Samrådssvar från Örebro kommun gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Norra Östersjöns vattendistrikt

Transkript

1 1(7) Samrådssvar från Örebro kommun gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Norra Östersjöns vattendistrikt Nedanstående svar är lämnade via avsedd webbenkät. Svaren i turkos. Arbetsprogram med tidtabell Är det tydligt hur och när det går att delta och tycka till om arbetet med vattenförvaltningen under denna cykel? Om inte, motivera. Står bra beskrivet i dokumentet. Är det tydligt vilka arbetsmomenten är och när de kommer att genomföras under denna förvaltningscykel? Om inte, motivera. X Det är inte helt självklart vad arbetsmomenten är och om det är vad som redovisas i figur 4 eller 5. Om det är figur 4 man syftar på så framgår det inte när de olika arbetsmomenten genomförs. Särskilda utmaningar i Norra Östersjöns vattendistrikt Ger nedanstående beskrivning en rättvisande bild av vattendistriktets utmaningar? Om inte, motivera.. Örebro kommun ser dock inte att utmaningen ligger i att beskriva problemen. Dessa får betraktas som välkända sedan länge. Utmaningen ligger i att redovisa vilka åtgärder som krävs för att förbättra vattenkvaliteten och få dem genomförda. Vi ser därmed fram emot förslag till nytt åtgärdsprogram. ~~Gällande övergödning så är det uppenbart att åtgärder kommer att krävas i och omkring Hjälmaren. Örebro kommun ser gärna ett större initiativ från Vattenmyndigheten och Länsstyrelsen i arbetet med att minska belastningen av näringsämnen på Hjälmaren och dess tillrinnande vattendrag. Övergödning är ett stort problem i hela vattendistriktet och åtgärder för att försöka minska problemet måste prioriteras till områden som har störst belastning och påverkan. ~~Beträffande miljögifter så finns det anledning att se över recipient- och

2 2(7) egenkontrollen så att relevanta parametrar analyseras. Kunskapsläget hade sannolikt varit bättre om recipient- och egenkontroll analyserade fler parametrar som speglar vad verksamheter faktiskt släpper ut. Det är samtidigt viktigt att egenkontroll bedrivs av fler verksamheter som kan ha negativ påverkan på vatten. Motivera. Örebro kommun anser att dricksvattenförsörjningsfrågan ska höra till de väsentliga frågorna. Det är inte tydligt om det gör det idag. Örebro kommun vill även påpeka att dricksvattenförsörjningsfrågan är måste hanteras även utanför Mälaren. Idag tar Örebro, Arboga, Fjugesta och Eskilstuna sitt råvatten från Hjälmaren eller dess tillrinnande Svartå. Vattenkvaliteten i Hjälmaren och Svartån är sämre än i Mälaren och pågår en utredning av möjligheten att använda vatten från Vättern som primär dricksvattentäkt i Örebro och många av dess angränsande kommuner. Liksom för Mälaren så saknas det idag reservkapacitet för Hjälmaren. Frågan om drickvattenförsörjning bör prioriteras framför frågan om främmande arter. I samrådsdokumentet så framgår det att bästa sättet att arbeta med frågan främmande arter är att arbeta förebyggande. Eftersom de flesta främmande arter som identifierats bedöms komma från sjöfarten samt att risken ökar med ett varmare klimat bedöms arbetet främst ligga på en internationell nivå eftersom det sannolikt kräver regler som gäller för hela Östersjöområdet. Det är dock välkommet med en genomlysning av problemet och behovet av beredskaps- eller åtgärdsplaner för att bekämpa redan etablerade arter. Samverkan Informationsspridningen om hur det går med genomförandet av vattenförvaltningen och åtgärder i åtgärdsprogram behöver bli bättre. Vattenmyndigheten upplevs som relativt osynlig sett ur ett kommunperspektiv. Informationskanalerna kanske behöver ses över och breddas. Seminarier och konferenser samlar ofta redan insatta tjänstemän.

3 3(7) X Fungerar samverkan på nationell, regional och lokal nivå idag? Vad fungerar bra och på vilket sätt kan den förbättras? Mellan samråden av dokument är Vattenmyndigheterna relativt osynliga undantaget framträdanden på seminarier och konferenser där i första hand redan insatta tjänstemän deltar. Det finns ett behov att på ett tydligare sätt lyfta fram vad Vattenmyndigheterna gör mellan samråden. Det finns utrymme för förbättringar myndighetens hemsida där det behövs fler goda exempel som visar på genomförda åtgärder som ger konkreta resultat. I skrivande stund så finns det under fliken projekt på hemsidan två projekt som genomfördes 2007 och 2008 men inga exempel på lyckade projekt/åtgärder från nuvarande cykel. Övervakning Utrymmet för förbättrad övervakning beskrivs bra i kapitlet X Fungerar övervakning på nationell, regional och lokal nivå idag? Vad fungerar bra och på vilket sätt kan den förbättras? Örebro kommun instämmer i Vattenmyndighetens beskrivning av recipientkontrollen som finns på sidan 39 första meningen under styrmedel och lagar. Det finns utrymme för förbättringar gällande vilka parametrar som ingår recipientkontrollen så att dessa param

4 4(7) Är det tydligt hur olika aktörer är ansvariga, delaktiga i och berörs av olika delar av övervakningsarbetet? Saknas någon aktör? Motivera. I sista delen av kapitlet under Trygg finansiering så framgår det att Vattenmyndigheten anser att förutom tillståndspliktiga verksamheter så bör även anmälningspliktiga verksamheter bidra till finansiering av övervakning. Eftersom betydande påverkan på va Kartläggning och analys X Är det tydligt hur olika aktörer är ansvariga, delaktiga i och berörs av olika delar av kartläggningsarbetet? Saknas någon aktör? Motivera. Man bör se över rutiner för att hur och när man remitterar statusändringar. Statusklassificeringarna kräver bra naturvetenskaplig kunskap kombinerat med god lokalkännedom om vattenförekomsten vilket inte alla har. Det kan därför vara svårt för en som inte Miljökvalitetsnormer Arbetet med underlag för statusklassificeringar och bedömning av åtgärders nytta samt underlag för undantag är ett mycket viktigt arbete. Det är synd att Vattenmyndigheten redan nu konstaterar att analysen av åtgärders nytta i förhållande till kostnad inte kommer att vara komplett och ha en schablonmässig karaktär. Som det ser ut nu så är vi på väg mot den sista cykeln innan majoriteten av alla vattenförekomster ska nå God status.

5 5(7) Det är viktigt att analyser av åtgärders nytta och kostnadseffektivitet blir så bra som det bara går eftersom det är viktigt att kommunicera just nytta mot aktörer som kan bli ålagda att genomföra åtgärder. Det skulle underminera vattenförvaltningen och miljökvalitetsnormernas status om alla vattenförekomster får nya undantag 2015 i form av framskjutna tidsfrister pga. bristande underlag. ~~Tillsynsvägledningen för miljötillsyn av verksamheter som traditionellt inte omfattats av utsläppskrav till vatten behöver bli tydlig tillsammans med bra exempel på hur miljökvalitetsnormer tillämpats via tillsyn. ~~Angående stöd och vägledning för tillämpning av miljökvalitetsnormer så behöver det komma stöd och riktlinjer från Boverket gällande tillämpning i fysisk planering. Det som saknas mest är dock goda exempel på genomförda åtgärder som har haft effekt. ~~Man bör se över miljökvalitetsnormerna för vatten och dess juridiska status. För att underlätta arbetet för myndigheter och verksamhetsutövare så vore det bra om inte fanns flera definitioner/nivåer av miljökvalitetsnormer vilket kan upplevas som opedagogiskt och det leder till begreppsförvirring. X Hur kommer Vattenmyndigheterna hantera myndigheter och kommuner som inte genomfört åtgärder i åtgärdsprogram i nästa cykel? Kommer det bli en skillnad i åtgärder i kommande program för de som genomfört åtgärder (och bedömts som tillräckliga) och Åtgärdsprogram Örebro kommun instämmer i vattenmyndighetens konstaterande att det är viktigt att åtgärdsprogrammets juridiska status utreds tillsammans med vilket övrigt lagstöd som finns och hur kopplingen mot styrmedelsåtgärderna ska utformas. Särskilt eftersom vattenförvaltningen bygger på att miljökvalitetsnormerna ska nås via olika typer av myndighetsutövning och påverkan på verksamhetsutövare. Hur kommer Vattenmyndigheterna hantera myndigheter och kommuner som inte genomfört åtgärder i åtgärdsprogram i nästa

6 6(7) cykel? Kommer det bli en skillnad i åtgärder i kommande program för de som genomfört åtgärder (och bedömts som tillräckliga) och Är det tydligt hur olika aktörer är ansvariga, delaktiga i och berörs av olika delar av kartläggningsarbetet? Är tydligt i nuvarande åtgärdsprogram. Dock är många åtgärder formulerade på ett övergripande sätt som kan göra det svårt att tolka vad som tillräckligt för att åtgärden är uppnådd. Det är även viktigt att det sker en bedömning av om genomförd åtgärd är t Saknas någon aktör? Motivera. Energimyndigheten kanske är en aktör som kan bidra till arbetet med att nå miljökvalitetsnormerna för vatten. Ny förvaltningsplan och rapportering Hur har ni använt Förvaltningsplanen i ert arbete? Som underlag för framtagande av kommunal vattenplan. Vad har ni saknat i Förvaltningsplanen som behövs för att ni bättre ska kunna använda den i ert arbete? Förvaltningsplanen är ett gediget dokument med bra beskrivning av utmaningar och ambitioner i vattenförvaltningen. Det är dock viktigt att det finns bra kostnads- och effektanalyser av föreslagna åtgärder. Övriga synpunkter Samrådsdokumentet beskriver på ett bra sätt syfte och vilka frågor som man vill arbeta in i kommande förvaltningsplan och åtgärdsprogram. ~~Texten är ibland svår att läsa och det man blir förvirrad av alla begrepp. Det är svårt att få en bild vad ord som arbetsmoment, väsentliga frågor, moment, arbetsprocesser, prioriteringar osv. betyder i förhållande till varandra. Exempel: innebär väsentliga frågor inför förvaltningsplan en slags prioritering av frågor och hur skiljer de sig från väsentliga utmaningar? Det framgår inte om väsentliga frågor kommer prioriteras framför andra och på vilket sätt. ~~Texten i den missiva delen är byråkratiskt och svår att ta till sig. ~~Vattenmyndigheternas funktion och roll ~Vattenförvaltningen i Sverige är en komplicerad anordning där det kan vara svårt för en o-insatt vad det är för skillnad på Vattenmyndigheterna och Havs- och

7 vattenmyndigheten och skillnaden mellan deras funktioner. Det är även oklart vilket mandat Vattenmyndigheterna har gentemot andra myndigheter. Några myndigeter har till exempel i uppdrag att utveckla föreskrifter och/eller andra styrmedel för att minska verksamheter i jordbruket och skogsbruket inverkan på vattenkvaliteten. Avgör vattenmyndigheten om genomförda förändringar är tillräckliga och vad händer om vattenmyndigheten är tillfredsställd med genomförda åtgärder?~~kostnadseffektivitet och fördelning av kostnader~i samrådsdokumentet så står det att åtgärder ska vara kostnadseffektiva samt att grundtanken är att det ekonomiska ansvaret ska stå i proportion till den påverkan som varje sektor har på miljön. Idag är man inte riktigt där när det gäller övergödningsproblematiken t.ex. Kommer Vattenmyndigheterna i sin ekonomiska analys kunna klargöra vad som är mest kostnadseffektivt; att ge verksamheter bidrag för åtgärder eller via lagstiftning göra så att miljökraven för att bedriva verksamhet är likartad för alla typer av verksamheter? 7(7)