Återrapportering från Länsstyrelsen Västernorrland av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Transkript

1 återrapportering (6) Återrapportering från Länsstyrelsen Västernorrland av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Åtgärd 28 Länsstyrelserna behöver göra en översyn och vid behov verka för omprövning av befintliga tillståndspliktiga verksamheter, enligt 9 och 11 kap. miljöbalken, vilka kan ha en inverkan på vattenmiljön, särskilt i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. A) Har länsstyrelserna påbörjat arbetet med översyn av tillståndspliktiga verksamheter enligt 9 kap miljöbalken enligt åtgärdspunkt 28? Beskriv kortfattat hur arbetet sker utifrån ett avrinningsperspektiv. De strategier för god vattenstatus som länsstyrelsen arbetar med att ta fram är grundläggande för utvecklingen av ett arbetssätt utifrån ett avrinningsperspektiv (se åtgärd 30). ~Strategiarbetet har ännu inte mynnat ut i en översyn av aktuella verksamheter. ~Inom ramen för ordinarie tillsynsarbete har länsstyrelsen arbetat med att få verksamhetsutövare att på eget initiativ ompröva sina tillstånd. En plan för omprövning av tillståndpliktiga avloppsreningsverk i Örnsköldsviks kommun kommer att lämnas in från Miljö- och Vatten i Örnsköldsvik AB under 2015.~Domsjö Fabriker AB :s reningsverk är under omprövning. B) Finns det en plan för framtida arbetet med översyn av tillståndspliktiga verksamheter enligt 9 kap miljöbalken enligt åtgärdspunkt 28? Om Ja, beskriv kortfattat hur arbetet/planeringen sker på länsstyrelsen och hur åtgärden integreras i verksamhetsplaneringen. Hur sker det tvärsektoriella arbetet? C) Har länsstyrelserna påbörjat arbetet med översyn av tillståndspliktiga verksamheter enligt 11 kap miljöbalken enligt åtgärdspunkt 28? Kraftverket i Hattsjöån har fått förbud mot fortsatt drift då de saknar tillstånd.~länsstyrelsen har en dialog med ägaren till Täljeåns kraftverk med avsikt att åstadkomma en minimitappning och omlöp som tillägg till nuvarande tillstånd.~svårighet föreligger fortfarande av resursskäl att initiera omprövningar av äldre vattendomar.~länsstyrelsen stöder kammarkollegiet i deras arbete med omprövningar. Rundbackens kraftverk pågår

2 återrapportering (6) Åtgärd 29 Länsstyrelserna behöver säkerställa att verksamhetsutövare genomför nödvändig egenkontroll och har de kontrollprogram som behövs för att möjliggöra en bedömning av verksamhetens inverkan på ekologisk, kemisk och kvantitativ status i vattenförekomster. A) Har länsstyrelsen under året ställt krav på befintliga egenkontrollprogram (inklusive samordnad recipientkontroll) på verksamheter som inverkar på ekologisk, kemisk och kvantitativ status i vattenförekomster. Detta sker löpande inom ramen för ordinarie tillsyn. Vid granskning av miljörapporterna har speciell focus lagts på Bolagens beskrivning av sin recipientpåverkan vilket kan leda till krav på bättre kontroll.~granskningen har lett till att någon verksamhetsutövare gått med i recipientkontrollförening under 2014.~Länsstyrelsen deltar dessutom i möten med recipientkontrollföreningarna i länet. B) Har länsstyrelserna tagit fram en strategi eller liknande för arbetet med egenkontrollprogram så att dessa anpassas till verksamhetens inverkan på ekologisk, kemisk och kvantitativ status i vattenförekomster? C) Har länsstyrelsen anpassat/planerat sin tillsyn och tillsynsvägledning för att möjliggöra en bedömning av verksamhetens inverkan på ekologisk, kemisk och kvantitativ status i vattenförekomster. D) Ev. kommentarer till åtgärd Åtgärd 30 Länsstyrelserna behöver upprätta en plan för sitt åtgärdsarbete med prioritering av avrinningsområden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. A) Har länsstyrelsen påbörjat arbetet med att upprättat en plan för prioritering av avrinningsområde? Om Ja, beskriv kortfattat hur länsstyrelsen arbetat utifrån planeringen under Länsstyrelsen Västernorrland har under 2014 arbetat fram en plan för länsstyrelsens vattenarbete med riktlinjer för prioriteringar av områden och objekt. Planen sätter ramarna för framtagandet av konkreta och till förutsättningarna anpassade

3 återrapportering (6) handlingsplaner för åtgärdsarbetet i utpekade områden i länet. Åtgärdsområden som omfattar Ljungans och Selångersån avrinningsområde i länet har valts ut som första geografiska område att där handlingsplaner ska tas fram. Bakgrundsmaterial för att beskriva området och redogöra för pågående vattenrelaterade åtgärder har till stor del hämtats in under Det återstår ett arbete med att ta fram prioriterade objekt och skriva handlingsplanen för området. Redan under 2014 har länsstyrelsen i viss mån börjat ställa för ett ökat åtgärdsfokus på detta område avseende det?ordinarie? vattenarbetet (tillsyn, fiskevård m.m.). Om Nej, beskriv kortfattat hur länsstyrelsen istället planerar genomförandet av åtgärden. B) Har länsstyrelsen arbetat med åtgärden utifrån ett avrinningsperspektiv, dvs har arbetet gjorts och planerats att göra med angränsande län? Om Ja, beskriv kortfattat hur länsstyrelsen arbetat utifrån planeringen under En samverkan med Länsstyrelsen Jämtland skett under 2014 med syfte att samarbeta i framtagandet av åtgärdsplaner för Ljungans avrinningsområde från fjäll till hav. Särskilda projektmedel för 2015 har beviljats av HaV för ändamålet. C) Ev. kommentarer till åtgärd Åtgärd 31 Länsstyrelserna behöver i sitt arbete med att åtgärda föroreningsskadade mark och vattenområden, särskilt prioritera de områden som läcker prioriterade ämnen eller särskilt förorenande ämnen, till de vattenförekomster som därför inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. A) Beskriv kortfattat hur länsstyrelsen arbetat under 2014 med att åtgärda föroreningsskadade mark och vattenområden enligt åtgärd 31. De statusbedömningar och åtgärdsprogram som tas fram inom ramen för vattenförvaltningen har vid sidan av den samlade riskbedömningen enligt MIFOmetodiken, framtagna kriterier och grunder för prioritering av riskklassade förorenade områden, Naturvårdsverkets nationella plan varit viktiga utgångspunkter för att vidta åtgärder på de miljömässigt mest angelägna platserna under ~Vid framtagandet av kriterier och grunder för prioritering av riskklassade förorenade områden har representanter från beredningssekretariatet och vattenmyndigheten deltagit. Prioriteringsgrunderna har rangordnats efter graden av farlighet på människors hälsa och miljön, spridningsrisken till omgivningen och utifrån särskilt skyddsvärda objekt. Däribland har som särskilt hög prioritet angivits bland annat hot mot naturområden eller arter med stora skyddsvärden samt hot mot vattenskyddsområdet eller betydande vattenförsörjningsintressen. Prioriteringsgrunderna har använts vid verksamhetsplaneringen för ~Länsstyrelsen har beviljats bidragsmedel för att kartlägga och riskklassa förorenade fiberhaltiga sediment samt bidra till en metodutveckling där den genomförda karteringen av fiberbankar och fiberhaltiga sediment ingår. Projektet kommer att innebära en ökad kunskap om metoder för riskklassning och kartläggning av förorenade fibersediment som kan vara till nytta för andra delar av Sverige med liknande problem. ~Länsstyrelsen har arbetat med projektet Allvarig miljöskada som syftar till att bedöma när en föroreningsskada är att betrakta som en allvarig miljöskada. Inom projektet kommer en pågående verksamhet, Alby klorat, som

4 återrapportering (6) har påverkan på en grundvatten- och en ytvattenförekomst att användas som fallexempel. ~Vidare har länsstyrelsen beviljats medel för undersökningar och åtgärder vid prioriterade objekt bl a Marieberg där åtgärder vidtagits för att minska spridningen av föroreningen till recipienten genom dels omledning av bäckar och dels genom grävschakt och borttransport av förorenade jordmassor. Arbete med utredningar av prioriterade förorenade områden har drivits med kommunerna och SGU som huvudman vid objekt som ofta ligger i nära kontakt med vattendrag eller havet, tex Viskans sågverk och Östavalls kopparvitriol vid Ljungan, tre sågverk längs Alnöns kust, sedimentprojekt utanför Hallstanäs och Svanö i Ångermanälven m.fl.~länsstyrelsen har bedrivit tillsynsarbete genom att ställa krav på pågående verksamheter med verksamhetsutövaransvar i syfte att utreda förekomsten av föroreningsskador och läckage av föroreningar till berörda recipienter samt bedöma riskerna avseende detta. Till exempel kan nämnas Domsjö industriområde i anslutning till Örnsköldsviksfjärden, Alby kloratfabrik i anslutning till Ljungan och Östrands massafabrik i anslutning till Alnösundet. ~ B) Har länsstyrelsen arbetat med åtgärden utifrån ett avrinningsperspektiv, dvs har arbetet gjorts och planerats att göra med angränsande län? Om Ja, beskriv kortfattat hur arbetet genomförts. C) Ev. kommentarer till åtgärd 31: - Åtgärd 15 Statens Jordbruksverk och länsstyrelserna behöver prioritera sin rådgivning inom miljöområdet i ett avrinningsområdesperspektiv till jordbruksföretag inom områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. A) Beskriv kortfattat hur länsstyrelsen prioriterar sin rådgivning till jordbruksföretag inom områden med vattenförekomster som inte uppnår eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. Inom länsstyrelsens rådgivningsprojekt som riktar sig till bland annat jordbruksföretag bedrivs rådgivning inom bland annat målområdena Giftfri miljö och Ingen övergödning. I länet finns inget vattendrag där jordbruket uppges vara huvudorsak till att det inte uppnår eller riskerar att inte uppnå god ekologisk status eller god kemisk status, varför det är svårt att rikta åtgärderna.~ Under 2014 genomfördes en vattendragsvandring och ytterligare en, som blev inställd på grund av få intresserade, var planerad. De vattendragen valdes ut utifrån att de ligger i områden som präglas av jordbruk samt att de har biologiska värden som hotas om påverkan av jordbruket blir för stort. Under året genomfördes också en informationsdag med inriktning avvattning. Den riktade sig till samtliga lantbrukare i länet och behandlade juridiken runt markavvattningsföretag men även praktiska tips för hur man underhåller sina diken utan att påverka vattendragen nedströms negativt samt vikten av våtmarker i landskapet. B) Beskriv kortfattat hur samverkan med Jordbruksverket ser ut under 2014 för att genomföra åtgärden. Jordbruksverket har pekat ut de områden i Sverige där jordbruket i stor omfattning bedöms påverka vattenkvaliten och inom de områdena bekostas miljörådgivning inom konceptet Greppa näringen. Från och med 2014 finns möjligheten till den typen av

5 återrapportering (6) rådgivning även i Västernorrland. Vid konkreta åtgärder fungerar jordbruksverket som expertmyndighet att rådfråga eller anlita som specialister. Vidare är jordbruksverkets roll i samverkan med länsstyrelsen Västernorrland att vara utbetalande myndighet för stöd inom landsbygdsprogrammet. C) Ev. kommentarer till åtgärd 15: - Åtgärd 17 Statens Jordbruksverk och länsstyrelserna behöver, efter samråd med Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen, prioritera sina insatser för att minska riskerna med och användningen av växtskyddsmedel i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. A) Beskriv kortfattat hur länsstyrelsen prioriterat sina insatser under 2014 för att minska riskerna med, och användningen av, växtskyddsmedel i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. Länsstyrelsen erbjuder årligen behörighetsutbildningar, grundkurs och fortbildning, för användning av växtskyddsmedel. Vi erbjuder också rådgivning inom länsstyrelsens rådgivningsprojekt där vi bland annat går igenom hantering och förvaring av växtskyddsmedel. I länet finns inget vattendrag där jordbruket uppges vara huvudorsak till att det inte uppnår eller riskerar att inte uppnå god ekologisk status eller god kemisk status, varför det är svårt att rikta åtgärderna. Rådgivningen riktas därför brett till de som använder kemiska bekämpningsmedel. Tilläggas kan att användningen av växtskyddsmedel i länet är mycket lågt jämfört med landet i övrigt. B) Beskriv kortfattat hur samverkan med Jordbruksverket ser ut för att genomföra åtgärden. Jordbruksverket erbjuder årlig utbildning för de personer på länen som ansvarar för behörighetsutbildningen. Förutom att kunskapen i ämnet uppdateras får man en bra bild över ansvarsfördelningen på jordbruksverket vilket underlättar vid behov av konsultation. C) Beskriv kortfattat hur samverkan med, för åtgärden övriga berörda myndigheter (Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen), ser ut. Naturvårdsverket men framförallt Kemikalieinspektionen konsulteras vid behov av förtydliganden vad gäller lagar och förordningar. Kemikalieinspektionen brukar också vara representerad vid Jordbruksverkets årliga utbildningar. D) Ev. kommentarer till åtgärd 17: - Åtgärd 20 Riksantikvarieämbetet och länsstyrelserna behöver ta fram underlag för vilka vattenmiljöer och vattenanläggningar som har särskilt stort kulturmiljövärde i, eller i anslutning till, befintliga vattenförekomster där det behöver vidtas åtgärder i syfte att uppnå god ekologisk status eller god kemisk status A) Beskriv kortfattat hur länsstyrelsen arbetar under 2014, eller avser att arbeta, med att ta fram underlag för vilka vattenmiljöer och vattenanläggningar som har särskilt stort kulturmiljövärde i, eller i anslutning till, befintliga vattenförekomster där det behöver vidtas åtgärder i syfte att uppnå god ekologisk status eller god kemisk status.

6 återrapportering (6) Länsstyrelsen Västernorrland genomförde redan 2012 en byråmässig inventering av kulturmiljöer och lämningar vid vatten utifrån befintliga registrerade kulturlämningar och bebyggelse, bl.a. med uppgifter från bebyggelseregistret och fornminnesregistret. Inventeringen resulterade i ett GIS-skikt med information och värdering om kulturmiljöerna. Inget ytterligare kunskapsunderlag har tagits fram under B) Beskriv kortfattat hur samverkan med Riksantikvarieämbetet ser ut under 2014 för att genomföra åtgärden. Länsstyrelsen Västernorrland har under 2014 inte haft någon samverkan med Riksantikvarieämbetet gällande kunskapsunderlag om kulturlämningar vid vatten, eftersom det underlaget redan är framtaget. C) Ev. kommentarer till åtgärd 20. Kulturlämningar vid vatten är många gånger värdefulla, men oftast inte lagskyddade. Länsstyrelsen kan därför inte prioritera resurser för fortsatt arbete med dessa, framför arbetet med exempelvis kvalitetssäkring och fältinventering av lagskyddade fornlämningar.