GIS och geodata vid vattenförvaltning landskap, avrinningsområden och EU:s vattendirektiv Mona Petersson

Transkript

1 GIS och geodata vid vattenförvaltning landskap, avrinningsområden och EU:s vattendirektiv Mona Petersson

2 Studien görs inom ramen för projektet: Ecosystems as common pool resources - Implications for building sustainable water management institutions in the Baltic Sea Region (ECOPOOL)

3 Syftet med ECOPOOL - projektet Studie av vattenförvaltning i Östersjöregionen, särskilt den pågående implementeringen av EU:s vattendirektiv, ekosystembaserad förvaltning. Tillämpning av skalor och skalanpassningar till landskapet Aktörers roll, deltagande och ekologisk kunskap Anpassnings- och utvecklingsförmåga vid förändring

4 EU:s vattendirektiv (2000) Syfte: Säkerställa god status för alla vattenförekomster i EU år (möjlig förlängning till 2021) Omfattar: ytvatten (sjöar och vattendrag), grundvatten, skärgård och kustnära vatten Nytt: Avrinningsområden som det institutionella ramverket och rumsliga förvaltningsenhet. Varje EU-land ansvarar för implementering och etablering av vattenmyndigheter.

5 Lokal samverkan nämns särskilt i direktivet. Samverkan inkluderar: -Information -Konsultation -Deltagande Samverkanskravet medför: - Arbete pågår med att göra kartläggning och data mer tillgängligt bl a via VISS - Lokala vattenråd etableras - Inbjudan till samråd i dagspress VISS

6 Fallstudie: Norra Östersjöns vattendistrikt Area: km 2 landyta km 2 kustvatten Befolkning: 3 miljoner invånare Kommuner: 76 Län: 7 Markanvändning: skog 61% jordbruk 22%, vatten 9.5% våtmarker 2.5% tätort 5%

7 Metoder Dokumentanalys Intervjuer och enkäter Hydrologisk modellering GIS- analys, modeller, visualisering Workshops med aktörer Data: Allmänna kartor från Lantmäteriet Vattendistriktdata (Åtgärdsplaner, Miljökvalitetsnormer ) Avrinningsområdesdata från SMHI, VISS HELCOM rapportering (PLC5-rapportering) Vattenrådsrapporter, samrådshandlingar Tidigare kartläggning (våtmarksinventering )

8 Övergödning huvudproblem regionalt Övergödning i 48% av ytvattnet främst pga näringsläckage från jordbruket Föreslagna åtgärder är - nya våtmarker, dammar, fosforfällor och skyddszoner. Källa: ÅP, Norra Östersjöns vattendistrikt 2009

9 Norra Östersjöns vattendistrikt, (ca 50 avrinningsområden) Östersjön Stockholm Vita avrinningsområden mynnar direkt i Östersjön - huvudavrinningsområden Grå avrinningsområden mynnar i Mälaren delområden till Norrström

10 Påverkar olika prioriteringar vilka områden som är mest belastande? Andersson, Jarsjö, Petersson. manus in prep., Andersson, 2011

11 Norra Östersjöns vattendistrikt STOCKHOLM Geografisk gradient -inland kust -färskvatten brackvatten -rural urban -gruvtradition jordbrukstradition - skog jordbruk urban In prep. Petersson, Hammer, Mörtberg

12 Gårdskär Upl (53/54) Skeboån (57) Hållnäshalvön (54/55) Kolbäcksån (part of 61) Hedströmmen (part of 61) Östhammarsfjärden (56/57) Forsmarksån (55) Arbogaån (part of 61) Köpingsån (part of 61) Väddö mm (57/58) Råckstaån (part of 61) Kilaån (66) Tämnarån (54) Avr. Kallrigafjärden (55/56) Avr.Krabbfjärden (63/64) Olandsån (56) Svartån (part of 61) Sävaån (part of 61) Himmerfjärden (62/63) Fyrisån (part of 61) Hågaån (part of 61) Knivstaån (part of 61) Svärtaån (64) Nyköpingsån (65) Broströmmen (58) Trosaån (63) Åkerströmmen (60) Norrtäljeån (59) Örsundaån (part of 61) Sagån (part of 61) Eskilstunaån (part of 61) Ekaån (part of 61) Fiskviks kanal (part of 61) Oxundaån (part of 61) S. Stockholm (61/62) Tyresån (62) Mälarens näromr (part of 61) Enköpingsån (part of 61) del Nyköping O (64/65) del Norrtälje NO (58/59) del Nyköping S (65/66) Lokala prioriteringar skiljer sig urban area [%] agriculture + open land [%] forest + clear cut [%] 10 0 Data från VISS In prep. Petersson, Hammer, Mörtberg

13 Prioriteringar skiljer sig i olika skala: Östersjön (HELCOM agreement/ EU BSAP/state) Norra Östersjöns avr.omr(eu WFD/RBD/län) Vattenförekomst (EU WFD/ län/kommun vattenorganisationer/markägare) Behov att förstå ekosystemprocesser och förändring i tid! Östersjön Internationell Norra Östsersjöns avr.omr (RBD) Nationell Avrinningsomr. Regional/Lokal Delavr.omr. Lokal

14 Norra Östersjöns vattendistrikt STOCKHOLM Lokala fallstudieområden In prep. Petersson, Hammer, Mörtberg

15 Föreslagna åtgärder Lokalisering av nya våtmarker var? Våtmarker erbjuder ekosystemtjänster (bl a närsaltretention, fågelhabitat, vattenmagasin, rekreation) Åtgärder skall vara kostnadseffektiva Markägare måste vara villiga att avsätta mark långsiktigt Lokala förutsättningar skiljer sig GIS-modeller s. beslutsstöd Hammer et al. Ambio, 2011 Områden med hög TWI Känslighet P-läckage

16 Några slutsatser Vissa önskade åtgärder går inte att genomföra i den planerade tidsskalan (2015) Lokala och regionala mål behöver att balanseras p g a heterogenitet i stora avrinningsområden Strategier bör utformas för att hantera processer i olika tids- och rumsskala Fortsatta studier behövs för att förstå och responstider i yt- och grundvatten bl a gällande näringsämnen och metaller

17 Tack! Photographer: Mona Petersson