Förvaltning av vårt gemensamma arv - vatten

Transkript

1 Förvaltning av vårt gemensamma arv - vatten

2

3 Ekologisk status i kilaåns avrinningsområde

4 Remissvar samråd 2009 Antal remissinstanser via brev, e-post och webbenkäter Bottenviken Bottenhavet Norra Östersjön Södra Östersjön Västerhavet Statlig myndighet Kommun Branschorg & ideella org Vattenorg Företag Region- och kommunförbund Privatperson Totalt * Flera myndigheter har svarat alla fem vattenmyndigheter

5 Beslutade den 16 dec 2009 av VD - enhälligt Miljökvalitetsnormer (MKN) föreskriften i författningssamlingen gäller Åtgärdsprogram (ÅP) Förvaltningsplan (FP) Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Den redigerade versionen 22/1-10 gäller

6 Vattenförvaltningens MKN Viktiga utgångspunkter för MKN inom vattenförvaltningen: Normerna ska uppnås 2015 eller 2021 först efter den 22 december detta år kan en norm anses överträdd Åtgärder under denna förvaltningscykel syftar framåt, de ska se till att normerna inte överträds proaktivt angreppssätt

7 Vattenförvaltningens MKN Slutsats: MKN inom vattenförvaltningen kan sägas vara både bindande normer och mål för åtgärdsarbetet Detta behöver beaktas vid både prövningar och tillsyn och vid genomförande av åtgärdsprogrammet Ju närmare tidpunkten för uppnåendet av MKN man kommer, desto större krav på konkreta åtgärder bör aktualiseras Möjlighet: planering av åtgärdsarbetet på regional och lokal nivå, för att optimera resurser och prioritera insatser för att nå de uppsatta målen (MKN 2015/2021)

8 Åtgärdsprogram (ÅP) - 37 åtgärder som direkt riktar sig till myndigheter o kommuner - Därutöver förslag på en rad konkreta åtgärder utifrån miljöproblem -Beskrivningar o kostnadsförslag ej heltäckande, utan är exempel på åtgärder och beräkningar av dessa

9 Exempel från åtgärdsplanen Länsstyrelserna 28. Länsstyrelserna behöver göra en översyn och vid behov verka för omprövning av befintliga tillståndspliktiga verksamheter, som kan ha en inverkan på vattenmiljön, särskilt i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god status. 29. Länsstyrelserna behöver säkerställa att verksamhetsutövare genomför nödvändig egenkontroll och har de kontrollprogram som behövs för att kunna bedöma verksamheternas inverkan på statusen i berörda vattenförekomster. 30. Länsstyrelserna behöver upprätta en plan för sitt åtgärdsarbete med prioritering av avrinningsområden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god status. 31. Länsstyrelserna behöver i sitt arbete med att åtgärda föroreningsskadade mark- och vattenområden, särskilt prioritera de områden som läcker prioriterade ämnen eller särskilda förorenande ämnen, till vattenförekomster som därför inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god status.

10 Exempel från åtgärdsplanen Kommunerna 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter och föroreningsskadade områden som kan ha negativ inverkan på vattenmiljön, prioritera de områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god status. 33. Kommunerna behöver ställa krav på hög skyddsnivå för enskilda avlopp som bidrar till att en vattenförekomst inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god status. 34. Kommunerna behöver inrätta vattenskyddsområden med föreskrifter för kommunala dricksvattentäkter så att dricksvattentäkterna långsiktigt bibehåller en god status. 35. Kommunerna behöver tillse att vattentäkter som inte är kommunala, men som försörjer fler än 50 personer eller där vattenuttaget är mer än 10 m3/dag, har god status och ett långsiktigt skydd. 36. Kommunerna behöver utveckla sin planläggning och prövning så att miljökvalitetsnormerna för vatten uppnås och inte överträds. 37. Kommunerna behöver, i samverkan med länsstyrelserna, utveckla vatten- och avloppsvattenplaner, särskilt i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god status.

11 Vad kommer att märkas först? Kommunernas åtgärder Enskilda avlopp, uppfyller de gällande lagkrav? Eventuellt fler avlopp som behöver hög skyddsnivå Utökning av verksamhetsområden kommunalt VA

12 Lokala delåtgärdsprogram För att göra kostnadseffektiva åtgärder krävs lokalkunskap. Rätt åtgärd på rätt plats! Kommuner, markägare, lantbrukare, boende, fiskevårdsföreningar, friluftslivet Just nu pågår Kilaåprojektet och Svärtaåprojektet i länet

13 Fler åtgärdsförslag för jord och skog finns: Jordbruksverkets 64 åtgärdsförslag Åtgärdskatalog för minskade fosfor- och kväveförluster från jordbruk till vatten. Institutionen för Mark & Miljö, SLU Skogsstyrelsen, åtgärdskatalog sammanställning av skogliga åtgärder vid vatten.

14 Stöd för kostnadseffektiva lösningar på lokal nivå för en förbättrad havsmiljö LOVA: Lokalt vattenvårdsstöd

15 Finansiering? Rotavdrag för installation av enskilda avlopp LOVA Kan sökas av myndigheter och ideella sammanslutningar Upp till 50% av kostnaden Målet är att finansiera så kostnadseffektiva åtgärder som möjligt Tex gemensamma avloppslösningar, strukturkalkning i jordbruket

16 Möjliga åtgärder

17 Kontaktuppgifter om LOVA-stöd och Landbygdsprogrammet Dennis Wiström

18

19 Årets åtgärder? Pågående projekt Kartläggning (provtagning) LOVA ansökningar Bättre vattenförekomstbeskrivningar

20

21 VISS

22

23

24

25

26

27

28

29 Extra bilder

30

31

32

33

34

35