Förslag till förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer och åtgärdsplan för södra Östersjöns vattendistrikt

Transkript

1 Länsstyrelsen GOTLANDS LÄN YTTRANDE Datum D nr (5) Länsstyrelsen i Kalmar län Samrådssvar dnr: vattenmyndigheten.kalmar@lansstyrelsen.se Förslag till förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer och åtgärdsplan för södra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen i Gotlands län omfattas av förslaget till åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer för länets vattenförekomster. Synpunkter har lämnats på förslagen till åtgärdsprogram och förvaltningsplan av enheten för Miljö- och vatten och Samhällsbyggnadsenheten. Synpunkter med förslag till ändringar av miljökvalitetsnormer eller ekologisk status för individuella vattenförekomster lämnas separat, se bilaga l (en lista över grundvattenförekomster där vattenmyndigheten felaktigt ändrat miljökvalitetsnormen). Sommonfattning Länsstyrelsen välkomnar vattenmyndighetens förslag till förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer och åtgärdprogram. Dokumenten ger en bra bild av vattenförvaltningsarbetet inom distriktet och förvaltningsplanen är informativ för att snabbt kunna förstå och sätta sig in i arbetet med att förbättra och skydda våra vattentillgångar. l(opplingen mellan åtgärderna riktade till myndigheter samt kommuner och de fysiska åtgärder som krävs för att följa miljökvalitetsnormerna för vatten är nu tydligare än i nuvarande åtgärdsprogram. Länsstyrelsen saknar dock en samlad konsekvensanalys för de åtgärder som i första hand berör jordbrukssektorn och efterlyser även förslag på andra ersättningsmedel för åtgärder som berör värdefull j ordbruksmark Länsstyrelsen ser det som mycket positivt att dricksvattenfrågan lyfts upp som en av distriktets mest prioriterade frågor. Däremot anser Länsstyrelsen att en tydlig koppling till grundvatten och dricksvatten saknas i många av åtgärderna. Det är viktigt att även grundvattenåtgärder blir kraftfulla och genomsyrar hela materialet. Länsstyrelsen noterar att många åtgärder riktade mot länsstyrelserna kommer att innebära betydande merkostnader för exempelvis administrativt arbete. Länsstyrelsen vill betona att det inte finns något utrymme för sådana ökade kostnader i POSTADRESS 62185VISBY BESÖI<SADRESS Visborgsallen 4 THEFON E-POST gotlan d@ lansstyrelsen.se WEBBPLATS

2 LÄNSSTYRELSEN l GOTLANDS LÄN YTTRANDE Dnr Länsstyrelsens befintliga anslag och att det därför behövs en motsvarande ökning av Länsstyrelsens resurser för att kunna klara uppgifterna. V artenmyndigheternas förslag till åtgärder utgår ifrån att ekonomiska och andra resurser för att kunna genomföra åtgärderna inte är begränsande. Verkligheten är dock att resurser vanligtvis är begränsade och att prioriteringar därför behöver göras. Vattenmyndighetens förslag ger ingen vägledning till hur eventuella prioriteringar måste göras. Detta gäller samtliga åtgärder, och i synnerhet prövningsoch tillsynsarbete samt tillsynsvägledningsarbetet och arbetet med förorenade områden. Vattenmyndighetens förslag ger ingen vägledning till hur osäkerheter i bedömningsunderlagen ska hanteras. Osäkerheterna kan leda till att fel åtgärder eller fel områden prioriteras. Länsstyrelsen konstaterar vidare att de föreliggande förslag har tydliga brister ur kulturmiljöperspektiv. Kulturarvet i landskapet är en miljötillgång som ska tillgodoses på lika villkor som andra miljöfrågor och det kräver både vilja och kunskap för att göra goda avvägningar. Ansvaret för dessa milj ö er och mål delas av alla. I flera fall är kulturmiljöerna lagskyddade av flera lagstiftningar bl. a. som riksintressen, fornlämningar och som byggnadsminnen med tillhörande omgivning. V artenmyndigheterna och länsstyrelserna behöver arbeta mer med att informera och synliggöra databasen VISS för att få en bredare förankring och användning av vattenförvaltningens arbete. Länsstyrelsen anser att det är mycket viktigt att vattendrag i jordbrukslandskapet i förekommande fall bedöms som kraftigt modifierade eller får sänkta kvalitetskrav. Det är i många fall orealistiskt och inte försvarbart att sätta in åtgärder för att dessa ska uppnå god ekologisk status. I dagsläget skapar det osäkerhet för brukare eftersom man inte vet omfattningen och konsekvenserna i förslaget till åtgärdsprogram för perioden Länsstyrelsen lämnar mer detaljerade synpunkter på i första hand de åtgärder i åtgärdspro grammet som riktas mot länsstyrelserna. Synpunkter på förslag till Förvaltningsplan I Sverige finns idag ett antal dricksvattentäkter (både yt- och grundvatten) som inte har en förekomst avgränsad inom vattenförvaltningsarbetet Det är förekomsten och inte vattentäkten som skall skyddas enligt ED-rätten. De vattentäkter som inte ingår i en vattenförekomst omfattas då inte av ett formellt skydd enligt ramdirektivet för vatten. Detta ser Länsstyrelsen som ett problem som behöver upp-

3 LÄNSSTYRELSEN l GOTLANDS LÄN YTTRANDE Dnr märksammas mer och åtgärdas till nästa cykel. Vidare behöver det utredas hur dessa vattentäkter på bästa sätt synliggörs i databasen VIS S. Länsstyrelsen ser ett problem i att bakterier i dricksvattnet inte uppmärksammas. Det gör att den kanske viktigaste hälsofrågan kopplat till dricksvattnet helt försvinner inom vattenförvaltningsarbetet Länsstyrelsen anser att det borde utredas om inte milaohiologi skall finnas med som parameter i grundvattenklassningen i nästa vattenförvaltningscykel, trots att EU inte lcräver detta. Länsstyrelsen anser också att de hälsomässiga aspekterna kopplat till dricksvatten bör lyftas mer i arbetet med enskilda avlopp. Arbetet med enskilda avlopp inom vattenförvaltningsarbetet inriktas främst mot övergödningsproblematik På Gotland bedöms enskilda avlopp i första hand påverka kvaliteten på dricksvattnet i kommunala och enskilda brunnar. Många gånger förorenar det enskilda avloppet både den egna men också grannars dricksvattenbrunnar. Troligen är Region Gotlands!(lart vattenprojekt (där man sedan år 2010 på frivillig väg beslutat om förbättringsåtgärder av befintliga avlopp rörande ca 2400 fastigheter) så framgångsrikt eftersom man i första hand har valt att fokusera på just dricksvattenkvaliteten, och i andra hand på övergödningens effekter. Den nuvarande lydelsen av förvaltningsplanen redovisar inte hur kulturmiljön som allmänintresse ska tillgodoses i form av bevarande och förutsättningar för fortsatt bruk av verksamheter i kulturhistoriskt värdefulla miljöer. På ett övergripande plan handlar det om ett behov av att synen på miljöns värden också inkluderar de spår och ännu kvarvarande anläggningar (dessa värden kan också bestå i modifierade vattendrag t ex kanaler, rännor, rensningar, rätningar, skoningar mm) som skapats av människans bruk av landskapet. Eventuellt motstående intressen måste identifieras i ett tidigt skede för att minska risk för konflikter och för att kostnader för åtgärder inte ska bli onödigt höga. Därför är det också angeläget att prioritera ett fortsatt framtagande av aktuella och mer heltäckande planerings- och kunskapsunderlag och det fortsatta arbetet måste prioriteras så att underlag finns för bättre avvägningar mellan olika miljöintressen. Det är positivt att det i förvaltningsplanen finns ett tillägnat avsnitt som lyfter klimatanpassning och att det finns en vilja att integrera klimatanpassning i det övriga arbetet. I åtgärdsprogrammet finns det utrymme för att bättre tydligöra hur klimatanpassning ska integreras och tillämpas i det praktiska arbetet. Det behövs också fler konlcreta klimatanpassningsåtgärder i åtgärdsprogrammet. Vad gäller Länsstyrelsens samordnande roll så är det viktigt att Länsstyrelsen stödjer kommunernas arbete med att ta fram egna klimatanpassningsplaner, vattenförsörjningsplaner och översvämningskarteringar. Naturliga samarbetspartners för Länsstyrelsen i dessa frågor är bl. a. SMHI och MSB. Länsstyrelsen ska i sin verksamhet även förenkla för företag. Detta gäller även vid framtagandet av en ny vattenförvaltningsplan. Det innebär bl. a. att förenklade

4 länsstyrelsen l GOTlANDS län YTTRANDE Dnr regler, sänkta kostnader och minskad administrativ börda för företag bör tas i beaktande. Övergriponde synpunkter på förslog till åtgärdsprogram Ökade kostnader Länsstyrelsen vill betona att den inte kommer att kunna klara de ökade uppgifter enligt V artenmyndigheternas förslag till åtgärdsprogram om det inte finns en motsvarande ökning av Länsstyrelsens resurser. Motivering Länsstyrelsens administrativa kostnader Vattenmyndighetens förslag till åtgärder riktade mot länsstyrelserna innebär betydande ökade administrativa kostnader för länsstyrelserna. Enligt uppskattningar som Länsstyrelsen i Örebro har gjort så kan det medföra ökade administrativa kostnaderna för samtliga länsstyrelserna till mellan 381 och 966 mia/år. Till det kommer ökade administrativa kostnader som förväntas delas mellan länsstyrelserna och annan myndighet och/eller kommun (gäller t ex kostnader för åtgärder inom jordbruket) och som inte finns med i ovanstående summa, samt administrativa kostnader för sådana åtgärder för vilka det salmas kostnadsuppgifter. Ökade kostnader för prövning, tillsyn och tillsynsvägledning Länsstyrelserna åtgärd l a, b, 2 och 4 Länsstyrelserna behöver initiera omprövning av de miljöfarliga verksamheter som har en betydande påverkan på miljökvalitetsnormerna. Utöver miljöfarlig verksamhet finns ett stort antal markavvattningsanläggningar på Gotland med inverkan på vattenmiljöerna. För att ha möjlighet att utöva en meningsfull och effektiv tillsyn av dessa, och i vissa fall undersöka om omprövning är nödvändig, så laävs ökade medel och framförallt tillgång till juridisk kompetens. Se även åtgärder riktade mot Havs- och vattenmyndigheten, åtgärd 4 samt Kammarkollegiet, åtgärd l. Länsstyrelserna åtgärd 12, kommunerna åtgärd 6 Länsstyrelserna behöver prioritera arbetet med långsiktigt skydd av dricksvattentäkter via bland annat systematiskt och regelbunden tillsyn av vattenskyddsområden med tillhörande föreslaifter. Åtgärden innebär att länsstyrelserna behöver förstärka sitt tillsynsarbete på vattenskyddsområdet

5 LÄNSSTYRELSEN l GOTLANDS LÄN YTTRANDE Dnr Kostnader för miljöövervakning I ramdirektivet för vatten specificeras hur övervakningen av yt- och grundvattenförekomster ska utformas för att uppfylla uppställda krav i direktivet. I dagsläget saknas medel från vattenmyndigheterna för att nå upp till den övervakningsnivå som krävs enligt ramdirektivet för vatten. F ör att erhålla en optimal övervakning av vattenförekomstema behövs årligt ekonomiskt stöd från vattenmyndigheterna till beredningssekretariaten för att komplettera den övervakning som bedrivs i dag och i framtiden. Konsekvensen av att behålla övervakningen på dagens nivå är att underlaget till statusldassificeringar och andra bedömningar riskerar att förbli bristfällig och inte uppfylla de laav som gäller inom vattenförvaltningen. Kunskapsbristen för grundvattenförekomstema både gällande kontrollerande och operativ övervakning är stor. Eftersom statliga medel inte kommer att kunna avhjälpa den databrist som finns avseende grundvattnets kvalitet (både nyupptäckta och redan kända föroreningar i vattenmilj ön) som råder, behöver nya styrmedel utvecklas. En utvecklad recipientkontroll med betydligt mera fokus på grundvattnet, kan bidra till bättre kunskap om grundvattnets kvalitet. Det handlar inte bara om kommunala dricksvattentäkter, utan även till exempel större enskilda vattentäkter, jordbruksverksamheter med stora vattenuttag till t.ex. mjölld<:or och bevattning, tvätterier eller enskilda brunnar som faller under livsmedelslagstiftningen (ex vis skolor, förskolor, cafeer på landsbygden med enskild brunn). Egenkontrollen bör kunna utvecklas så att ytterligare miljöövervakningsdata kan användas inom vattenförvaltningen. Länsstyrelsen anser att denna databrist är så viktig att en särskild åtgärd mot endast grundvatten och egenkontroll bör inrättas. Osäkerheter i bedömningsunderlagen Vattenmyndigheternas förslag till åtgärdsprogram beaktar inte osäkerheterna i bedömningsunderlagen. Detta bör framgå i förslaget till åtgärdsprogram och det beräknade åtgärdsbehovet Motivering Det finns osäkerheter i bedömningen av vattenförekomsternas ekologiska, kemiska och kvantitativa status som anges med en bedömning av klassificeringens tillförlitlighet. Det finns även osäkerheter laing bedömningen av påverkanskällor, omfattningen av åtgärdsbehovet samt åtgärdernas förväntade effekt. Osäkerheterna kan skilja sig markant mellan miljöproblemen, mellan åtgärder men även mellan vattenförekomster beroende på de specifika förutsättningar och tillgång på data. För närvarande saknas det riktlinjer för hur dessa osäkerheter ska hanteras i t ex prövnings- och tillsynsärenden. Det är troligtvis inte ovanligt att man utifrån en försiktighetsprincip laäver strängare åtgärder än vad som kan behövas. Likaså kan brist på underlag föranleda att för låga laav ställs som kan bli svårt att ompröva i ett senare skede.

6 LÄNSSTYRELSEN l GOTLANDS LÄN YTTRANDE Dnr Som exempel kan nämnas kommunernas åtgärd 3 som anger att kommunerna behöver ställa krav på hög skyddsnivå för enskilda avlopp som bidrar till att en vattenförekomst inte följer miljökvalitetsnormerna. Beroende på vägledningen från länsstyrelsen (åtgärd 2) kan detta i många fall innebära att kommunerna ställer krav på hög skyddsnivå i de avrinningsområden där ett vatten har bedömts som påverkat av övergödning och utsläpp från enskilda avlopp identifierad som betydande påverkanskälla. Detta utan hänsyn till osäkerheterna i bedömningen av: påverkan av övergödning, bidraget av utsläpp från enskilda avlopp på de kvalitetsfaktorer som visar övergödningspåverkan, eller effekt av kravet på hög skyddsnivå på kvalitetsfaktorer Eftersom osäkerheter finns i bedömningsgrunderna för samtliga miljöproblem behövs det riktlinjer som garanterar att de hanteras på ett enhetligt sätt av samtliga myndigheter och kommuner. För att garantera detta behövs en särskild åtgärd riktad till en central myndighet som ansvarar för detta. Kulturmiljö I åtgärdsprogrammet står det att de samhällsekonomiska konsekvenserna skall beskrivas och här borde ingrepp och skador på kulturmiljön inbegripas. Det måste framgå att annan lagstiftning också ska beaktas innan åtgärderna genomförs och att tillstånd kan laävas t. ex. enligt Kulturmiljölagen. En av de viktigaste åtgärderna som föreslås för att nå god status, är att åtgärda vandringshinder och detta kan komma i konflikt med Kulturmiljölagen och kulturmiljövärden. Vandringshindren ska inventeras, åtgärdsplaner tas fram och hindren åtgärdas men detta måste också genomföras ur ett kulturhistoriskt perspektiv för att beslaiva och dokumentera de kulturhistoriska värdena. Utan ett fullgott kunskapsunderlag kan inte korrekta avvägningar göras mellan olika intressen. Synpunkter på specifika åtgärder i åtgärdsprogrammet Länsstyrelserna åtgärd, l, 3 och 8 Länsstyrelsens tillsyn enligt miljöbalken berör vattenlaaft och dammar. Tillsynen kan få stora konsekvenser för kulturhistoriskt vattenanknutna lämningar om den inte bedrivs tvärsektoriellt Det kan också leda till att kulturhistoriskt värdefulla anläggningar läggs ner och slutar användas. Mot den bakgrunden är det angeläget för åtgärd l och 3 att, i enlighet med åtgärd 8, utveckla och införa ett tvärsektoriellt arbetssätt så att även kulturmiljövärdena omfattas av hänsynsreglerna i miljöbalken. Åtgärderna l, 3 och 8 bör genomföras i samarbete mellan Riksantikvarieämbetet och Havs- och vattenmyndigheten.

7 LÄNSSTYRELSEN l GOTLANDS LÄN YTTRANDE Dnr Länsstyrelsen saknar åtgärder för tillsyn vattenuttag (både yt- och grundvattenuttag). Bör genomföras i samarbete med SGU. Länsstyrelserna åtgärd 6 Länsstyrelserna behöver verka för att kommunerna genomför kompletterande åtgärder eller motsvarande för att ytterligare minska haltema av gödande näringsämnen i de vattenförekomster som på grund av övergödning inte följer, eller riskerar att inte följa, miljökvalitetsnormerna för vatten. I den följande motiveringen nämns bland annat marina substrat. På Gotland och andra kust län runt Östersjön är åtgärden att skörda alger från badstränder positiv ur flera aspekter. Skörd av alger med syfte att användas i jord- och skogsbruket som j ordförbättring finns i dagsläget inte i Naturvårdsverkets eller J ordbruksverkets föreskrifter för spridning på åkermark. På sikt bör detta tas fram med gränsvärden speciellt utarbetade för marina substrat i likhet med de som finns för avloppsslam. A v särskild vikt i sammanhanget är att ta fram metodik för att extrahera kadmium från substratet för att avlägsna detta från kretsloppet. Länsstyrelserna åtgärd 5, 6 samt samtliga åtgärder riktade till Jordbruksverket J ordbrukets påverkan på grundvatten bör vidare utvecklas och åtgärder inom j ordbruket behöver inriktas mer på att förhindra föroreningsspridning till grundvatten. Detta gäller även inom Landsbygdsprogrammet och rådgivningen inom Greppa näringen. Tillstånd enligt 11 kap miljöbalken behövs inte för en jordbruksfastighets husbehovsförbrukning. Stora djurhållande verksamheter (framför allt mjölkproduktion) förknippas med en hög vattenförbrukning. En större mjölkgård kan ha en vattenförbrulming på upp till 50 kubikmeter per dygn. Det blir allt vanligare att djurhållande företag ökar produktionen och följden blir då även ett större vattenuttag. För grundvattenförekomster med en dålig kvantitativ grundvattenstatus kan ett stort vattenuttag från en lantbruksverksamhet ha en stor påverkan på vattenförekomsten. Styrmedel efterfrågas som möjliggör att en prövning sker (ej frivillig prövning) för en lantbruksverksamhets vattenuttag. Länsstyrelserna, åtgärd 12d Länsstyrelsen ser åtgärd 12d som mycket viktig, och delar inte vattenmyndigheternas förslag på omformulering av denna åtgärd. Länsstyrelsen anser att för att allmänna dricksvattentäkter skall få ett långsiktigt skydd så bör de ha både vattenskyddsområde och tillstånd för vattenverksamhet enligt 11 kap MB. Länsstyrelsen ser också betydelsen av en lagligförklaring av de kommunala dricksvattenuttagen. Idag saknar mer än 60% av de kommunala vattentäkterna i Sverige tillstånd/miljödom för sina vattenuttag, vilket är ett uppenbart hot mot en framtida trygg vattenförsörjning. Att ha en kommunal vattenförsörjning som salmar laga tillstånd innebär en rättslig osäkerhet och kan innebära

8 länsstyrelsen l GOTlANDS län YTTRANDE Dnr en risk för den långsiktigt hållbara vattenförsörjningen både kvalitets och kvantitetsmässigt. De kommande klimatförändringarna medför att en större osäkerhet vad avser vattentillgång/vattenbehov tillkommer. Länsstyrelserna, åtgärd 13 Det är angeläget att genomföra kulturmiljöinventeringar för att framställa korrekta kunskapsunderlag. I(unskapsunderlagen kan bemöta det åtgärdsbehov som finns i vattendragen och underlätta avvägningar mellan olika intressen. Arbetet är dock mycket omfattande både i avseende på resurser som i tid och Länsstyrelsen kan inte ensamt bära ansvaret för utförande och kostnader för åtgärden då fler myndigheter har nytta av underlagen t. ex. Havs-och vattenmyndigheten. Samfinansiering och samarbete måste ske i samråd med Riksantikvarieämbetet och Havs- och vattenmyndigheten. Åtgärder riktade till andra myndigheter Havs- och vattenmyndighetens, åtgärd 4 och 5 I åtgärd 4 behöver en beskrivning av hur avvägning mellan olika intressen ska ske. Beslaivningen ska upprättas i samråd med Riksantikvarieämbetet. I åtgärd 5 ska Länsstyrelserna vara delaktiga och åtgärderna ska genomföras i samråd med Riksantikvarieämbetet. Riksantikvarieämbetets och Havs-och vattenmyndigheten, åtgärd l Åtgärden är angelägen och behöver påbörjas snarast. Ansvar och finansiering bör bäras av de båda myndigheterna. Här finns även en tydlig koppling till Länsstyrelserna åtgärd 13 som bör synliggöras. Det bör också ingå att ta fram ett förslag till hur kulturhistoriskt värdefulla miljöer och anläggningar ska bevaras framförallt ur ekonomisk aspekt. Ett förtydligande kring åtgärden är nödvändig bl. a. är det viktigt att kunna skilja på vägledning vid intressekonflikt och vägledning för kulturhistorisk värdering. Åtgärden behöver vidare kopplas samman med övriga åtgärder som berör kulturmiljöer t. ex. Havs och vattenmyndighetens åtgärder 4-6, Kammarkollegiet åtgärd l och Länsstyrelsernas åtgärd 13 och 8. I de flesta åtgärdsförslagen saknas Länsstyrelsen och Riksantikvarieämbetet som samarbetspartner. Utöver ovan nämnda behöver åtgärdsprogrammen kompletteras med uppgifter om kulturmiljön i uppdrag till myndigheter i bl. a. Generalläkaren åtgärd 3, Havs och vattenmyndigheten åtgärd 6, Jordbruksverket åtgärd 3, Kammarkollegiet åtgärd l, N a turvårdsverket åtgärd 7 samt Länsstyrelserna åtgärd 9 och l O. I flera åtgärder saknas även Riksantikvarieämbetet som samarbetspart. Synpunkter på miliökonsekvensbeskrivningen I miljökonsekvensbeslaivningen är det oklart vilka klimatscenarion som har använts för att ta fram nollalternativet och åtgärdsprogrammet. I(onsekvenser som

9 LÄNSSTYRHSEN l GOTLANDS LÄN YTTRANDE Dnr kan uppstå till följd av klimatförändringarna blir på så sätt svårare att ta ställning till, vilket kan avspeglas i åtgärdsprogrammet. Miljökonsekvensbeslaivningar skall också tydligt redogöra för vilken påverkan och vilka konsekvenser verksamheten har för t. ex. kultur- och naturvärden. Miljökonsekvensbeslaivningen brister i detta avseende då det inte redovisas hur kulturvärdena och lämningarna skalllyftas och bevaras. Det är viktigt att de förslag till åtgärder som finns i åtgärdsprogrammet genomförs med tidiga tvärsektoriella samråd, vilket gör det möjligt att en avvägning mellan olika intressen kan ske. Samt att det går att hitta lösningar som ger bästa möjliga effekt för samtliga inblandade värden och intressen. K.onflikten står inte mellan "kulturarv och biologisk mångfald" utan mellan åtgärder för att skapa biologisk mångfald där det även finns ett intresse att bevara en fysisk kulturmiljö. Länsstyrelsen tror att det tvärsektoriella arbetet med vatten- och kulturmilj ö er kan underlättas i samband med "Grön infrastruktur" uppdraget med uppgift att fram regionala handlingsplaner. På ett liknande sätt beslaivs potentiella motsättningar mellan åtgärder i kommunernas och länsstyrelsernas klimatanpassningsplaner och åtgärdsprogrammet. Länsstyrelsen anser att åtgärderna bör utvecklas på ett sådant sätt att de i så stor mån som möjligt kompletterar varandra och ger upphov till synergieffekter. Mångfunktionella grönytor i urbana miljöer är ett exempel. I detta ärende har länsråd Peter Molin beslutat efter föredragning av vattenhandläggare Peter Landergren. I den slutliga handläggningen har även grundvattenhandläggare Frida Eklund och kustvattenhandläggare Andreas Pettersson, Miljöoch vattenenheten, Jesper Andersson, I(atarina Amer och Johan Gråberg, Samhällsbyggnadsenheten deltagit. Peter Molin Peter Landergren Bilaga: Synpunkter med förslag till ändringar av MI<N eller ekologisk status för individuella grundvattenförekomster

10

11 Bilaga 1. Följande ändringar vad gäller miljökvalitetsnormer för grundvatten ser Länsstyrelsen bör göras: Sydvästra Gotland- Havdhem, SE Nytt fårslag på normbeslut Tidsfrist 2021 på klorid, sulfat och kvantitativ. Observera att tidsfrist arsenik 2021 är felaktigt och bör tas bort. Mellersta Gotland- Visby, SE Nytt förslag på normbeslut Tidsfrist 2027 på bly. Observera att tidsfrist arsenik, P AH och bekämpningsmedel 2021 är felaktigt och bör tas bort. Mellersta Gotland- Klintehamn, SE Nytt förslag på normbeslut Tidsfrist 2027 på PAH. Tidsfrist 2021 på sulfat, klorid och bekämpningsmedel Sydöstra Gotland- Ljugarn, SE Nytt förslag på normbeslut Tidsfrist 2021 på sulfat, klorid och kvantitativ. Fårö, SE Nytt förslag på normbeslut Tidsfrist 2021 på kvantitativ. Mellersta Gotland- Roma, SE Nytt förslag på normbeslut Tidsfrist 2021 på kvantitativ. Sydöstra Gotland- Grötlingbo, SE Nytt förslag på normbeslut Tidsfrist 2021 på kvantitativ. Följande ändringar vad gäller miljökvalitetsnormer för ytvatten ser Länsstyrelsen bör göras: Vattenmyndigheten har ändrat en rad miljökvalitetsnormer för ytvatten i Gotlands län. Länsstyrelsen tycker att ändringarna blir inkonsekventa eftersom det i vissa fall står under konnekti vitet: Vattenförekomsten har fått tidsundantag till2021 då den antingen omfattas av fiskvattendirektivet, är utpekad som nationellt särskilt värdefullt vatten eller nationellt värdefullt vatten. Skälet till undantaget är orimliga kostnader pga. otillräcldig lagstiftning och administrativ kapacitet att genomföra åtgärder. Och under morfologiska förändringar: Vattenförekomsten har fått tidsundantag till2027 då den inte omfattas av något områdesskydd eller är utpekad som nationellt värdefull. Skälet till tidsundantaget är orimliga kostnader pga. otillräcklig lagstiftning och administrativ kapacitet att genomföra åtgärder. Detta gäller för vattenförekomsterna: Djupå- SE Gothem-Endre- SE

12 Gothem-Vallstena SE Ireån-Elinghem SE Ireån-Martebo SE V arbosån SE Vasteån SE För vattenförekomsten Sprogeån SE saknas motiveringstext