Undersökning: Återrapportering 2015 Länsstyrelser. Skapad av: Vattenmyndigheterna. Publicerad: :39:06. Namn / E-post:

Transkript

1 Undersökning: Återrapportering 2015 Länsstyrelser Skapad av: Vattenmyndigheterna Publicerad: :39:06 Namn / E-post: Länsstyrelsen i Skåne län / skane@lansstyrelsen.se Påbörjade undersökningar: :52:00 Avslutade: :26:04

2 1 TEXT / BILD INNEHÅLL Länsstyrelsernas rapportering av 2015 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Anvisning Svara på webbforumlärets frågor, kommentera gärna! Om ni vill se frågorna i förväg kan ni skriva ut dokumentet Länsstyrelsernas rapportering till vattenmyndigheterna för På vattenmyndigheternas hemsida för rapporteringen 2014 ser ni vad som utfördes under Titta gärna på er svar för föregående år. Engagera länsstyrelsens alla berörda funktioner/enheter i rapporteringen. Ni har möjlighet att skriva ut svaren för er diarieföring på sista sidan i formuläret. Observera att vi endast registerar de svar som kommer via webbformuläret. Svar via post eller e-post kommer inte att tas med. Svaren ska skickas in senast den 28 februari 2016 enligt utskickat missiv. Tips på hur du fyller i enkäten:det är rekommenderat att den ansvarige är den enda som fyller i webbenkäten. Om den ansvarige för enkäten inte kan svara på en fråga är rekommendationen att man kopierar frågan till berörd kollega via mail och sedan kopierar in deras svar i webbenkäten. Vill du vidarebefordra webbenkäten till en kollega? Använd då dig av länken i mailet som webbenkäten kom i (vidarebefordra mailet), det är bara då som era tidigare svar sparas. Det går utmärkt att pausa i enkäten. Precis som med ovanstående är det då viktigt att man använder sig av länken i mailet som webbenkäten kom i (vidarebefordra mailet).om du behöver komplettera med information till en åtgärd eller fråga, använd textrutorna "Eventuell kommentar". Vid frågor kontakta vattenmyndigheten.norrbotten@lansstyrelsen.se 2 Vilken länsstyrelse gäller svaren för? 1 Blekinge 0 0,00% 2 2. Dalarna 0 0,00% 3 3. Gotland 0 0,00% 4 4. Gävleborg 0 0,00% 5 5. Halland 0 0,00% 6 6. Jämtland 0 0,00% 7 7. Jönköping 0 0,00% 8 8. Kalmar 0 0,00% 9 9. Kronoberg 0 0,00% Norrbotten 0 0,00% 11 1 Skåne 1 100,00% Stockholm 0 0,00% Södermanland 0 0,00% Uppsala 0 0,00% Värmland 0 0,00% Västerbotten 0 0,00% Västernorrland 0 0,00% Västmanland 0 0,00% Västra Götaland 0 0,00% Örebro 0 0,00% 21 2 Östergötland 0 0,00% Medelvärde 11,00 3 TEXT / BILD INNEHÅLL Åtgärd 28--Länsstyrelserna behöver göra en översyn och vid behov verka för omprövning av befintliga tillståndspliktiga verksamheter, enligt 9 och 11 kap. miljöbalken, vilka kan ha en inverkan på vattenmiljön, särskilt i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. 4 28a) Har länsstyrelserna påbörjat arbetet med översyn av tillståndspliktiga verksamheter enligt 9 kap miljöbalken enligt åtgärdspunkt 28? 1 Ja 1 100,00% 5 28a) Beskriv kortfattat hur länsstyrelsen arbetat under 2015 utifrån ett avrinningsområdesperspektiv. Svar behövs för att komma vidare. 2

3 6 28b) Finns det en plan för framtida arbetet med översyn av tillståndspliktiga verksamheter enligt 9 kap miljöbalken enligt åtgärdspunkt 28? Länsstyrelsen i Skåne har sett över vilka verksamheter som behöver uppdatera sina miljötillstånd. Utifrån denna lista (totalt 80 st) gör Länsstyrelsen prioriteringar vilka verksamheter som ska kontaktas för att inleda en omprövning. Länsstyrelsen kommer att prioritera 3 stycken av dessa under Länsstyrelsen planerar också att utveckla samarbetet mellan länsstyrelsen (miljöprövning och tillsyn) och de kommuner som tagit över tillsynen över tillståndspliktiga verksamheter. Huvudfokus är att förbättra tillsynsobjektens kunskap om den egna miljöpåverkan t ex på vattenmiljön, vilket är ett grundläggande behov avseende såväl tillsynen som i samband med en tillståndsprövning av verksamheten. 1 Ja 0 0,00% 2 2. Nej 1 100,00% Medelvärde 2, b) Eventuell kommentar 8 28b) Berätta kortfattat om er plan för framtida arbetet med översyn av tillståndspliktiga verksamheter enligt 9 kap miljöbalken enligt åtgärdspunkt 28. Svar krävs för att gå vidare. 9 28c) Har länsstyrelserna påbörjat arbetet med översyn av tillståndspliktiga verksamheter enligt 11 kap miljöbalken enligt åtgärdspunkt 28? 1 Ja 1 100,00% 10 28c) Beskriv kortfattat hur länsstyrelsen arbetat under 2015 utifrån ett avrinningsområdesperspektiv. Svar behövs för att komma vidare. Länsstyrelsen Skåne arbetar för att vattenkraftverk som är i drift ska miljöanpassas. En omprövningsprocess har inletts för samtliga tre kraftverk i Rönneån. Prövning sker av ett latent villkor om fingaller. Syftet är att klara nedvandring av främst ål. En kartläggning har skett av vilka kända vandringshinder i länet som behöver åtgärdas för att uppnå god ekologisk status eller potential. Tillgängliga resurser satsas i första hand på tillsyn snarare än omprövning eftersom det blir störst miljönytta i förhållande till insatsen. I Kävlingeån, Vramsån och Kägleån, åar med höga naturvärden, har Länsstyrelsen förelagt kraftverksägare att upphöra med verksamheten eller söka tillstånd. Föreläggandet innefattar både avledning av vatten och dämningsverksamhet. 11 TEXT / BILD INNEHÅLL Åtgärd 29--Länsstyrelserna behöver säkerställa att verksamhetsutövare genomför nödvändig egenkontroll och har de kontrollprogram som behövs för att möjliggöra en bedömning av verksamhetens inverkan på ekologisk, kemisk och kvantitativ status i vattenförekomster a) Har länsstyrelsen under året ställt krav på befintliga egenkontrollprogram (inklusive samordnad recipientkontroll) på verksamheter som inverkar på ekologisk, kemisk och kvantitativ status i vattenförekomster. 1 Ja 1 100,00% 13 29a) Beskriv kortfattat hur länsstyrelsen arbetat under 2015 utifrån ett avrinningsområdesperspektiv. Svar behövs för att komma vidare. 9 kap: Länsstyrelsen besökte resterande anläggningar inom Hanöbuktens avrinningsområde. Projektet Hanöbukten inleddes under Länsstyrelsen har inom tillsynen av dessa verksamheten haft fokus på innehåll i vattenutsläpp i syfte att minska verksamheternas miljöpåverkan på bukten. Utöver detta har Länsstyrelsen även lyft frågan om utökad recipientkontroll för att verksamheterna delvis ska få mer kunskap om sin egen miljöpåverkan. Utökad recipientkontroll innebär också ett bättre mätunderlag för att kunna följa utvecklingen i recipienten. Vissa har även 3

4 14 29b) Har länsstyrelserna tagit fram en strategi eller liknande för arbetet med egenkontrollprogram så att dessa anpassas till verksamhetens inverkan på ekologisk, kemisk och kvantitativ status i vattenförekomster? fått konkreta krav på att utöka sin recipientkontroll, både inom ramen för egenkontroll och tillstånd. Länsstyrelsen kommer även att regelbundet följa upp den fullskaliga pilotreningen av läkemedelsrester på Stengårdens reningsverk, Simrishamns kommun. Denna beräknas starta i början av Kap: vi har ställt krav på egenkontrollprogram i samband med prövningar i Mark- och miljödomstolen. Främst vid uttag av grundvatten. Vi har krävt t.ex. mätning av bekämpningsmedel och nitrat samt inverkan på N2000-område. 1 Ja 0 0,00% 2 2. Nej 1 100,00% Medelvärde 2, b) Eventuell kommentar Länsstyrelsen har inte aktivt tagit fram en gemensam strategi men har ändå både inom ramen för prövning och tillsyn ställt krav på att recipientkontrollen ska anpassas mer till den individuella verksamheten i de fall den samordnade inte levt upp till detta kriterium. Den samordnade recipientkontrollen har i vissa fall ansetts bristfällig vid uppföljning av verksamheternas individuella miljöpåverkan på grund av följande: geografisk placering av provtagningspunkt samt att provtagningsparametrar inte är anpassade till verksamhetens utsläpp b) Beskriv kortfattat hur länsstyrelsen arbetat under 2015 utifrån ett avrinningsområdesperspektiv. Svar behövs för att komma vidare c) Har länsstyrelsen planerat sin tillsyn och tillsynsvägledning för en bedömning av verksamhetens inverkan på ekologisk, kemisk och kvantitativ status i vattenförekomster? 1 Ja 1 100,00% 18 29d) Eventuella kommentarer till åtgärd c Länsstyrelsen har för enskilda verksamheter inom Hanöbuktens avrinningsområde begärt utökad recipientkontroll där det så bedömts miljömässigt motiverat och där den samordnade recipientkontrollen inte bedömts räcka till. 19 TEXT / BILD INNEHÅLL Åtgärd 30--Länsstyrelserna behöver upprätta en plan för sitt åtgärdsarbete med prioritering av avrinningsområden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status a) Har länsstyrelsen påbörjat arbetet med att upprättat en plan för prioritering av avrinningsområde? 1 Ja 1 100,00% 21 30a) Beskriv kortfattat hur länsstyrelsen arbetat utifrån planeringen under 2015? Svar behövs för att komma vidare. Länsstyrelsen Skåne beslutade 2012 om "Åtgärdsprogram för de skånska miljömålen" I åtgärdsprogrammet ingår ett antal åtgärder motsvarande åtgärderna i Vattenmyndigheternas åtgärdslista. Därtill ingår flera andra vattenrelaterade åtgärder, att arbeta med i Skåne under perioden Åtgärdsprogrammet för de Skånska miljömålen följs upp årligen av länsledningen för 4

5 säkerställa att de åtgärder inom bl. a. vattenförvaltning som programmet innehåller genomförs. Länsstyrelsen har arbetat med implementering av det regionala åtgärdsprogrammet både internt genom integrering av Länsstyrelsens åtgärder i myndighetens verksamhetsplanering och uppföljning, och externt genom kommunikationsinsatser, tillsynsvägledningar, nätverk, besvara remisser mm. Länsstyrelsen i Skåne har bl.a.:? drivit flera mål i Mark- och miljödomstolen gällande utfasningsvillkor av farliga ämnen och uppströmsarbete i avloppsreningsverk? fortsatt arbetet med att se över tillstånd för avloppsreningsverk och industri? arbetat med att minska näringsbelastningen på havet genom att främja vattenvårdsåtgärder genom medel inom Landsbygdsprogrammet (LB) och LOVA (Lokala vattenvårdsåtgärder)? LAV-projektet? Fortsatt arbetet med att ta fram tillsynsvägledning kring lagstiftning som syftar till att begränsa läckaget av fosfor och kväve från jordbruk och få kommunerna att ställa krav i ordinarie tillsyn på lantbruken att ingå i gemensam vattenrecipientkontroll, dvs att bekosta utökad provtagning för att kontrollera lantbrukets påverkan på vattenmiljön.? Genomfört restaureringsåtgärder i form av utrivning av vandringshinder, biotopvård, återmeandring, tvåstegsdiken, trädplantering och tillförsel av död ved i flera vattendrag? arbetat med riktad tillsyn mot vattenkraftverk och dämmen som saknar tillstånd? tagit fram nytt åtgärdsprogram för skånska miljömål? som tillsynsvägledning anordnat seminarium om vattenskyddsområde Det finns för tillsyn av vattenverksamhet samt vattenrestaurering även en särskild plan med tillhörande listor över objekt och vilka som ska prioriteras a) Beskriv kortfattat hur länsstyrelsen istället planerar genomförandet av åtgärden. Svar behövs för att komma vidare b) Har länsstyrelsen arbetat med åtgärden utifrån ett avrinningsperspektiv, dvs har arbetet gjorts och planerats att göra med angränsande län? 1 Ja 1 100,00% 24 30b) Eventuell kommentar 25 30b) Beskriv kortfattat hur länsstyrelsen arbetat utifrån planeringen under 2015? Svar behövs för att komma vidare. Merparten, ca 97 % av ytvattnet i Skåne uppnår inte, eller riskerar att inte uppnå god ekologisk status eller god kemisk status. Detta gör att det är svårt att prioritera åtgärdsarbetet enbart baserat på vilken status eller riskklassning vattenförekomsten har. Områden som prioriteras för åtgärder idag är: områden som är utpekade för höga naturvärden, områden där vi kan genomföra kostnadseffektiva åtgärder och områden där vi har realistiska möjligheter att genomföra åtgärder. I mycket få av länets grundvattenförekomster sker det någon miljöövervakning, därför har statusklassningen främst grundat sig på en påverkansanalys. De första stegen i åtgärdsarbetet har varit att verifiera statusen. Länsstyrelsen Skåne arbetar i hög grad förebyggande med vattenförvaltningsfrågor vid prövning/tillsyn enligt miljöbalken och även genom att få kommunerna, att alltid beakta vattenfrågorna vid översiktsoch detaljplanering för att på så vis uppmärksamma rent vatten som en resurs och undvika kostnadskrävande åtgärder i framtiden. Åtgärdsarbetet med vandringshinder görs mest avrinningsområdesvis, dock utan kontakter med grannlän eftersom dessa inte berörts hittills. Vid kalkningsåtgärder sker dialog med grannlän c) Eventuella kommentarer till åtgärd 30. Dialog med angränsande läns beredningssekretariat och vattenmyndigheter sker kontinuerligt på handläggar- och chefsnivå. 27 TEXT / BILD INNEHÅLL 5

6 Åtgärd 31--Länsstyrelserna behöver i sitt arbete med att åtgärda föroreningsskadade mark och vattenområden, särskilt prioritera de områden som läcker prioriterade ämnen eller särskilt förorenande ämnen, till de vattenförekomster som därför inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status a) Beskriv kortfattat hur länsstyrelsen arbetat under 2015 med att åtgärda föroreningsskadade mark och vattenområden enligt åtgärd 3 Svar behövs för att komma vidare. Ett nytt objekt har under 2015 kommit in i Naturvårdsverkets åtgärdsram och kommer att saneras under de kommande åren. Objektet är en f d kemtvätt som är belägen i Kristianstad ovan en av landets viktigaste grundvattenförekomster. Åtgärden kommer att utföras för att säkerställa att klorerade lösningsmedel inte når grundvattnet i glaukonitsandstenen b) Har länsstyrelsen arbetat med åtgärden utifrån ett avrinningsperspektiv, dvs har arbetet gjorts och planerats att göras med angränsande län? Det pågår även sedan tidigare åtgärder på fler platser i länet där vattenförekomster är det primära skyddsobjektet. Skydd av vatten finns med som en (av flera) prioriteringsgrunder i alla skeden i arbetet med förorenade områden, från inventering till åtgärd. 1 Ja 0 0,00% 2 2. Nej 1 100,00% Medelvärde 2, b) Eventuell kommentar 31 31b) Beskriv kortfattat hur det arbetet görs. Svar behövs för att komma vidare c) Eventuell kommentar till åtgärd 3 33 TEXT / BILD INNEHÅLL Åtgärd 15--Statens Jordbruksverk och länsstyrelserna behöver prioritera sin rådgivning inom miljöområdet i ett avrinningsområdesperspektiv till jordbruksföretag inom områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status a) Beskriv kortfattat hur länsstyrelsen prioriterat sin rådgivning under 2015 till jordbruksföretag inom områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. Svar behövs för att komma vidare. Inom Greppa Näringen sker enbart övergripande prioriteringar som utlakningsrådgivning primärt till kustnära lättjordsområden osv. Under 2016 planerar vi att införa geografiska och/eller andra prioriteringar inom projektet. De geografiska prioriteringarna förutsätter dock att Jordbruksverket medger att vi utnyttjar SAM-registrets koordinatsättning b) Beskriv kortfattat hur samverkan med Jordbruksverket ser ut under 2015 för att genomföra åtgärden. Svar behövs för att komma vidare. Greppa Näringen är ett nationellt projekt och samverkan med Jordbruksverket sker kontinuerligt på olika nivåer som styrgrupp, regiongrupp samt individuella kontakter med enskilda medarbetare på verket c) Eventuell kommentar till åtgärd 15. Nej 37 TEXT / BILD INNEHÅLL Åtgärd 17--Statens Jordbruksverk och länsstyrelserna behöver, efter samråd med Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen, prioritera sina insatser för att minska riskerna med och användningen av växtskyddsmedel i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller 6

7 riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status a) Beskriv kortfattat hur länsstyrelsen prioriterat sina insatser under 2015 för att minska riskerna med, och användningen av, växtskyddsmedel i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. Svar behövs för att komma vidare. Arbetet bedrivs dels genom behörighetsutbildning för sprutförare och dels genom rådgivning inom Greppa Näringen. Behörighetsutbildningen kan inte prioriteras, de är obligatoriska för alla som ska använda växtskyddsmedel inom jordbruket. Inte heller inom Greppa tillämpas särskilda prioriteringar ännu. Under 2016 planerar vi att införa geografiska och/eller andra prioriteringar inom projektet. De geografiska prioriteringarna förutsätter dock att Jordbruksverket medger att vi utnyttjar SAM-registrets koordinatsättning b) Beskriv kortfattat hur samverkan med Jordbruksverket under 2015 ser ut för att genomföra åtgärden. Svar behövs för att komma vidare. För behörighetsutbildningen har Jordbruksverket tagit fram kursplaner mm där Länsstyrelsen aktivt deltagit i arbetet på olika nivåer. Inför varje ny kurssäsong inbjuder Jordbruksverket alla som ska delta i utbildningarna till flerdagarsutbildningar för att diskutera regel förändringar och andra nyheter. Greppa Näringen är ett nationellt projekt och samverkan med Jordbruksverket sker kontinu-erligt på olika nivåer som styrgrupp, regiongrupp samt individuella kontakter med enskilda medarbetare på verket c) Beskriv kortfattat hur samverkan ser ut med för åtgärden övriga berörda myndigheter (Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen). För behörighetsutbildningarnas kursplaner mm har både Naturvårdsverket och Kemikalie-inspektionen deltagit i ovan beskrivna samverkan. För Greppa Näringen finns inte motsvarande samverkan etablerad, här sker informationsutbyte och andra kontakter snarast som underhandskontakter mellan olika handläggare på de olika myndigheterna d) Eventuell kommentar till åtgärd 17. Nej 42 TEXT / BILD INNEHÅLL Åtgärd 20--Riksantikvarieämbetet och länsstyrelserna behöver ta fram underlag för vilka vattenmiljöer och vattenanläggningar som har särskilt stort kulturmiljövärde i, eller i anslutning till, befintliga vattenförekomster där det behöver vidtas åtgärder i syfte att uppnå god ekologisk status eller god kemisk status a) Beskriv kortfattat hur länsstyrelsen arbetar under 2015, eller avser att arbeta, med att ta fram underlag för vilka vattenmiljöer och vattenanläggningar som har särskilt stort kulturmiljövärde i, eller i anslutning till, befintliga vattenförekomster där det behöver vidtas åtgärder i syfte att uppnå god ekologisk status eller god kemisk status. Svar behövs för att komma vidare. Skåne arbetar inom projektet?kulturmiljö och vattenförvaltning i Södra Östersjöns vattendistrikt? i samverkan med länsstyrelserna i Blekinge och Kronoberg. Under 2015 genomfördes kulturhistoriska inventeringar och värderingar av miljöer som utgör vandringshinder för fisk eller är aktuella för tillståndsprövning enligt MB i de tre länen. I Skåne inventerades Rössjöholmsån och Kägleån ur ett kulturhistoriskt perspektiv: anering-och-kulturmiljo/landskapsvard/kulturmiljoprogram/historiautveckling/industrins-landskap/rossjoholmsan%20och%20kaglean.pdf Projektet har under 2015 även anordnat exkursioner både internt för länsstyrelserna och för allmänheten. Exempelvis vid Regionmuseets industriminneskonferens för samverkansmöjligheter och intressekonflikter mellan kulturmiljövård och naturmiljöintressen b) Beskriv kortfattat hur samverkan med Riksantikvarieämbetet ser ut under 2015 för att genomföra åtgärden. Svar behövs för att komma vidare. Riksantikvarieämbetet finansierar projektet genom sitt 7:2 anslag tillsammans med Havs- och vattenmyndighetens 1:12 anslag c) Eventuell kommentar till åtgärd 20. 7

8 Nej 46 TEXT / BILD INNEHÅLL Sett till hela vattenförvaltningscykeln : 47 Hur har åtgärderna riktade till er Länsstyrelse i Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram bidragit till att driva ert arbete med vattenfrågor framåt? Beskriv gärna både internt och externt arbete. Svara kortfattat, max 10 meningar. Då åtgärderna i åtgärdsprogrammet ( ) är stora och övergripande är det väldigt svårt att säga vad som är ordinarie arbete och vad som konkret beror på åtgärdsprogrammet. Några konkreta exempel på arbete som kan knytas till åtgärdsprogrammet är: - Vi har drivit flera mål i Mark- och miljödomstolen gällande utfasningsvillkor av farliga ämnen och uppströmsarbete i avloppsreningsverk. - Arbetet med att förbättra och uppdatera verksamheters recipientkontroll har påbörjats. I flera fall har krav på utökad recipientkontroll drivits. Linjen är att alla utsläppare ska bidra med kunskapshöjande insatser i verksamhetens närområde. - Kunskapsunderlaget om kulturmiljöer i vatten som tagits fram i samarbete med Riksantikvarieämbetet och angränsande län. 48 TEXT / BILD INNEHÅLL Du har nu svarat på samtliga frågor i formuläret. Vill du ändra dina svar kan du göra det genom att klicka på Föregående och backa bakåt i frågorna. Om du vill skriva ut länsstyrelsens svar för diarieföring gör du följande: Gör de inställningar som behövs för din webbläsare enligt Instruktioner innan utskrift. Klicka därefter på knappen "Skriv ut länsstyrelsens svar". I utskriftsrutan som kommer upp väljer du att skriva ut till PDF och sparar pdf-filen. Genom att klicka på Skicka kommer dina svar att skickas in. Skicka in svaren först när samtliga frågor är besvarade. Ett inskickat formulär blir låst och kan inte användas av fler användare. Utskrift kan inte göras efter det att svaren har skickats in. Tack för dina svar! 8