Kommunernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet

Transkript

1 FRÅGEFORMULÄR 1 (7) Kommunernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet Nedan följer ett antal frågor att besvara för respektive åtgärd i vattenmyndigheternas åtgärdsprogram. Frågorna ska besvaras i detta dokument och skickas digitalt till vattenmyndigheterna senast den 28 februari 2011 via e-postadressen vattenmyndigheten.kalmar@lansstyrelsen.se Kommun: Södertälje Åtgärd Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter och föroreningsskadade områden som kan ha negativ inverkan på vattenmiljön, prioritera de områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. A) Finns det en plan, beslut eller liknande som gäller tillsynen av verksamheter och/eller föroreningsskadade områden, där hänsyn tas till de miljökvalitetsnormer som beslutats av vattenmyndigheten? Om, beskriv kortfattat: I en nyligen genomförd studie av förorenad mark och vatten har hänsyn till MKN lyfts fram. I under 2010 inrättat Vattenvårdsförbund för Trosaån ingår MKN som en utgångspunkt för revidering av övervakningsprogram och åtgärdsarbete. Kommunen medverkar i Mälarens Vattenvårdsförbund och Svealands Kustvattenförbund. I förbunden har i verksamhetsplaner betonat goda förutsättningar att delta och samverka inom ramen för Vattenmyndightens förvaltnings- och åtgärdsplan. I ett lokalt Vattenråd för Stavbofjärden är hänsynen en utgångspunkt. I samverka med länsstyrelsen har rådet genomfört markanalyser och strukturkalkning samt ansökt om medel för fortsatta åtgärder. Inom kommunen fortsätter arbetet med vattenförvaltning genom att inrätta Vattenråd eller arbetsgrupper. Under bildande är vattenråd för Himmerfjärden och Järnafjärden/Näslandafjärden. För Himmerfjärden finns ett forskningsramverk från med mål för kustzonsförvaltning och åtgärder att tillgå, Ett viktigt inslag var att samarbeta nära lokala intressenter. Himmerfjärden var ett av 18

2 2 (7) kustzoner i Europa där ramverket testades. I kommunens framtidsplanering är vattenförvaltning ett viktigt och växande område. Kontakter med grannkommuner har tagits där vattenförekomster delas, exempel Nykvarn kommun för sjön Yngern och för vattendraget Tumbaån med Salem och Botkyrka kommuner. B) Om kommunen har en plan, beslut eller liknande som inte har koppling till de miljökvalitetsnormer som beslutats av vattenmyndigheten, kommer kommunen i så fall att omarbeta detta så att hänsyn tas till vattenmyndighetens miljökvalitetsnorm? Om, pågår arbetet med att ta hänsyn till miljökvalitetsnormerna på annat sätt? Beskriv kortfattat: Åtgärd Kommunerna behöver ställa krav på hög skyddsnivå för enskilda avlopp som bidrar till att en vattenförekomst inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status. A) Har kommunen fastställt områden med krav på hög skyddsnivå för enskilda avlopp? Om, beskriv kortfattat: En s.k. kretsloppspolicy är antagen för hela kommunens territorium. Kommunen med VA-huvudmannen Telge Nät AB i spetsen bygger nu upp ett kretsloppssystem för enskilda avlopp. Miljönämnden har antagit en kretsloppspolicy för enskilda avlopp. Syftet är att återföra näringen i avloppen som gödsel och att minska utsläppen. Huvudinriktningen är att klosettdelen i avloppet samlas upp i sluten tank med minimal spolvattenvolym. Klosettvattnet hämtas av kommunen, hygieniseras och används därefter som gödsel. För Stavbofjärdens tillrinningsområde i sydöstra delen av kommunen antogs en särskild kretsloppspolicy för enskilda avlopp redan i juni 2009 på grund av problemen med

3 3 (7) övergödning i området. Denna har en strikt inriktning på sluten hantering av klosettdelen av avloppsflödet. Se även ovan om Vattenråd för Stavbofjärden. se länk: Bygga_/Vatten-avlopp-avfall/Eget-avlopp/Kretsloppspolicy-for-enskilda-avlopp2/ B) Om ja på fråga A, har vattenmyndighetens underlag (tex VISS, Vattenkartan, åtgärdsprogram) använts för utredningen av en hög skyddsnivå? C) Om nej på fråga A, finns det en plan, beslut eller liknande för utredning av hög skyddsnivå? Eventuella kommentarer angående åtgärdspunkt 33: I samarbetet med Naturvårdsverket genomför Miljökontoret en tillsynskampanj av enskilda avloppsanläggningar. Under år 2010 genomfördes tillsyn på 350 fastigheter i Stavbofjärdens tillrinningsområde. Tillsynsarbetet fortsätter under år 2011.

4 4 (7) Åtgärd Kommunerna behöver inrätta vattenskyddsområden med föreskrifter för kommunala dricksvattentäkter som behövs för dricksvattenförsörjningen, så att dricksvattentäkterna lång-siktigt bibehåller en god kemisk status och god kvantitativ status. A) Finns det vattenskyddsområde för samtliga kommunala dricksvattentäkter som ligger helt eller delvis inom kommunens gränser?? Hur många kommunala vattentäkter har kommunen? Ange antal: 2 För hur många av de angivna vattentäkterna har ett arbete med att skapa vattenskyddsområde påbörjats under 2010? Ange antal: 0 B) Hur planerar kommunen att skydda de vattentäkter som saknar vattenskyddsområden? Genom upprättandet av nya skyddsområden Annat C) Finns vattenskyddsområden där kommunen bedömer att vattenskyddsområdet/ bestämmelserna är otillfredsställande? Om, hur avser kommunen att åtgärda bristerna? Genom revidering av bestämmelser och utökning av området. Beskriv kortfattat:

5 5 (7) Åtgärd Kommunerna behöver tillse att vattentäkter som inte är kommunala, men som försörjer fler än 50 personer eller där vattenuttaget är mer än 10 m3/dag, har god kemisk status och god kvantitativ status och ett långsiktigt skydd. A) Hur många icke kommunala täkter känner man till? 10 B) Hur många av dessa har vattenskyddsområden idag? 0 C) Hur tänker man skydda de som inte har ett skydd? Planering pågår och samråd, vägledning sker med länsstyrelsen. Åtgärd Kommunerna behöver utveckla sin planläggning och prövning så att miljökvalitetsnor-merna för vatten uppnås och inte överträds. A) Finns det program, beslut eller annat initiativ inom kommunen för hur prövning kan utvecklas och genomföras med hänsyn till miljökvalitetsnormerna för vatten? Om ja beskriv kort hur man har beaktat normerna i prövning: För tillkommande verksamheter har en checklista upprättats i samverkan med länsstyrelsen med fokus på krav enligt MKN för bedömning. Samverkan mellan kommunens berörda enheter och kommunala bolag har inletts för hänsyn till MKN. I Översiktsplanearbetet har en vattenplan med hänsyn till MKN planerats ingå som ett bakgrundsdokument.. B) Finns det program, beslut eller annat initiativ för hur man i planläggning tar hänsyn till miljökvalitetsnormerna för vatten?

6 6 (7) se under punkt A Åtgärd Kommunerna behöver, i samverkan med länsstyrelserna, utveckla vatten- och avloppsvat-tenplaner, särskilt i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status, god kemisk status eller god kvantitativ status. A) Har kommunen någon form av vatten- och avloppsvattenplan? Samarbete sker med länsstyrelsen för att revidera och upprätta vattenplaner eller vattenhushållningsplaner för aktuella vattenförekomster. Revidering av VA-plan pågår från Miljökontoret. För sjöar och vattendrag finns en samlad rapport från 2004 över kommunens samtliga sjöar och vattendrag. För ett urval avrinningsområden finns förslag till vattenplaner från år En Dagvattenpolicy från år 2005 är antagen och ett bakgrundsdokument vid utveckling och revidering. Underhåll av tidigare anlagda våtmarker samt anläggning av nya våtmarker planeras. Om ja i fråga A, har kommunen i denna plan tagit hänsyn till miljökvalitetsnormerna för vatten? Om ja beskriv i korthet hur man tagit hänsyn till normerna: Om nej, tänker kommunen ta fram en sådan under år 2011?

7 7 (7)