Länsstyrelsernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet

Transkript

1 FRÅGEFORMULÄR 1 (10) Länsstyrelsernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet Nedan följer ett antal frågor att besvara för respektive åtgärd i vattenmyndigheternas åtgärdsprogram. Frågorna ska besvaras i detta dokument och skickas digitalt till vattenmyndigheterna senast den 28 februari 2011 via e-postadressen vattenmyndigheten.kalmar@lansstyrelsen.se Länsstyrelse: Länsstyrelsen i Stockholms län Åtgärd Länsstyrelserna behöver göra en översyn och vid behov verka för omprövning av befintliga tillståndspliktiga verksamheter, enligt 9 och 11 kap. miljöbalken, vilka kan ha en inverkan på vattenmiljön, särskilt i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. A) Har länsstyrelserna påbörjat arbetet med översyn av tillståndspliktiga verksamheter enligt 9 kap miljöbalken enligt åtgärdspunkt 28? I Stockholms län berörs verksamheter med direktutsläpp till vatten; dvs reningsverk, avfallsupplag och liknande miljöfarliga verksamheter. För reningsverkens del är arbetet med en översyn av tillstånden påbörjad (Stockholm Vatten AB). För sex av avloppsreningsverken inom länet är det aktuellt med omprövning med anledning av antingen utbyggnad eller nedläggning. B) Finns det en plan för framtida arbetet med översyn av tillståndspliktiga verksamheter enligt 9 kap miljöbalken enligt åtgärdspunkt 28?

2 2 (10), det finns för närvarande inte en plan för omprövning av tillståndspliktiga verksamheter som utgår ifrån vattenförvaltningens prioriterade avrinningsområden.

3 3 (10) C) Har länsstyrelserna påbörjat arbetet med översyn av tillståndspliktiga verksamheter enligt 11 kap miljöbalken enligt åtgärdspunkt 28? Vi tittar på uppfyllande av vattenkvalitetsnormerna vid prövning av tillstånd och anmälan av nya vattenverksamheter. Det är även en aspekt vi bedömer i tillsyn av befintliga vattenverksamheter. D) Finns det en plan för framtida arbetet med översyn av tillståndspliktiga verksamheter enligt 11 kap miljöbalken enligt åtgärdspunkt 28? Vi har skapat en vattendatabas där alla nya vattenverksamheter läggs in och koordinatbestäms för att få ett användbart GIS-skikt. Därutöver har vi ett digitalt register över nya vattenrelaterade miljödomar (11 kap MB). Eventuellt påbörjas ett projekt under 2011 där äldre vattendomar scannas för att underlätta åtkomst. Under 2011 kommer Länsstyrelsen att genomföra en tillsynsinsats gällande översyn av dammarna i länet E) Ange antal tillståndspliktiga verksamheter som översynen omfattar uppdelat på huvudavrinningsområde el motsvarande: Översynen enligt fråga 28 A) ovan omfattar sex avloppsreningsverk och berör huvudavrinningsområde 61 (Mälaren), 61/62 och Stockholms inre skärgårdsvatten. F) Ange antal tillståndspliktiga verksamheter som det finns ett behov av att ompröva per huvudavrinningsområde el motsvarande: G) Ev. kommentarer till åtgärd 28: Åtgärd Länsstyrelserna behöver säkerställa att verksamhetsutövare genomför nödvändig egenkontroll och har de kontrollprogram som behövs för att möjliggöra en bedömning av verksamhetens inverkan på ekologisk, kemisk och

4 4 (10) kvantitativ status i vattenförekomster. A) Har länsstyrelsen under året ställt krav på befintliga egenkontrollprogram på verksamheter som inverkar på ekologisk, kemisk och kvantitativ status i vattenförekomster. Krav har ställts på de objekt som Länsstyrelsen i Stockholms län har tillsyn för. För Fors avloppsreningsverk har krav ställts på revidering av programmet. I övrigt granskas egenkontrollprogrammen årligen. För utsläpp till kusten finns ett gemensamt recipientprogram som omfattar bl a Stockholm Vatten ABs avloppsreningsverk. Svealands kustvattenvårdsförbund, där Länsstyrelsen i Stockholms län är medlem, har sedan ett par år ett pågående arbete med att samordna olika verksamhetsutövares recepientprogram utmed svealandskusten. B) Har länsstyrelserna tagit fram en strategi eller liknande för arbetet med egenkontrollprogram så att dessa anpassas till verksamhetens inverkan på ekologisk, kemisk och kvantitativ status i vattenförekomster? Det finns ingen fastställd övergripande strategi på länet för översyn av egenkontrollprogram med grund i prioriterade avrinningsområden. Däremot beakttas vid utformningen av egenkontrollprogrammen alltid recipientkänsligheten både i ett lokalt och i ett avrinningsområdesvist perspektiv. C) Har länsstyrelsen anpassat/planerat sin tillsyn och tillsynsvägledning för att möjliggöra en bedömning av verksamhetens inverkan på ekologisk, kemisk och kvantitativ status i vattenförekomster.

5 5 (10) Länsstyrelsens har inom samarbetsprojektet Kemilänkens bl a tagit fram en tillsynsvägledning om båtbottentvättar för att minimera belastningen av t ex TBT. TBT är det ämne som varit utslagsgivande i samtliga vattenförekomster som för närvarande ej har god kemisk status i Stockholms län. Länsstyrelsen har även medverkat i slamsamrådet och haft inflytande i de projekt som genomförts av länets avloppsreningsverk inom ramen för VASK (Vatten- och avloppssamverkan i Stockholms län) För att begränsa påverkan via enskilda avlopp har länsstyrelsen arrangerat seminarium och tagit fram tillsynsvägledning. D) Ev. kommentarer till åtgärd 29: Åtgärd Länsstyrelserna behöver upprätta en plan för sitt åtgärdsarbete med prioritering av avrinningsområden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. A.) Har länsstyrelsen påbörjat arbetet med att upprättat en plan för prioritering av avrinningsområde? Hur sker arbetet/planeringen på länsstyrelsen? Hur integreras detta i verksamhetsplaneringen? Hur sker det tvärsektoriella arbetet? Länsstyrelsens löpande arbete med vattenförvaltning förankras i en styrgrupp med representanter från berörda avdelningar (Miljö-, Plan-, Landsbygd-) och enheter. Länsstyrelsens beredningssekretariat för vattenförvaltning har återkommande möten med alla berörda enheter och avdelningar för att informera om och förankra pågående arbete samt identifiera behov av särskilda insatser m a a vattenförvaltningen. En handlingsplan för Länsstyrelsens arbete med åtgärdsprogrammet kommer tas fram med start under 2011 (se även åtgärd 30 nedan). Hur planerar länsstyrelsen i så fall för genomförandet av åtgärden?

6 6 (10) B) Hur har länsstyrelsen arbetat med åtgärden utifrån ett avrinningsperspektiv, dvs hur har arbetet gjorts och planerats att göra med angränsande län? Flertalet av Stockholms läns avrinningsområden ligger helt eller till större delen inom länet. För Mälarens avrinningsområde (61), samt de delar av Skeboåns (57) och Trosaåns (63) avrinningsområden som ligger utanför länet, sker ett samarbete inom Mälarens vattenvårdsförbund och genom fortlöpande kontakter mellan länen inom distriktet. Särskilda insatser görs från Länsstyrelsen inom de hårdast belastade avrinningsområdena, t ex Stavbofjärden och Åkerströmmen, för att komma tillrätta med fr a näringsämnesbelastningen. Därutöver medverkar Länsstyrelsen i ett antal mellankommunala avrinningområdessamarbeten med tydlig inriktning på åtgärdsinsatser (t ex Tyresåns vattenvårdsförbund, Oxundaåns vattenvårdssamarbete, samarbeten inom Igelbäckens och Bällstaåns avrinningsområden m fl). C) Ev. kommentarer till åtgärd 30: Åtgärd Länsstyrelserna behöver i sitt arbete med att åtgärda föroreningsskadade mark och vattenområden, särskilt prioritera de områden som läcker prioriterade ämnen eller särskilt förorenande ämnen, till de vattenförekomster som därför inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. A) Hur arbetar eller avser länsstyrelsen att arbeta med att åtgärda föroreningsskadade mark och vattenområden, särskilt prioritera de områden som läcker prioriterade ämnen eller särskilt förorenande ämnen, till de vattenförekomster som därför inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status I Stockholms län är det nio vattenförekomster som inte har god kemisk status. I alla dessa är det förekomsten av TBT som avgör klassningen. Förekomsten av TBT i dessa vatten kan sannolikt härledas till användningen av TBT i båtbottenfärger och verksamheter som fartygs- och småbåtshamnar eller varvsindustri. Länsstyrelsen har inom Kemilänkens samarbete informerat fritidsbåtsmarinor om användningen av båtbottenfärger. LOVA-bidrag har lämnats för fem båtbottentvättar och ev kommer medel beviljas för ytterligare två båtbottentvättar under Samtliga anläggningar (3 st spolplattor och 6 st borsttvättar) är i Stockholms skärgård.

7 7 (10) B) Ev. kommentarer till åtgärd 31: Åtgärd Statens Jordbruksverk och länsstyrelserna behöver prioritera sin rådgivning inom miljöområdet i ett avrinningsområdesperspektiv till jordbruksföretag inom områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. A) Hur prioriterar länsstyrelsen sin rådgivning till jordbruksföretag inom områden med vattenförekomster som inte uppnår eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status? Utifrån det planeringsunderlag som utarbetades 2008 (regleringsbrevsuppdrag 52, 2008) har länsstyrelsen gemensamt arbetat med jordbrukets bidrag till övergödning inom avrinningsområdet Stavbofjärden. Under 2010 har motsvarande arbete även startat i avrinningsområdet Åkerströmmen. Arbetet bedrivs dialoginriktat med kommuner, LRF, enskilda lantbrukare och boende för att genomföra effektiva och riktade åtgärder inom respektive avrinningsområde. Erfarenheterna från Stavbofjärden visade att det är viktigt att involvera kommunerna i samarbetet med LRF och enskilda lantbrukare, att arbeta med en gemensam problembild i det specifika avrinningsområdet, samt att utgå från de åtgärder som lantbrukarna och rådgivare gemensamt kommer fram till är de mest effektiva. Ett vattenråd har bildats i Stavbofjärden under 2010, medan det konkreta åtgärdsarbetet i Åkerströmmen befinner sig i en planeringsfas tillsammans med berörda kommuner och LRF lokalt och regionalt. Arbetet har bl.a. bidragit till förbättrat samarbete med kommunerna inom området Ingen övergödning. I Stavbofjärden har LOVA-bidrag beviljats för bland annat strukturkalkning, konkreta åtgärder inom kretslopp, samt planering av våtmarker och skyddszoner. Inom Stavbofjärdens avrinningsområde har såväl Södertälje kommun som enskilda lantbrukare anmält intresse för att anlägga våtmarker och fosfordammar med miljöinvesteringsstöd. Om projekten drivs igenom kommer ca 30 hektar våtmark att tillskapas inom området. Genom arbetet i Stavbofjärden har antalet anslutna till Greppa Näringen ökat och antalet förväntas öka ytterligare genom det nystartade arbetet i Åkerströmmen.

8 8 (10) Företagsstöd har också beviljats för modern teknologi till exempel för precisionsspridning av konstgödsel. Arbetet med initiativet Greppa Näringen följer idag de nationella mål och metoder som beskrivs i Projektplan för Greppa Näringen (nationell projektplan). Under 2010 har 14 stycken lantbrukare fullföljt grundkursen i Greppa Näringen, en ökning med 35 procent mellan 2009 och Informationssatsning och nyrekrytering av medlemmar under sker i första hand i prioriterade avrinningsområden och på stora djurgårdar. B.) Hur ser samverkan med Jordbruksverket ut för att genomföra åtgärden? Länssstyrelsen genomför projektet Greppa Näringen i länet som är ett samarbete mellan SJV, LRF och länsstyrelserna. Länsstyrelsen deltar i fortbildning inom Greppa Näringen som SJV anordnar. Vid fältvandringar och andra aktiviteter inom Landsbygdsprogrammets målområde Ingen övergödning anlitar länsstyrelsen den regionala expertkompetens som SJV tillhandahåller inom området. Dessutom rapporterar länsstyrelsen sitt arbete till SJV dels inom ramen för arbetet med Greppa Näringen och dels inom ramen för Landsbygdsprogrammet inom målområdet Ingen övergödning. C) Ev. kommentarer till åtgärd 15: Åtgärd Statens Jordbruksverk och länsstyrelserna behöver, efter samråd med Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen, prioritera sina insatser för att minska riskerna med och användningen av växtskyddsmedel i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. A) Hur prioriterar länsstyrelsen sina insatser för att minska riskerna med och användningen av växtskyddsmedel i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status? Länsstyrelsen håller varje år repetitionskurser för dem som har tillstånd att sprida växtskyddsmedel. Under 2010 hölls en av Länsstyrelsen i Västmanland repetitionskurser med inriktning på trädgård, golf och grönytor eftersom det finns många som arbetar in om

9 9 (10) dessa branscher i Stockholms län. Länsstyrelsen i Stockholm upphandlar enskild rådgivning inom användning av växtskyddsmedel i trädgård och växthus liksom ekologisk rådgivning i inom kryddodling för att främja en sådan produktion. Länsstyrelsen har också upphandlat enskild rådgivning in inom projektet Greppa Näringen där det ingår en rådgivning angående förvaring och hantering av växtskyddsmedel. Under våren 2010 ordnade vi ett seminarium för bland annat arbetsledare inom parkförvaltningar och trädgårdsföretag om hantering och användning samt krav på behörighet för att använda växtskyddsmedel (på initiativ av en trädgårdsgrossist.) Vi har beviljat projektstöd till försöksodling av vitsenap för att locka till sig rapsbaggar för att minska angrepp på gulblommig raps. Liknande försök har gjorts och visats upp på Brunnbydagarna i Västerås. Länsstyrelsen är med och delfinansierar Brunnbydagarna. B) Hur ser samverkan med Jordbruksverket ut för att genomföra åtgärden? Jordbruksverket ordnar varje år fortbildningskurs för bland annat Länsstyrelsen. Vilken vi deltar i. På kurserna medverkar ofta någon från Kemikalieinspektionen. Vi har även återkommande dialog med Jordbruksverket i olika frågor som rör växtskyddsmedel. C) Hur ser samverkan ut med för åtgärden övriga berörda myndigheter (Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen) Vi har kontakt och viss samverkan med kommunerna i länet men sällan kontakt med Naturvårdsveket. D) Ev. kommentarer till åtgärd 17: Åtgärd Riksantikvarieämbetet och länsstyrelserna behöver ta fram underlag för vilka vattenmiljöer och vattenanläggningar som har särskilt stort kulturmiljövärde i, eller i anslutning till, befintliga vattenförekomster där det behöver vidtas åtgärder i syfte att uppnå god ekologisk status eller god kemisk status.. A) Hur arbetar, eller avser länsstyrelsen att arbeta med att ta fram underlag för vilka

10 10 (10) vattenmiljöer och vattenanläggningar som har särskilt stort kulturmiljövärde i, eller i anslutning till, befintliga vattenförekomster där det behöver vidtas åtgärder i syfte att uppnå god ekologisk status eller god kemisk status? Under 2010 har projektet "Vattenanknutna kulturmiljövärden inom Norra Östersjöns vattendistrikt - Inventering och värdering av kulturmiljöer i och/eller i anslutning till sjöar och vattendrag" genomförts till stora delar enligt projektplan. Projektet har bedrivits i samverkan med distriktets 7 länsstyrelser. Syftet är att öka kunskapen om de kulturmiljöer som ligger i anslutning till vatten för att få ett kunskapsunderlag över dessa kulturmiljöer i arbetet med vattenförvaltningen och restaurering av värdefulla vattenmiljöer för att kunna göra prioriteringar. Under året har vattenanknutna kulturmiljöer inventerats och värderats inom följande avrinningsområden: Tyresån, Kolbäcksån, Svärtaån, Tämnarån, Köpingsån samt Sverkerstaån i Arbogaåns avrinningsområde. Inom ramen för projektet skulle även workshops ha hållits gällande värderingskriterier av kulturmiljöer och tillägg i kulturmiljöer vid natur- och fiskevårdsåtgärder. Dessa workshops kommer att hållas under 2011 med projektets resultat som grund. B.) Hur ser samverkan med Riksantikvarieämbetet ut för att genomföra åtgärden? Samarbetet med Riksantikvarieämbetet har varit mycket begränsat. C) Ev. kommentarer till åtgärd 20: Riksantikvarieämbetet bör ta ett större ansvar för att nödvändiga underlag tas fram. Övrig fråga: A) Ser länsstyrelsen att det skulle kunna göras några samordningsvinster med annan rapportering som görs exempelvis inom miljömålsarbetet och EBH, och att denna skulle kunna utnyttjas för att rapportera genomförandet av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram.