi inte detta på ett tillräckligt detaljerat sätt och i lämplig geografisk skala sätt kommer förståelse och förankringen med LRF, företagen, kommunerna, m.fl. att försvåras. Det behövs en kombination av schabloner och faktiska underlag. Arbetet med punkt 28. i åtgärdsprogrammen riskerar också köra fast om de ekonomiska analyserna inte genomförs i lämplig geografisk skala. I tidigare nämnd rapport har vi gjort en genomgång av några branscher av tillståndspliktiga verksamheter med utsläpp till recipient. Vi har identifierat 14 stycken verksamheter som vi behöver titta närmare på mmed koppling till åtgärd 28. Dessa verksamheter tillämpar i de flesta fallen redan BAT och har varit föremål för årlig tillsyn under många år. För att ställa ytterligare krav på rening som kanske sträcker sig längre än BAT bör en ekonomisk analys finnas på plats. Vi riskerar tappa ytterligare en sexårscykel om vi inte kommer igång med de ekonomiska analyserna på huvudavrinningsnivå. Yttrande rörande de ekonomiska analyserna inkom från Havs- och vattenmyndigheten

5 5 (16) Åtgärd Länsstyrelserna behöver säkerställa att verksamhetsutövare genomför nödvändig egenkontroll och har de kontrollprogram som behövs för att möjliggöra en bedömning av verksamhetens inverkan på ekologisk, kemisk och kvantitativ status i vattenförekomster. A) Har länsstyrelsen under året ställt krav på befintliga egenkontrollprogram (inklusive samordnad recipientkontroll) på verksamheter som inverkar på ekologisk, kemisk och kvantitativ status i vattenförekomster. Ja Länsstyrelsen i Skåne län tog under år 2009 fram två rapporter med koppling till punkt 29; "Projekt Miljöövervakning Skåne - Hur ska den framtida miljöövervakningen se ut och hur skall den finaniseras?" samt "Projekt Miljöövervakning Skåne - Del 2 Verksamheter och övervakning av vattenmiljön i Helge ås avrinningsområde". Den första rapporten delfinansierades av Naturvårdsverket. Rapporterna togs fram med anledning av det behov av utökning/översyn av miljöövervakningen som föreligger och hur denna skall bekostas. Vidare eftersom det idag inte finns något helhetsgrepp på denna fråga och att vissa av de verksamheter som varit med i övervakningen upplever en orättvisa eftersom "alla" inte är med och bekostar denna. Krav har ställts vid tillsyn av några vattenkraftverk och några grundvattenuttag. Givetvis ställs dessutom fortlöpande krav på lämpliga egenkontrollprogram i samband med tillståndsprövningar. B) Har länsstyrelserna tagit fram en strategi eller liknande för arbetet med egenkontrollprogram så att dessa anpassas till verksamhetens inverkan på ekologisk, kemisk och kvantitativ status i vattenförekomster? Ja Att egenkontrollen bland annat skall visa verksamhetens inverkan på ekologisk, kemisk och kvantitativ status följer direkt av lagstiftningen. Vid översyn av egenkontrollprogram sker anpassning till vattenförvaltningen.

6 6 (16) I ett projekt om dikningsföretag togs ett förslag fram till mallar för egenkontroll. Vi deltar också i ett nationellt arbete inom miljösamverkan Sverige om tillsyn och egenkontroll av vattenkraft. C) Har länsstyrelsen anpassat/planerat sin tillsyn och tillsynsvägledning för att möjliggöra en bedömning av verksamhetens inverkan på ekologisk, kemisk och kvantitativ status i vattenförekomster. Ja Ja, se svar under punkt G under åtgärd 28. Miljösamverkan Skåne är ett samarbete mellan miljökontoren (motsvarande) i Skånes 33 kommuner, Kommunförbundet Skåne och Länsstyrelsen i Skåne län. Under 2011 har följande tre vattenprojekt drivits av Miljösamverkan Skåne; "Tillsyn av jordbruksföretag med avseende på växtnäringsläckage", "Vattendirektivet och tillsyn mm enligt miljöbalken" samt ett "Uppföljningsprojekt inom vattenskyddsområden". Länsstyrelsen har under 2011 genomfört branschspecifik tillsynsvägledning till kommunernas miljöinspektörer. Länsstyrelsens handläggare för exempelvis hamnar bjuder in inspektörerna till regelbundna träffar 1-2 ggr/år för en dialog kring viktiga/angelägna frågor. Mellan träffarna finns externt tillgängliga e-postlistor där Länsstyrelsen eller en miljöinspektör i någon kommun kan "kasta ut" en fråga. Ja, tas upp i ärenden. D) Uppskatta åtgärdens genomförande vid slutet av 2012? Åtgärden är: Inte påbörjad Pågående Färdigställd E) Ev. kommentarer till åtgärd 29: Pga stort antal tillsynsobjekt kan vi bara göra ett mkt begränsat egeninitierat tillsynsarbete. Åtgärd Länsstyrelserna behöver upprätta en plan för sitt åtgärdsarbete med prioritering av avrinningsområden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status.

7 7 (16) A) Har länsstyrelsen påbörjat arbetet med att upprättat en plan för prioritering av avrinningsområde? Ja Om ja. Hur sker arbetet/planeringen på länsstyrelsen? Hur integreras detta i verksamhetsplaneringen? Hur sker det tvärsektoriella arbetet? Inom länsstyrelsen pågår ett omfattande arbete med att ta fram ett nytt regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen. Projektet påbörjades under våren 2011 och kommer att avslutas i maj/juni 2012 genom beslut om nytt regionalt åtgärdsprogram. För att ta tillvara och integrera detta omfattande arbete, där vattenfrågorna har väsentlig betydelse, kommer länsstyrelsens plan för vattenrelaterat åtgärdsarbete i huvudsak att bygga på detta arbete. Med denna ansats formuleras de vattenrelaterade åtgärderna utifrån miljökvalitetsmålen. Vidare är utgångspunkten att miljömålsåtgärderna ska implementeras i länsstyrelsens ordinarie arbete med prövning, tillsyn, rådgivning m m, d.v.s. bli en del av vardagen. Genom detta upplägg integreras även arbetet med de åtgärder som berör vatten inom länsstyrelsens organisation tillsammans med övrigt åtgärdsarbete utan att parallella system skapas, vilket ur effektivitetssynpunkt är att föredra Om nej. Hur planerar länsstyrelsen i så fall för genomförandet av åtgärden? B) Hur har länsstyrelsen arbetat med åtgärden utifrån ett avrinningsperspektiv, dvs hur har arbetet gjorts och planerats att göra med angränsande län? Omfattar hela Skåne och hänsyn har även tagits till angränsande län. C) Uppskatta åtgärdens genomförande vid slutet av 2012? Åtgärden är: Inte påbörjad Pågående Färdigställd

8 8 (16) D) Ev. kommentarer till åtgärd 30: Åtgärdsprogrammet kommer att vara beslutat och åtgärderna i programmet pågående.

9 9 (16) Åtgärd Länsstyrelserna behöver i sitt arbete med att åtgärda föroreningsskadade mark och vattenområden, särskilt prioritera de områden som läcker prioriterade ämnen eller särskilt förorenande ämnen, till de vattenförekomster som därför inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. A) Hur arbetar eller avser länsstyrelsen att arbeta med att åtgärda föroreningsskadade mark och vattenområden, särskilt prioritera de områden som läcker prioriterade ämnen eller särskilt förorenande ämnen, till de vattenförekomster som därför inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status Hur integreras detta arbete i verksamhetsplaneringen? Hur sker det tvärsektoriella arbetet? Vid planering av arbetet med förorenade områden är en av utgångspunkterna skyddsvärda vatten, både ytvatten och grundvatten. Länsstyrelsen har för avsikt att 2012 förstärka detta och av denna anledning initierades en rekrytering hösten 2011 för en kartläggning av verksamma tillsynsobjekt i anslutning till identifierade yt- och grundvattenförekomster. Vidare planeras under 2012 en informationsinsats gentemot vattenråd och vattenvårdsförbund i länet i samverkan med länsstyrelsens miljö- och vattenstrategiska enhet. B) Hur har länsstyrelsen arbetat med åtgärden utifrån ett avrinningsperspektiv, dvs hur har arbetet gjorts och planerats att göra med angränsande län? I planeringen av Länsstyrelsens EBH-arbete har åtgärden hitills inte prioriterats utifrån ett avrinningsperspektiv C) Uppskatta åtgärdens genomförande vid slutet av 2012? Åtgärden är: Inte påbörjad Pågående Färdigställd D) Ev. kommentarer till åtgärd 31:

10 10 (16)

11 11 (16) Åtgärd Statens Jordbruksverk och länsstyrelserna behöver prioritera sin rådgivning inom miljöområdet i ett avrinningsområdesperspektiv till jordbruksföretag inom områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. A) Hur prioriterar länsstyrelsen sin rådgivning till jordbruksföretag inom områden med vattenförekomster som inte uppnår eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status? Hela Skåne anses av Länsstyrelsen vara ett prioriterat område när det gäller rådgivning för att förbättra vattendragens status. Länsstyrelsen spelar en aktiv roll i den regionala rådgivning som sker inom Greppa Näringen. Det utförs ca 400 rådgivningar per år i länet. Länsstyrelsen upphandlar och finansierar rådgivningen genom pengar från Landsbygdsprogrammet samt initierar nya typer av rådgivning där vi ser att det finns ett behov. En relativt ny rådgivningsform är grupprådgivning kring vattendrag. Syftet är att samla lantbrukare från samma plats för att motivera dem att samarbeta kring att förbättra vattenstatusen det vattendrag deras verksamheter påverkar. Följande prioriteringar har gjorts för grupprådgivningen kring vattendrag: Beträffande nitratläckage ska områden med hög odlingsintensitet, kustnära läge samt lättare jordar prioriteras. Beträffande fosforförluster ska jordar med höga fosforvärden, stor risk för ytero sion, lerjordar med inre erosion samt tillrinningsområden till vattendrag med höga totalfosforhalter prioriteras. Beträffande ammoniakförluster ska lokala områden med hög djurtäthet priori teras. Länsstyrelsen håller i behörighetskurser som ger lantbrukaren utbildning i hantering av växtskyddsmedel. På kurserna görs en koppling mellan användandet av växtskyddsmedel och statusen på vattendragen i länet. Siffrorna uppdateras årligen för att ge en så korrekt bild som möjligt av läget i vattendragen. Rådgivning bekostas även av kompetensutvecklingspengar från Landsbygdsprogrammet. Länsstyrelsen satsar på rådgivning inom målområden som har koppling till vattendragens status, t ex "Ingen övergödning" och "Giftfri miljö". Länsstyrelsen upphandlar aktiviteter från externa aktörer eller ordnar egna aktiviteter där vi bedömer att det finns ett behov.

12 12 (16) B) Hur ser samverkan med Jordbruksverket ut för att genomföra åtgärden? Greppa Näringen är ett nationellt projekt med Jordbruksverket som projektägare och där Länsstyrelsen spelar en aktiv roll regionalt genom prioritering, upphandling och i vissa fall utförande av rådgivning. Vid länsstyrelsen har motsvarande en halv tjänst avsatts för regionalt arbete med Greppa Näringen och andra halvan finansieras av Jordbruksverket där den huvudsakliga arbetsuppgiften är att representera länsstyrelserna inom projektet. C) Uppskatta åtgärdens genomförande vid slutet av 2012? Åtgärden är: Inte påbörjad Pågående Färdigställd D) Ev. kommentarer till åtgärd 15: Rådgivning pågår kontinuerligt och följs upp fortlöpande.

13 13 (16) Åtgärd Statens Jordbruksverk och länsstyrelserna behöver, efter samråd med Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen, prioritera sina insatser för att minska riskerna med och användningen av växtskyddsmedel i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. A) Hur prioriterar länsstyrelsen sina insatser för att minska riskerna med och användningen av växtskyddsmedel i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status? Hela Skåne anses av Länsstyrelsen vara ett prioriterat område när det gäller att minska riskerna med användning av växtskyddsmedel. Rådgivning sker genom behörighetskurser, genom Greppa Näringen och kompetensutvecklingssatsningar inom Landsbygdsprogrammet. Länsstyrelsen spelar en aktiv roll i den regionala rådgivning som sker inom Greppa Näringen. Länsstyrelsen har gjort bedömningen att det utförs för lite rådgivningar för att minska användning- och förbättra hantering av växtskyddsmedel. Därför har det anställts en person som utför Greppa Näringenrådgivningar inom växtskyddsområdet i Länsstyrelsens regi. Denna rådgivning kommer vi även att satsa på framöver. Länsstyrelsen håller i behörighetskurser som ger lantbrukaren utbildning i hantering av växtskyddsmedel. På kurserna görs en koppling mellan användandet av växtskyddsmedel och statusen på vattendragen i länet. Siffrorna uppdateras årligen för att ge en så korrekt bild av läget som möjligt. Rådgivning bekostas även av kompetensutvecklingspengar från Landsbygdsprogrammet. Länsstyrelsen satsar på rådgivning inom målområden som har koppling till vattendragens status, t ex "Ingen övergödning" och "Giftfri miljö". Länsstyrelsen upphandlar aktiviteter från externa aktörer eller ordnar egna aktiviteter där vi bedömer att det finns ett behov. Undersökningar har visat att det finns ett läckage av växtskyddsmedel från länets växthus. Länsstyrelsen kommer under året genomföra en utbildning riktad mot miljöinspektörer för

14 14 (16) att öka deras kompetens och därmed få dem att ställa högre krav på de växthus som inte uppfyller kraven enligt lagstiftningen. B) Hur ser samverkan med Jordbruksverket ut för att genomföra åtgärden? Greppa Näringen är ett nationellt projekt med Jordbruksverket som projektägare och där länsstyrelsen spelar en aktiv roll regionalt genom prioritering, upphandling och i vissa fall utförande av rådgivning. Vid länsstyrelsen finns en tjänst där halva tiden läggs på regionalt arbete med Greppa Näringen och andra halvan finansieras av Jordbruksverket och där den huvudsakliga arbetsuppgiften är att representera länsstyrelserna inom projektet. Samverkan med Jordbruksverket sker också genom arbetet med kompetensutveckling inom Landsbygdsprogrammet och genom arbetet med behörighetsutbildningar. C) Hur ser samverkan ut med för åtgärden övriga berörda myndigheter (Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen). Rådgivningen pågår kontinuerligt och följs fortlöpande upp, både nationellt och länsvis E (då det inte finns något fällt som går att fylla i) Rådgivning och behörighetsutbildningarna och arbetet inom Landsbygdsprogrammet pågår kontinuerligt och följs fortlöpande upp, både nationellat och länsvis. D) Uppskatta åtgärdens genomförande vid slutet av 2012? Åtgärden är: Inte påbörjad Pågående Färdigställd E) Ev. kommentarer till åtgärd 17:

15 15 (16) Åtgärd Riksantikvarieämbetet och länsstyrelserna behöver ta fram underlag för vilka vattenmiljöer och vattenanläggningar som har särskilt stort kulturmiljövärde i, eller i anslutning till, befintliga vattenförekomster där det behöver vidtas åtgärder i syfte att uppnå god ekologisk status eller god kemisk status.. A) Hur arbetar, eller avser länsstyrelsen att arbeta med att ta fram underlag för vilka vattenmiljöer och vattenanläggningar som har särskilt stort kulturmiljövärde i, eller i anslutning till, befintliga vattenförekomster där det behöver vidtas åtgärder i syfte att uppnå god ekologisk status eller god kemisk status? Länsstyrelsen deltar i de projekt som berör Södra Östersjöns och Västerhavets vattendistrikt, Kulturmiljö och vattenförvaltning - planeringsunderlag för Södra Östersjöns vattendistrikt respektive Vakul för Västerhavets vattendistrikt. Merparten av Skåne ingår i Södra östersjöns vattendistrikt, och här har vi arbetat med delprojekt 2 som innebär sammanställning av befintligt kunskapsunderlag. Inom Västerhavets vattendistrikt genomförs en specialstudie med utgångspunkt från kulturmiljöer som finns registrerade i FMIS. B) Hur ser samverkan med Riksantikvarieämbetet ut för att genomföra åtgärden? Riksantikvarieämbetet är representerat i styrgrupperna för Södra Östersjöns och Västerhavets vattendistrikt. C) Uppskatta åtgärdens genomförande vid slutet av 2012? Åtgärden är: Inte påbörjad Pågående Färdigställd D) Ev. kommentarer till åtgärd 20: Arbetet med delprojekt 2 utgör grunden för efterföljande delprojekt som syftar till att identifiera kunskapsbrister, att ta fram kompletterande kunskap och att göra värderingar av vilka miljöer som är särskilt värdefulla.

16 16 (16)