Återrapportering från Länsstyrelsen i Skåne län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Transkript

1 återrapportering (6) Återrapportering från Länsstyrelsen i Skåne län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Åtgärd 28 Länsstyrelserna behöver göra en översyn och vid behov verka för omprövning av befintliga tillståndspliktiga verksamheter, enligt 9 och 11 kap. miljöbalken, vilka kan ha en inverkan på vattenmiljön, särskilt i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. A) Har länsstyrelserna påbörjat arbetet med översyn av tillståndspliktiga verksamheter enligt 9 kap miljöbalken enligt åtgärdspunkt 28? Beskriv kortfattat hur arbetet sker utifrån ett avrinningsperspektiv. Länsstyrelsen har under 2014 uppdaterat sin tidigare genomgång av tillståndspliktiga verksamheter som har tillstånd från miljöskyddslagens tid efter att många verksamheter har sökt nya tillstånd efter Länsstyrelsens uppmaning.~~arbetet kommer att fortsätta under 2015 med framtagande av kriterier för och prioritering av omprövningar bl a med beaktande på åtgärdspunkt 28.~~ B) Finns det en plan för framtida arbetet med översyn av tillståndspliktiga verksamheter enligt 9 kap miljöbalken enligt åtgärdspunkt 28? Om Ja, beskriv kortfattat hur arbetet/planeringen sker på länsstyrelsen och hur åtgärden integreras i verksamhetsplaneringen. Hur sker det tvärsektoriella arbetet? C) Har länsstyrelserna påbörjat arbetet med översyn av tillståndspliktiga verksamheter enligt 11 kap miljöbalken enligt åtgärdspunkt 28? En omprövningsprocess har inletts för samtliga tre kraftverk i Rönneån. Prövning sker av ett latent villkor om fingaller. Syftet är att klara nedvandring av främst ål. Tillgängliga resurser satsas i första hand på tillsyn snarare än omprövning eftersom det blir störst miljönytta i förhållande till insatsen. Åtgärd 29 Länsstyrelserna behöver säkerställa att verksamhetsutövare genomför nödvändig egenkontroll och har de kontrollprogram som behövs för att möjliggöra en bedömning av verksamhetens inverkan på ekologisk, kemisk och kvantitativ status i vattenförekomster. A) Har länsstyrelsen under året ställt krav på befintliga egenkontrollprogram (inklusive samordnad recipientkontroll) på verksamheter som inverkar på ekologisk, kemisk och

2 återrapportering (6) kvantitativ status i vattenförekomster. 9 kap. Vi har i samband med det sk Hanöbuktenprojektet tittat på egenkontrollen och utsläpp till vatten för miljöfarliga verksamheter med utsläpp till recipient som mynnar ut i Hanöbukten.~11 Kap: vi har ställt krav på egenkontrollprogram i samband med prövningar i Mark- och miljödomstolen. Främst vid uttag av grundvatten. Vi har krävt t.ex. mätning av bekämpningsmedel och nitrat samt inverkan på N2000-område. B) Har länsstyrelserna tagit fram en strategi eller liknande för arbetet med egenkontrollprogram så att dessa anpassas till verksamhetens inverkan på ekologisk, kemisk och kvantitativ status i vattenförekomster? Nej C) Har länsstyrelsen anpassat/planerat sin tillsyn och tillsynsvägledning för att möjliggöra en bedömning av verksamhetens inverkan på ekologisk, kemisk och kvantitativ status i vattenförekomster. Nej D) Ev. kommentarer till åtgärd Åtgärd 30 Länsstyrelserna behöver upprätta en plan för sitt åtgärdsarbete med prioritering av avrinningsområden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. A) Har länsstyrelsen påbörjat arbetet med att upprättat en plan för prioritering av avrinningsområde? Om Ja, beskriv kortfattat hur länsstyrelsen arbetat utifrån planeringen under Länsstyrelsen Skåne beslutade 2012 om "Åtgärdsprogram för de skånska miljömålen" I åtgärdsprogrammet ingår ett antal åtgärder motsvarande åtgärderna i Vattenmyndigheternas åtgärdslista. Därtill ingår flera andra vattenrelaterade åtgärder, att arbeta med i Skåne under perioden Åtgärdsprogrammet för de Skånska miljömålen följs upp årligen av länsledningen för säkerställa att de åtgärder inom bl a vattenförvaltning som programmet innehåller genomförs. Länsstyrelsen har arbetat med implementering av det regionala åtgärdsprogrammet både internt genom integrering av Länsstyrelsens åtgärder i myndighetens verksamhetsplanering och uppföljning, och externt genom

3 återrapportering (6) kommunikationsinsatser, tillsynsvägledningar, nätverk, besvara remisser mm. Länsstyrelsen i Skåne har bl.a.:~?genomfört informationskampanj om giftfri vardag ~?drivit flera mål i Mark- och miljödomstolen gällande utfasningsvillkor av farliga ämnen och uppströmsarbete i avloppsreningsverk.~?tagit fram en tillsynsvägledning riktad till kommuner för att öka takten vad gäller inventering och åtgärder för förorenade områden med kommunal tillsynsmyndighet~?tagit fram en tillsynsvägledning med syfte att stärka kommunernas kunskap kring hur tillsyn ska ske efter den nya lagstiftningen kring integrerat växtskydd (IPM)~?fortsatt arbetet med att se över tillstånd för avloppsreningsverk och industri~?arbetat med att minska näringsbelastningen på havet genom att främja vattenvårdsåtgärder genom medel inom Landsbygdsprogrammet (LB) och LOVA (Lokala vattenvårdsåtgärder)~?lav-projektet~?påbörjat arbetet med att ta fram tillsynsvägledning kring lagstiftning som syftar till att begränsa läckaget av fosfor och kväve från jordbruk och få kommunerna att ställa krav i ordinarie tillsyn på lantbruken att ingå i gemensam vattenrecipientkontroll, dvs att bekosta utökad provtagning för att kontrollera lantbrukets påverkan på vattenmiljön.~?genomfört restaureringsåtgärder i form av utrivning av vandringshinder, biotopvård, återmeandring, tvåstegsdiken, trädplantering och tillförsel av död ved i flera vattendrag~?arbetat med riktad tillsyn mot vattenkraftverk och dämmen som saknar tillstånd~?tagit fram en regional handlingsplan för klimatanpassning för Skåne 2014~~Det finns för tillsyn av vattenverksamhet samt vattenrestaurering även en särskild plan med tillhörande listor över objekt och vilka som ska prioriteras. Om Nej, beskriv kortfattat hur länsstyrelsen istället planerar genomförandet av åtgärden. B) Har länsstyrelsen arbetat med åtgärden utifrån ett avrinningsperspektiv, dvs har arbetet gjorts och planerats att göra med angränsande län? Om Ja, beskriv kortfattat hur länsstyrelsen arbetat utifrån planeringen under Merparten, ca 97 % av ytvattnet i Skåne uppnår inte, eller riskerar att inte uppnå god ekologisk status eller god kemisk status. Detta gör att det är svårt att prioritera åtgärdsarbetet enbart baserat på vilken status eller riskklassning vattenförekomsten har. Områden som prioriteras för åtgärder idag är: områden som är utpekade för höga naturvärden, områden där vi kan genomföra kostnadseffektiva åtgärder och områden där vi har realistiska möjligheter att genomföra åtgärder. I mycket få av länets grundvattenförekomster sker det någon miljöövervakning, därför har statusklassningen främst grundat sig på en påverkansanalys. De första stegen i åtgärdsarbetet har varit att verifiera statusen. ~Länsstyrelsen Skåne arbetar i hög grad förebyggande med vattenförvaltningsfrågor vid prövning/tillsyn enligt miljöbalken och även genom att få kommunerna, att alltid beakta vattenfrågorna vid översikts- och detaljplanering för att på så vis uppmärksamma rent vatten som en resurs och undvika kostnadskrävande åtgärder i framtiden.~åtgärdsarbetet med vandringshinder görs mest avrinninsgområdesvis, dock utan kontakter med grannlän eftersom dessa inte berörts hittills. Vid kalkningsåtgärder sker dialog med grannlän. C) Ev. kommentarer till åtgärd 30. Dialog med angränsande läns beredningssekretariat och vattenmyndigheter sker kontinuerligt på handläggar- och chefsnivå.

4 återrapportering (6) Åtgärd 31 Länsstyrelserna behöver i sitt arbete med att åtgärda föroreningsskadade mark och vattenområden, särskilt prioritera de områden som läcker prioriterade ämnen eller särskilt förorenande ämnen, till de vattenförekomster som därför inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. A) Beskriv kortfattat hur länsstyrelsen arbetat under 2014 med att åtgärda föroreningsskadade mark och vattenområden enligt åtgärd 31. Ett nytt objekt har kommit in i Naturvårdsverkets åtgärdsram och kommer att saneras under de kommande åren. Objektet är beläget intill Kävligeån och åtgärder kommer att utföras för att minska spridning av föroreningar till ån. Det pågår även sedan tidigare åtgärder på fler platser där vattenförekomster är det primära skyddsobjektet. Skydd av vatten finns med som en prioriteringsgrund i alla skeden i arbetet med förorenade områden, från inventering till åtgärd. B) Har länsstyrelsen arbetat med åtgärden utifrån ett avrinningsperspektiv, dvs har arbetet gjorts och planerats att göra med angränsande län? Nej Om Ja, beskriv kortfattat hur arbetet genomförts. C) Ev. kommentarer till åtgärd 31: Åtgärd 15 Statens Jordbruksverk och länsstyrelserna behöver prioritera sin rådgivning inom miljöområdet i ett avrinningsområdesperspektiv till jordbruksföretag inom områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. A) Beskriv kortfattat hur länsstyrelsen prioriterar sin rådgivning till jordbruksföretag inom områden med vattenförekomster som inte uppnår eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. Inom Greppa Näringen sker enbart övergripande prioriteringar som utlakningsrådgivning primärt till kustnära lättjordsområden osv. B) Beskriv kortfattat hur samverkan med Jordbruksverket ser ut under 2014 för att genomföra åtgärden. Greppa Näringen är ett nationellt projekt och samverkan med Jordbruksverket sker kontinuerligt på olika nivåer som styrgrupp, regiongrupp samt individuella kontakter med enskilda medarbetare på verket. C) Ev. kommentarer till åtgärd 15: Nej. Åtgärd 17 Statens Jordbruksverk och länsstyrelserna behöver, efter samråd med Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen, prioritera sina insatser för att minska riskerna med och användningen

5 återrapportering (6) av växtskyddsmedel i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. A) Beskriv kortfattat hur länsstyrelsen prioriterat sina insatser under 2014 för att minska riskerna med, och användningen av, växtskyddsmedel i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. Arbetet bedrivs dels genom behörighetsut-bildning för sprutförare och dels genom rådgivning inom Greppa Näringen. Utbildningen kan inte prioriteras, obligatorisk. Inte heller inom Greppa tillämpas särskilda prioriteringar ännu. Ett tillsynsvägledande seminarium om bekämpningsmedel inom vattenskyddsområden har arrangerats av lst Skåne. B) Beskriv kortfattat hur samverkan med Jordbruksverket ser ut för att genomföra åtgärden. Verket har tagit fram kursplan mm där Länsstyrelsen deltagit aktivt i arbetet på olika nivåer. Greppa Näringen är ett nationellt projekt och samverkan med Jordbruksverket sker kontinuerligt på olika nivåer C) Beskriv kortfattat hur samverkan med, för åtgärden övriga berörda myndigheter (Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen), ser ut. För behörighetsutbildningarnas kursplaner mm har både N-verket & K-inspektionen deltagit i ovan beskrivna samverkan. D) Ev. kommentarer till åtgärd 17: Nej. Åtgärd 20 Riksantikvarieämbetet och länsstyrelserna behöver ta fram underlag för vilka vattenmiljöer och vattenanläggningar som har särskilt stort kulturmiljövärde i, eller i anslutning till, befintliga vattenförekomster där det behöver vidtas åtgärder i syfte att uppnå god ekologisk status eller god kemisk status A) Beskriv kortfattat hur länsstyrelsen arbetar under 2014, eller avser att arbeta, med att ta fram underlag för vilka vattenmiljöer och vattenanläggningar som har särskilt stort kulturmiljövärde i, eller i anslutning till, befintliga vattenförekomster där det behöver vidtas åtgärder i syfte att uppnå god ekologisk status eller god kemisk status. Skåne arbetar inom projektet "Kulturmiljö och vattenförvaltning i Södra Östersjöns vattendistrikt" i samverkan med länsstyrelserna i Blekinge och Kronoberg. Under 2014 färdigställdes de byråmässiga kunskapssammanställningarna per avrinningsområden i de tre länen. Vidare påbörjades delprojekt 3 där fältinventeringar och värderingar görs av kulturmiljöer som kan påverkas i samband med vattenvårdsarbete och tillståndsprövning. Exempelvis Vramsån (HARO 88) där ett tjugotal kvarn- och kraftverksmiljöer har värderats ur ett kulturhistoriskt perspektiv. ~~Länk till rapprten om Vramsån framtagen i projektet Kulturmiljö och vattenförvaltning? planeringsunderlag för~södra Östersjöns vattendistrikt: ~ B) Beskriv kortfattat hur samverkan med Riksantikvarieämbetet ser ut under 2014 för att genomföra åtgärden. Riksantikvarieämbetet är representerat i styrgrupperna för Södra Östersjöns och

6 återrapportering (6) västerhavets distrikt. Riksantikvarieämbetet tillsammans med Havs och vattenmyndigheten finansierar projektet C) Ev. kommentarer till åtgärd 20. Nej.