Återrapportering från Länsstyrelsen Dalarna av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Transkript

1 återrapportering (6) Återrapportering från Länsstyrelsen Dalarna av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Åtgärd 28 Länsstyrelserna behöver göra en översyn och vid behov verka för omprövning av befintliga tillståndspliktiga verksamheter, enligt 9 och 11 kap. miljöbalken, vilka kan ha en inverkan på vattenmiljön, särskilt i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. A) Har länsstyrelserna påbörjat arbetet med översyn av tillståndspliktiga verksamheter enligt 9 kap miljöbalken enligt åtgärdspunkt 28? Beskriv kortfattat hur arbetet sker utifrån ett avrinningsperspektiv. Länsstyrelsen Dalarna har gjort en översyn av de flesta A- och B-verksamheter med utsläpp till vatten inom Dalarnas län. Även information om C- och U-verksamheter samlats in från kommunerna. Detta för att kartlägga vilka som har utsläpp till vatten, vilket reningsverk de är anslutna till samt få en uppfattning om vart dagvattenföroreningar kan vara aktuellt. Dialog förs med kringliggande län och kommuner, inom Dalälvens avrinningsområde, om vilken typ av information som de kan ta fram om sina verksamheter. B) Finns det en plan för framtida arbetet med översyn av tillståndspliktiga verksamheter enligt 9 kap miljöbalken enligt åtgärdspunkt 28? Om Ja, beskriv kortfattat hur arbetet/planeringen sker på länsstyrelsen och hur åtgärden integreras i verksamhetsplaneringen. Hur sker det tvärsektoriella arbetet? C) Har länsstyrelserna påbörjat arbetet med översyn av tillståndspliktiga verksamheter enligt 11 kap miljöbalken enligt åtgärdspunkt 28? Länsstyrelsen har ett register över dels merparten av de dammanläggningar som finns i länet samt de markavvattningsföretag som fått tillstånd. Utöver dessa har Länsstyrelsen upprättat en priolista med ett 30-tal vattendrag som bedöms som extra värdefulla och de dammar som påverkar dessa vatten (del av den arbetsplan?vattenregleringens miljöeffekter? som tidigare rapporterats om under åtgärds 30). Ur denna lista har ett arbete påbörjats med att föra en diskussion med respektive verksamhetsutövare. I vissa fall är omprövning det som kommer att krävas men i andra fall kan det handla om andra åtgärder. Under 2014 har länsstyrelsen bl a initierat ett sådant arbete vid ett kraftverk i Rotälven. Parallellt med detta har länsstyrelsen tillsammans med Dalälvens vattenregleringsföretag och Fortum under 2014 gått igenom de domar som finns för deras anläggningar vad gäller villkoren för kompensationsåtgärder (fiskeutsättningar). Totalt har

2 återrapportering (6) ett 30-tal domar gåtts igenom. För flera av dessa kan nästa steg bli en omprövning av villkoren. Åtgärd 29 Länsstyrelserna behöver säkerställa att verksamhetsutövare genomför nödvändig egenkontroll och har de kontrollprogram som behövs för att möjliggöra en bedömning av verksamhetens inverkan på ekologisk, kemisk och kvantitativ status i vattenförekomster. A) Har länsstyrelsen under året ställt krav på befintliga egenkontrollprogram (inklusive samordnad recipientkontroll) på verksamheter som inverkar på ekologisk, kemisk och kvantitativ status i vattenförekomster. Arbetet med omprövningen av Ovako Smedjebacken som rapporterades om 2013 pågår fortfarande. Länsstyrelsen har där genom ett yttrande till Mark- och Miljödomstolen ställt krav på utökad egenkontroll bl a mätningar av dioxiner, PAHer och metaller.~~undersökningarna av den avvikelse som rapporterades om 2013 i samband med Dalälvens recipientkontroll fortsätter då källan till de förhöjda kadmiumhalterna ännu inte hittats.~~en revidering av programmet för Dalälvens samordnade recipientkontroll har påbörjats i samarbete med Dalälvens vattenvårdsförening.~ B) Har länsstyrelserna tagit fram en strategi eller liknande för arbetet med egenkontrollprogram så att dessa anpassas till verksamhetens inverkan på ekologisk, kemisk och kvantitativ status i vattenförekomster? Som tidigare rapporterats kommer länsstyrelsen i samverkan med länets kommuner att driva ett tillsynsprojekt av miljöfarliga verksamheter med fokus på utsläpp till vatten och dess miljöeffekter. Som ett led i detta projekt ska även en översyn av verksamheternas egenkontroll genomföras. Projektet kommer att genomföras 2015 och C) Har länsstyrelsen anpassat/planerat sin tillsyn och tillsynsvägledning för att möjliggöra en bedömning av verksamhetens inverkan på ekologisk, kemisk och kvantitativ status i vattenförekomster., enligt det som tidigare rapporterats.~~se även information om projektet som beskrivs i punkt 29B.~ D) Ev. kommentarer till åtgärd 29.

3 återrapportering (6) Åtgärd 30 Länsstyrelserna behöver upprätta en plan för sitt åtgärdsarbete med prioritering av avrinningsområden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. A) Har länsstyrelsen påbörjat arbetet med att upprättat en plan för prioritering av avrinningsområde? Om Ja, beskriv kortfattat hur länsstyrelsen arbetat utifrån planeringen under Som tidigare rapporterats har genomförandeplaner/arbetsplaner sammanställts för ett antal miljöproblem. Arbetet med att sammanställa ytterligare planer har prioriterats ner under 2013 och 2014 på grund av att all fokus har legat på arbetet med underlagsdokument, statusklassning och åtgärdsförslag. Däremot fortskrider arbetet med genomförandet av befintliga planer. Om Nej, beskriv kortfattat hur länsstyrelsen istället planerar genomförandet av åtgärden. B) Har länsstyrelsen arbetat med åtgärden utifrån ett avrinningsperspektiv, dvs har arbetet gjorts och planerats att göra med angränsande län? Nej Om Ja, beskriv kortfattat hur länsstyrelsen arbetat utifrån planeringen under C) Ev. kommentarer till åtgärd 30. Eftersom Dalälvens avrinningsområde till stor del sammanfaller med Dalarnas län är det inte alltd relevant att samordna alla insatser med kringliggande län, men det görs vid behov. Åtgärd 31 Länsstyrelserna behöver i sitt arbete med att åtgärda föroreningsskadade mark och vattenområden, särskilt prioritera de områden som läcker prioriterade ämnen eller särskilt förorenande ämnen, till de vattenförekomster som därför inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. A) Beskriv kortfattat hur länsstyrelsen arbetat under 2014 med att åtgärda föroreningsskadade mark och vattenområden enligt åtgärd 31. Under 2014 har månatliga möten mellan handläggare från vattenförvaltningen och efterbehandling genomförts. Syftet med mötena är att utbyta information och erfarenheter. Vattenförvlatningens handläggare bidrar med kunskap om tillståndet i våra vatten och EBH med information om hur arbetet med efterbehandling fortskrider samt information om genomförda undersökningar i samband med projekteringar och liknande.~~projektet som redovisas i punkt 29B kommer även att omfatta de förorenade områden som potentiellt kan bidra till att vattenförekomsterna inte når god status.~~länsstyrelsen arbetar enligt den rutin som tidigare rapporterats.~ B) Har länsstyrelsen arbetat med åtgärden utifrån ett avrinningsperspektiv, dvs har arbetet gjorts och planerats att göra med angränsande län? Nej

4 återrapportering (6) Om Ja, beskriv kortfattat hur arbetet genomförts. C) Ev. kommentarer till åtgärd 31: Eftersom Dalälvens avrinningsområde till stor del sammanfaller med Dalarnas län är det sällan relevant att samordna alla insatser med kringliggande län, men det görs vid behov. Åtgärd 15 Statens Jordbruksverk och länsstyrelserna behöver prioritera sin rådgivning inom miljöområdet i ett avrinningsområdesperspektiv till jordbruksföretag inom områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. A) Beskriv kortfattat hur länsstyrelsen prioriterar sin rådgivning till jordbruksföretag inom områden med vattenförekomster som inte uppnår eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. Rådgivningen inom greppa näringen prioriteras till områden med vattenförekomster som inte uppnår eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status med avseende på övergödning samt inom nitratkänsliga områden. Inom länet erbjuds gårdar med mer än 25 ha och eller mer än 25 djurenheter inom dessa områden individuell rådgivning. Rådgivning har även erbjudits lantbrukare med större djurhållning inom hela länet. I mån av resurser erbjuds även lantbrukare i resten av länet induviduell rådgivning. Utöver detta hålls kursverksamhet, etc. som är öppen för länets lantbrukare inom Greppa Näringen. Länets lantbrukare erbjuds även växtnäringsrådgivning som ligger utanför Greppa Näringen.~Vattendragsvandringar har hållits i LRFs regi inom vissa av de områden som inte uppnått eller riskerar att ej uppnå god ekologisk eller kemisk status, lantbrkare från hela länet har inbjudits. Vid vattendragsvandringarna har övergödningsproblematiket varit en betydande del av vad som avhandlats. Vid vattendragsvandringarna har personal från länsstyrelsen och rådgivningsorganisationerna deltagit.~ B) Beskriv kortfattat hur samverkan med Jordbruksverket ser ut under 2014 för att genomföra åtgärden. Greppa näringen drivs i samverkan mellan LRF, Jordbruksverket, landets länsstyrelser och ett stort antal rådgivningsorganisationer. Inom projektet har länen stor möjlighet att påverka inriktningen på rådgivningen genom sitt deltagande i olika styr- och arbetsgrupper. Greppa näringen har centralt framställt rådgivningsmaterial som används vid rådgivning inom länen och som kan anpassas till länens behov. Det finns även speciellt utsedda rådgivare som ansvarar för de olika moduler som tagits fram och som är behjälpliga i diskussioner om hur rådgivningsmaterialet kan anpassas lokalt. Samverkan mellan länen och Jordbruksverket är därmed mycket omfattande inom Greppa näringen. Möten har hållits vid ett antal tillfällen där representanter för W och X- län samt LRF diskuterat rådgivningen inom regionen/länen med Jordbruksverket. C) Ev. kommentarer till åtgärd 15: En tvärsektoriell grupp har under 2014 arbetat med hur prioriteringar av åtgärder finansierade av det nya Landsbygdsprogrammet ska göras. I gruppen finns representanter från landsbygds- och naturvårdsenheterna samt vatten- och kulturmiljöfunktionerna.

5 återrapportering (6) Åtgärd 17 Statens Jordbruksverk och länsstyrelserna behöver, efter samråd med Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen, prioritera sina insatser för att minska riskerna med och användningen av växtskyddsmedel i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. A) Beskriv kortfattat hur länsstyrelsen prioriterat sina insatser under 2014 för att minska riskerna med, och användningen av, växtskyddsmedel i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. Det ingår sedan lång tid tillbaka i länsstyrelsens ordinarie verksamhet att ordna kurser för god hantering av bekämpningsmedel för att brukarna ska hålla en hög kunskapsnivå och en god attityd till hanteringen av bekämpningsmedel. Länsstyrelsen ordnar vattendragsvandringar och har ett utvecklat nätverk som omfattar alla brukare och myndigheter som arbetar med bekämpningsmedel i länet, där bland annat information om ny lagstiftning och liknande sprids. B) Beskriv kortfattat hur samverkan med Jordbruksverket ser ut för att genomföra åtgärden. Det sker ett nära samarbete med Jordbruksverket inte minst vid de årliga växtskyddsprognoserna som koordineras av Jordbruksverkets växtskyddscentral. C) Beskriv kortfattat hur samverkan med, för åtgärden övriga berörda myndigheter (Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen), ser ut. Kemikalieinspektionen kontaktas framför allt i rådgivande syfte. D) Ev. kommentarer till åtgärd 17: Åtgärd 20 Riksantikvarieämbetet och länsstyrelserna behöver ta fram underlag för vilka vattenmiljöer och vattenanläggningar som har särskilt stort kulturmiljövärde i, eller i anslutning till, befintliga vattenförekomster där det behöver vidtas åtgärder i syfte att uppnå god ekologisk status eller god kemisk status A) Beskriv kortfattat hur länsstyrelsen arbetar under 2014, eller avser att arbeta, med att ta fram underlag för vilka vattenmiljöer och vattenanläggningar som har särskilt stort kulturmiljövärde i, eller i anslutning till, befintliga vattenförekomster där det behöver vidtas åtgärder i syfte att uppnå god ekologisk status eller god kemisk status. Förutom de insatser som tidigare rapporterats har texter som ger en översiktlig bild av kulturmiljön i området tagits fram till de åtgärdsunderlagsdokument som tas fram inom vattenförvaltningsarbetet. Texterna beskriver hur kulturmiljön kan ha påverkat vattnet och om det finns kulturmiljövärden som kan påverkas av vattenvårdsåtgärder.~som underlag har främst kartstudier och GIS-analyser använts.~ B) Beskriv kortfattat hur samverkan med Riksantikvarieämbetet ser ut under 2014 för att genomföra åtgärden. Ingen aktiv samverkan har skett med Riksantikvarieämbetet (RAÄ) under ~Epost-kontakt har skett sporadiskt med Riksantikvarieämbetet samt övriga länsstyrelser gällande åtgärd 20 under året 2014.~I januari 2015 kontaktade RAÄ Lst Dalarna angående återrapportering av åtgärd 20 till Vattenmyndigheterna. Liknande svar som ovan rapporterades då till RAÄ.~

6 C) Ev. kommentarer till åtgärd 20. Länsstyrelsen Dalarna återrapportering (6)