Återrapportering från Länsstyrelsen Västra Götalands län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Transkript

1 återrapportering (7) Återrapportering från Länsstyrelsen Västra Götalands län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Åtgärd 28 Länsstyrelserna behöver göra en översyn och vid behov verka för omprövning av befintliga tillståndspliktiga verksamheter, enligt 9 och 11 kap. miljöbalken, vilka kan ha en inverkan på vattenmiljön, särskilt i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. A) Har länsstyrelserna påbörjat arbetet med översyn av tillståndspliktiga verksamheter enligt 9 kap miljöbalken enligt åtgärdspunkt 28? Beskriv kortfattat hur arbetet sker utifrån ett avrinningsperspektiv. I nuläget prioriteras inte omprövning av anläggningar utifrån ett Däremot har Länsstyrelsen under år 2014 avslutat sammanlagt 19 tillståndsprövningar av verksamheter med utsläpp till vatten, mark eller luft som påverkar vattenförekomster. I samtliga prövningar har villkoren skärpts för utsläppen till vatten, antingen via lägre begränsningsvärden eller genom andra åtgärder för att minska påverkan. Länsstyrelsen har efter ansökan från verksamhetsutövaren pga att verksamheten inte längre är tillståndspliktig eller har upphört återkallat 5 tillstånd för verksamheter med utsläpp till vatten, mark eller luft som påverkar vattenförekomster. I 4 ärenden har Länsstyrelsen yttrat sig till Mark- och miljödomstolen avseende påverkan på vattnet från miljöfarliga verksamheter. B) Finns det en plan för framtida arbetet med översyn av tillståndspliktiga verksamheter enligt 9 kap miljöbalken enligt åtgärdspunkt 28? Nej Om Ja, beskriv kortfattat hur arbetet/planeringen sker på länsstyrelsen och hur åtgärden integreras i verksamhetsplaneringen. Hur sker det tvärsektoriella arbetet? C) Har länsstyrelserna påbörjat arbetet med översyn av tillståndspliktiga verksamheter enligt 11 kap miljöbalken enligt åtgärdspunkt 28? Under 2014 har projektet målstyrd tillsyn avslutats. Egeninitierad tillsyn har skett av vattenkraftverk i prioriterade områden, framförallt i utpekade värdefulla vatten där god hydromorfologisk status inte uppnås. Det har framkommit att många kraftverk drivs utan gällande miljötillstånd, trots att verksamheten är tillståndspliktig enligt miljöbalken. Tillsynsåtgärderna har därför ofta inneburit förelägganden att söka tillstånd. Omprövning av gällande tillstånd för vattenverksamhet har inte kunnat prioriteras under 2014.~~Länsstyrelsen har ingen plan som endast omfattar omprövning av verksamheter med hänsyn till vattenförekomsternas status, men det finns en tillsynsplan för arbetet med

2 återrapportering (7) miljöfarliga verksamheter. Planen tar hänsyn till utsläpp till luft, mark och vatten, hantering av kemikalier, med mera, för att bedöma verksamhetens påverkan på närliggande vattenförekomst. Hänsyn tas även till vattenförekomstens status och eventuella skyddade områden vid bedömning av prioritering av tillsynsbehovet. Tillsynen genomförs sedan enligt planen. De anläggningar som pekas ut i tillsynsplanen prioriteras vid tillsynen, vilket även vid behov kan innebära diskussion om behov av omprövning. Prioritering och krav på åtgärder sker också med andra utgångspunkter t ex miljömålen och brister i egenkontrollen. Vid verksamheter med utsläpp till vatten kontaktas/remitteras ärendet till Länsstyrelsens vattenvårdsenhet, för diskussion om recipientens status och verksamhetens påverkan. Åtgärd 29 Länsstyrelserna behöver säkerställa att verksamhetsutövare genomför nödvändig egenkontroll och har de kontrollprogram som behövs för att möjliggöra en bedömning av verksamhetens inverkan på ekologisk, kemisk och kvantitativ status i vattenförekomster. A) Har länsstyrelsen under året ställt krav på befintliga egenkontrollprogram (inklusive samordnad recipientkontroll) på verksamheter som inverkar på ekologisk, kemisk och kvantitativ status i vattenförekomster. Vid prövning om tillstånd för miljöfarliga verksamheter ställs krav på revidering av kontrollprogrammen. Detta sker även kontinuerligt vid ordinarie tillsyn. Besiktningar av anläggningarna med en opartisk konsult sker regelbundet och i samband med detta sker en genomgång av egenkontroll och kontrollprogram. Under året har länsstyrelsen fattat beslut om 20 kontrollprogram för miljöfarliga verksamheter med utsläpp till vatten, mark eller luft som påverkar vattenförekomster.~~egeninitierad tillsyn av befintliga egenkontrollprogram vid till exempel vattenkraftverk och vattenbortledningar utifrån ett avrinningsområdesperspektiv har inte kunnat prioriteras under Krav på kontrollprogram ställs dock regelmässigt i samband med prövning av vattenverksamheter av större omfattning, exempelvis infrastrukturprojekt och större muddringar. Kontrollprogrammet är en del av egenkontrollen. B) Har länsstyrelserna tagit fram en strategi eller liknande för arbetet med egenkontrollprogram så att dessa anpassas till verksamhetens inverkan på ekologisk, kemisk och kvantitativ status i vattenförekomster? Länsstyrelsen arbetar kontinuerligt med revidering av kontrollprogram för miljöfarliga verksamheter enligt aktuell mall. Mallen för kontrollprogram för miljöfarlig verksamhet uppdaterades år För de verksamheter som har utsläpp till vatten ställs krav på att de ska delta i samordnad recipientkontroll (SRK) om detta finns, annars får de krav på ett särskilt program för kontroll av recipienten. Länsstyrelsen deltar vid revideringen av SRKprogrammen i syfte att påverka utformningen av programmen utifrån utsläppen från miljöfarliga verksamheter och recipienten status.

3 återrapportering (7) C) Har länsstyrelsen anpassat/planerat sin tillsyn och tillsynsvägledning för att möjliggöra en bedömning av verksamhetens inverkan på ekologisk, kemisk och kvantitativ status i vattenförekomster. I den beslutade tillsynsplanen tas hänsyn till utsläpp till luft, mark och vatten, hantering av kemikalier, med mera, för att bedöma verksamhetens påverkan på närliggande vattenförekomst. Hänsyn tas även till vattenförekomstens status och eventuella skyddade områden. Tillsynen genomförs sedan enligt planen. De anläggningar som pekas ut i tillsynsplanen kommer att prioriteras vid tillsynen, vilket även vid behov kan innebära diskussion om behov av omprövning. Prioritering och krav på åtgärder sker också med andra utgångspunkter t ex miljömålen. Länsstyrelsen ger tillsynsvägledning till länets kommuner för tillsynen som miljökontoren behöver utföra för att säkerställa att åtgärdsprogrammet följs. Tillsynsvägledningen utförs t.ex. genom en tillsynsdag för kommunerna. Övriga kommunala funktioners roll i arbetet ska också beaktas och ansvarsfördelningen mellan dem beskrivas för att stärka möjligheterna till ett effektivt arbete.~~se även svar på fråga 28 avseende målstyrd tillsyn. D) Ev. kommentarer till åtgärd 29. I samband med målstyrd tillsyn har en checklista för tillsynsbesök tagits fram. Vissa uppgifter i checklistan har koppling till egenkontrollen. Åtgärd 30 Länsstyrelserna behöver upprätta en plan för sitt åtgärdsarbete med prioritering av avrinningsområden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. A) Har länsstyrelsen påbörjat arbetet med att upprättat en plan för prioritering av avrinningsområde? Om Ja, beskriv kortfattat hur länsstyrelsen arbetat utifrån planeringen under Länsstyrelsen har valt att ta en bred ansats och ta med alla uppdrag för en bättre vattenmiljö, vilket t ex inkluderar arbetet med de vattenrelaterade miljömålen. Åtgärdsplanen har därför namnet "Länsstyrelsens åtgärdsplan för en bättre vattenmiljö". Åtgärdsplanen godkändes i Länsstyrelsens ledningsgrupp under hösten Länsstyrelsen ser i uppdraget från Vattenmyndigheterna en möjlighet att tydliggöra och samordna de olika uppdrag och roller som Länsstyrelsen har i arbetet för en bättre vattenmiljö. Under 2014 har ett kartmaterial tagist fram där områden med höga natur- och fiskevärden plottas mot vattenförekomster med status lägre än god. Detta har gjorts med ekologisk status, övergödning och hydromorfologi. Med hjälp av detta har vi fått fram områden som prioriteras högre än andra. Om Nej, beskriv kortfattat hur länsstyrelsen istället planerar genomförandet av åtgärden. B) Har länsstyrelsen arbetat med åtgärden utifrån ett avrinningsperspektiv, dvs har arbetet gjorts och planerats att göra med angränsande län? Nej

4 återrapportering (7) Om Ja, beskriv kortfattat hur länsstyrelsen arbetat utifrån planeringen under C) Ev. kommentarer till åtgärd 30. Åtgärd 31 Länsstyrelserna behöver i sitt arbete med att åtgärda föroreningsskadade mark och vattenområden, särskilt prioritera de områden som läcker prioriterade ämnen eller särskilt förorenande ämnen, till de vattenförekomster som därför inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. A) Beskriv kortfattat hur länsstyrelsen arbetat under 2014 med att åtgärda föroreningsskadade mark och vattenområden enligt åtgärd 31. Vid riskklassningen av förorenade områden är läckage av föroreningar till vattendrag eller grundvatten mycket högt prioriterat. Alla riskklass 1 objekt som påverkar vattenförekomster, som är med på vår prioriteringslista i Regionala programmet. I länet finns dock ett mycket stort antal objekt (ca 170) i riskklass 1. I Länsstyrelsens tillsynsplan prioriteras de områden som läcker till vatten/grundvatten. Det är ovanligt att ett förorenat område läcker så mycket att det medför att vattenförekomsten inte uppnår god kemisk status. ~~I vårt län är det för närvarande tre områden där kunskapen är så stor att misstanke finns att vattenförekomsten riskerar att inte nå god kemisk status. Det högst prioriterade objektet är sedimenten i Viskan nedströms Borås. Det finns också ett påvisat läckage av både metaller och t.ex. dioxin, dieldrin, DDT och PAH. Mycket kraft läggs på att få detta objekt åtgärdat med statliga medel. Kommunen har åtagit sig att vara huvudman för projektet och kommer att lämna in ansökan till Naturvårdsverket om åtgärdsmedel efter att ansvarsutredning godkänts av Naturvårdsverket och finansieringsfrågan för de ansvariga verksamhetsutövarna är löst. ~~Ett annat förorenat område som läcker naftalen och klorerade kolväten är före detta Svenljunga garveri. Verksamheten upphörde 1969 men föroreningar läcker fortfarande från området till Ätran. Ansökan om åtgärdsmedel är beviljad av Naturvårdsverket.~~ Otterbäcksviken i Gullspång är ett område som är allvarligt förorenat av PAH, bly och zink. Föroreningarna finns både på land och i sedimenten. Även uppmätta halter i vatten ganska långt från land är anmärkningsvärt höga. I detta område pågår arbete med att ta fram en ansvarsutredning. I dagsläget ser det ut som om det finns ansvariga för en stor del av föroreningen.~~ Länsstyrelsen tar årligen fram en prioriteringslista som underlag för ansökan om statliga utrednings- och tillsynsmedel. Arbetet med förorenade områden är till sin natur tvärsektoriellt vilket innebär omfattande kontakter med berörda enheter inom länsstyrelsen, andra myndigheter, verksamhetsutövare, föreningar, vattenråd och privatpersoner.~ B) Har länsstyrelsen arbetat med åtgärden utifrån ett avrinningsperspektiv, dvs har arbetet gjorts och planerats att göra med angränsande län? Om Ja, beskriv kortfattat hur arbetet genomförts. Normalt sett så påverkar inte ett förorenat område ett större avrinningsområde utan har i huvudsak lokal påverkan. Ett undantag är Viskans förorenade sediment nedströms Borås som påverkar Viskan hela vägen via Hallands län till havet. I den riskvärdering som gjorts under 2011 för att avgöra vilken åtgärd som ska genomföras har berörda kommuner,

5 återrapportering (7) föreningar, vattenvårdsenheten, verksamhetsutövare, vattenråd m.fl. varit remissinstanser. ~~När det gäller förorenade områden har länsstyrelserna kontakter med varandra genom bl.a. regionala träffar och nätverk. Vi har också haft kontakter med Värmland när det gäller möjligheter att få provtagning och analyser gjorda av sedimenten i Vänern. ~ C) Ev. kommentarer till åtgärd 31: Kunskapen ökar snabbt är när det gäller områden som är förorenade av PFAS från användning av bl.a. släckskum. Detta är ett mycket allvarligt hälso- och miljöproblem eftersom både grund- och ytvatten är förorenade. Problemområdet har nu högsta prioritet även om det ännu inte finns fastställda EQS-värden. Åtgärd 15 Statens Jordbruksverk och länsstyrelserna behöver prioritera sin rådgivning inom miljöområdet i ett avrinningsområdesperspektiv till jordbruksföretag inom områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. A) Beskriv kortfattat hur länsstyrelsen prioriterar sin rådgivning till jordbruksföretag inom områden med vattenförekomster som inte uppnår eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. Inom Greppa Näringen genomfördes under året ca 850 enskilda rådgivningar i länet, de flesta med fokus på miljömålen "Ingen övergödning" och "Giftfri miljö". Vattendragsvandringar har genomförts på olika platser i samarbete med berört vattenråd och/eller kommunen. ~De flesta Greppa-medlemmar brukar mark i delavrinningsområden med sämre än god status vilket innebär att det styrs rätt. Utöver detta för vi in klimatanpassningsperspektivet i flera aktiviteter. Detta är en bra dörröppnare för flera av åtgärderna som också gynnar vattenkvalitet och riskminimering inom lantbruket.~ B) Beskriv kortfattat hur samverkan med Jordbruksverket ser ut under 2014 för att genomföra åtgärden. Jordbruksverket är projektägare till Greppa näringen och genomför löpande utbildningar för rådgivare inom Greppas olika moduler. C) Ev. kommentarer till åtgärd 15: Åtgärd 17 Statens Jordbruksverk och länsstyrelserna behöver, efter samråd med Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen, prioritera sina insatser för att minska riskerna med och användningen av växtskyddsmedel i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. A) Beskriv kortfattat hur länsstyrelsen prioriterat sina insatser under 2014 för att minska riskerna med, och användningen av, växtskyddsmedel i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. Länsstyrelsen har genomfört ett 20-tal behörighetsutbildningar på olika platser i länet för användare av växtskyddsmedel. Kursen har stort fokus på Integrerat växtskydd, dvs förebyggande åtgärder för att minska behovet av växtskydd, bevakning av skadegörare, behovsanpassning och uppföljning av åtgärder. ~Vi deltar också i fältvandringar för att informera och diskutera kring förebyggande arbete och hur vi kan minska riskerna vid

6 återrapportering (7) växtskyddsanvändning. ~Inom Greppa näringen finns specifika rådgivningmoduler med fokus på hantering och risker med växtskydd. De flesta Greppa-medlemmar brukar mark i delavrinningsområden med sämre än god status vilket innebär att det styrs rätt. ~~Integrerat växtskydd har också lyfts vid den årliga träffen med miljöinspektörer i länets kommuner. B) Beskriv kortfattat hur samverkan med Jordbruksverket ser ut för att genomföra åtgärden. Vi graderar prognosfält åt SJV och deltar i veckomöten kring växtskyddsläget i länet. ~Jordbruksverket är projektägare till Greppa näringen och har genomfört flera utbildningar om Integrerat växtskydd riktat till rådgivare. ~ C) Beskriv kortfattat hur samverkan med, för åtgärden övriga berörda myndigheter (Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen), ser ut. Inga gemensamma projekt under D) Ev. kommentarer till åtgärd 17: Åtgärd 20 Riksantikvarieämbetet och länsstyrelserna behöver ta fram underlag för vilka vattenmiljöer och vattenanläggningar som har särskilt stort kulturmiljövärde i, eller i anslutning till, befintliga vattenförekomster där det behöver vidtas åtgärder i syfte att uppnå god ekologisk status eller god kemisk status A) Beskriv kortfattat hur länsstyrelsen arbetar under 2014, eller avser att arbeta, med att ta fram underlag för vilka vattenmiljöer och vattenanläggningar som har särskilt stort kulturmiljövärde i, eller i anslutning till, befintliga vattenförekomster där det behöver vidtas åtgärder i syfte att uppnå god ekologisk status eller god kemisk status. Länsstyrelsen i Västra Götalands län deltar tillsammans med övriga länsstyrelser i Västerhavets vattendistrikt i projektet VaKul, vilket står för Vattenförvaltning och Kulturmiljö i Västerhavets vattendistrikt. Projektet påbörjades 2010 och dess övergripande syfte är att effektivisera och kvalitetssäkra åtgärdsarbetet ur ett kulturmiljöoch vattenförvaltnings-perspektiv. Målet är att sammanställa och förbättra planeringsunderlag för kulturmiljön.~resultaten från projektet kommer att bidra till ökade möjligheter till avvägning mellan och prioritering av olika intresseområden.~~under året (2014) har arbeten med att ta fram fördjupade och övergripande kunskapsunderlag inom länet fortsatt. Sammanställningen utförs utifrån den modell som tagits fram i Hallands län. Under året har också arkivstudier av flottningslämningar genomförts i samarbete med fem andra län. Utifrån detta material har en fältinventering av flottningslämningar påbörjats i Dalsland och Bohuslän. Därutöver har en inventering av länets kraftverk påbörjats. Underlagen kommer att göras tillgängliga via GIS.~~Under 2014 har samarbetet med projektet Kulturmiljö och vattenförvaltining i Södra Östersjöns vattendistrikt fortsatt. Flera gemensamma aktiviteter och möten har hållits. ~~Länsstyrelsen i Västra Götalands län bedömer att erfarenhetsutbytet med andra länsstyrelser är mycket värdefull inför fortsatt arbete inom Åtgärd 20. Kunskapsläget behöver dock ytterligare förbättras och resurser för att ta fram underlag måste erhållas även efter ~~För att underlätta framtida handläggning borde också kulturmiljöunderlaget kunna kopplas till VISS så att eventuella motstående intressen framgår i ett tidigt skede.~

7 återrapportering (7) B) Beskriv kortfattat hur samverkan med Riksantikvarieämbetet ser ut under 2014 för att genomföra åtgärden. Riksantikvarieämbetetet har under 2014 delfinansierat projektet med medel från kulturmiljö anslaget 7:2. På grund av en ändring i förordningen för kulturmiljöanslaget är det sedan 2014 upp till varje enskild länsstyrelse att avsätta medel till insatserna, d.v.s. Länsstyrelsen i Västra Götaland fördelar ej medel till andra län som deltar i projektet VaKul.~Representanter från Riksantikvarieämbetet och Havsmyndigheten deltog i workshopen om?bättre samverkan? i november 2014.~~Det är angeläget att Riksantikvarieämbetet på nationell nivå bevakar kulturmiljöfrågor som berör vattenanknutna kulturmiljöer. Det pågår nationella arbeten och utredningar inom vattenkraft, fysiskt påverkan, miljömål m.m. som saknar kulturmiljöperspektiven, vilket får regionala konsekvenser. Samarbetet mellan Riksantikvarieämbetet och länsstyrelserna behöver utvecklas.~ C) Ev. kommentarer till åtgärd 20. Länsstyrelsen i Västra Götalands län är projektledare för VaKul och samarbetar nära med projektledaren för "Kulturmiljö och vattenförvaltning i SÖVD", Länsstyrelsen i Kalmar län. Kalmar har också ansvar för att samordning sker mellan de båda projekten under , enligt villkor i beslut om medel från Havs- och vattenmyndigheten. Samordningen består i bl.a. gemensam arbetsgrupp och styrgrupp samt gemensamma aktiviteter typ seminarier. ~Tack vare mer resurser 2014 har en större tvärsektoriellt workshop genomförts. Fokus låg på goda exempel och tvärsektoriella arbetssätt. Målet var att varje länsstyrelse skulle komma överens om tre?åtgärder? som kan implementeras i arbetet för en bättre samverkan och tvärsektoriellt arbetssätt. ~I januari 2015 har de båda?paraplyprojekten? lämnat in en resultatredovisning till Havs- och vattenmyndigheten och Riksantikvarieämbetet. Redovisningarna visar att goda resultat erhållits men att det återstår mycket arbete i flera län innan målet i Åtgärd 20 nåtts. ~Projektet VaKul finansieras av flera parter: Riksantikvarieämbetet, VÅGA medel, Havs- och vattenmyndigheten samt länsstyrelserna inom distriktet. Det är av stor betydelse att få Havs- och vattenmyndighetens såväl principiella som ekonomiska fortsatta stöd bl.a. eftersom de är målansvarig myndighet för Levande sjöar och vattendrag och fördelar projektmedel m.m. till länsstyrelserna. Det är angeläget att samfinansieringen kan behållas även i framtiden.~en fråga som ytterligare accentuerats under 2014 och som berör Åtgärd 20 är det ökade fokus på tillsyn och prövning inom vattenverksamhet, samt Vattenverksamhetsutredningens förslag. Detta ställer ännu större press på berörda myndigheter att ta fram kulturmiljö-underlag. Kulturmiljön saknar ett kunskapsunderlag på den detaljeringsnivå som finns för vatten- och naturvården. Underlagen är ojämnlika och bedömningarna görs därför ofta till kulturmiljöns nackdel. ~~Åtgärd 20 behöver finnas kvar i kommande åtgärdsprogram och förvaltningscykel. Den behöver dock kompletteras med fler åtgärder bl.a. förbättrade tvärsektoriella syn- och arbetssätt såväl nationellt som regionalt. Det behöver också avsättas resurser för projektsamordning och länsgemensamma aktiviteter, om den länsstyrelsesamverkan som nu finns i södra Sverige inom de båda vattendistrikten och som berör Åtgärd 20 ska kunna fortsätta.~som ett resultat av länssamarbetet inom Åtgärd 20 har nio länsstyrelser i södra Sverige startat ett länsgemensamt treårigt kulturmiljöprojekt, Vårda vattendragens kulturarv. Det handlar om praktiska informations- och vårdåtgärder för kulturmiljöer vid sjöar och vattendrag och finansieras i huvudsak av Riksantikvarieämbetet. Inom projektet kommer bland annat faktablad att tas fram. ~