Stockholm Arlanda Airport ~~,c Vattenmyndigheten Norra Östersjön Länsstyrelsen i Västmanland Västerås

Transkript

1 *T* -+e+ Stockholm Arlanda Airport ~~,c SWEDAVIA SWEDISH AIRPORTS Vattenmyndigheten Norra Östersjön Länsstyrelsen i Västmanland Västerås Yttrande över Vattenmyndighetens remiss angående "Arbetsprogram med tidtabell och översikt av väsentliga frågor i Norra Östersjöns vattendistrikt" Vattenmyndigheten, Norra Östersjön har sammanställt ett "Arbetsprogram med tidtabell och översikt av väsentliga frågor i Norra Östersjöns vattendistrikt" samt "Behovsbedörnning, omfattning och detaljeringsgrad av miljökonsekvensbeskrivning för Norra Östersjöns vattendistrikt". Remissen pågår till den l juni Swedavia äger och driver två flygplatser som berör Nona Östersjöns vattendistrikt Stockholm Arlanda Airport och Bromma Stockholm Airport Följande yttrande berör i allmänna delar såväl Stockholm Arlanda Airport (nedan benämnd Arlanda) som Bromma Stockholm Airpmi (nedan benämnd Bromma) medan specifika frågor avseende vissa vattenförekomster avser enbart Stockholm Arlanda Airport Swedavia väljer att nedan kommentera delar av det första dokumentet eftersom det andra enbmt är ett utkast. Vidare väljer Swedavia att besvm a frågor som är relevanta specifikt för Stockholm Arlanda Airport När "Swedavia" anges i detta remissvar nedan avses såväl Arlanda som Bromma. Arbetsprogram med tidtabell Ar det tydligt vilka arbetsmomenten är och när de kommer att genomföras under denna förvaltningscykel? Det är oklart när och hur krav på åtgärder kan och kommer att ställas mot olika aktörer inom ett vattenområde. Det är knappast rimligt att krav på åtgärder huvudsakligen riktas mot stöne verksamhetsutövare därför att dessa är föremål för tillståndsprövningar och har krav på omfattande kontrollverksamhet. Det är nödvändigt att underlag föreligger som klargör vad som är "rätt åtgärd, på rätt plats Swedavia AB Stockholm Arlanda Airport Stockholm-Arlanda Tel: Fa x: arlanda@swedavia.se Org nr:

2 Stockholm Arlanda Airport Sida 2 (6) och till rimlig kostnad" så att insatsema kan fördelas och prioriteras på ett kostnadseffektivt och miljömässigt motiverat sätt. Detta innebär att det måste klargöras hur ansvaret ska fördelas bland alla verksamhetsutövare, såväl tillståndspliktiga som enskilda markägare och övriga nyttjare av mark och vatten, samt hur den diffusa belastningen (inklusive avrinning till följd av luftnedfall) ska hanteras. Gällande miljökvalitetsnormer (MKN) som beslutades inom ramen för den första vattencykeln har enligt Swedavias uppfattning i många delar baserats på ett ofullständigt underlag. Trots avsaknad av underlag utgick besluten i många fall från att gällande status i vattenområdena var god. Swedavia anser därför att det först är viktigt att klargöra den faktiska statusen på vattenområdena baserat på genomförda tillförlitliga underökningar. Därefter bör det klarläggas hur eventuella beslut som grundats på felaktiga underlag kan leonigeras om så bedöms nödvändigt. Det är också viktigt att ta ställning till hur verksamhetsutövare, myndigheter och domstolar ska förhålla sig till "icke försämringsförbudet" om felaktiga klassningar efter genomförda utredningar konstateras. Swedavia kan inte utläsa när och hur åtgärdsprogram, som är specifika för vatje vattenförekomst, avses färdigställas. Det är inte heller tydligt hur underlaget utarbetas och hur kostnadema för detta arbete fördelas mellan Vattenmyndigheten, länsstyrelsen, kommunen och olika typer av verksamhetsutövare. Som nämnts ovan är det avgörande att det finns ett objektivt underlag för erforderliga åtgärder och att krav inte riktas enbatt mot enskilt stora verksamhetsutövare, såsom en flygplats. Vattenråd bedöms av Swedavia vara viktiga informationskanaler men salenar eget mandat att fatta beslut. Vattenvårdsförbund liksom vattenförbund kan, beroende på sina stadgar, utgöra såväl informationskanaler som ha befogenheter att fatta bindande beslut. Aktuella spelregler måste klargöras för vatje vattenförekomst för att ändamålsenliga åtgärder ska komma till genomförande på det lämpligaste sättet och inom den tid som behövs med hänsyn till rådande kvalitetsförhållanden i vattenförekomsten. Väsentliga frågor inför arbetet med förvaltningsplanen Särskilda utmaningar i Norra Östersjöns vattendistrikt Ger nedanstående beskrivning en rättvisande bild av vattendistriktets utmaningar? Enligt muntliga uppgifter från Vattenmyndigheten i samband med genomförda samrådsmöten är de angivna utmaningama inte rangordnade. Swedavia anser att detta, om så är fallet, bör tydliggöras i dokumentet. Swedavia uppfattar informationen som att de ekologiska aspektema tillmäts det helt dominerande värdet. Hårdraget får detta karaktären av att alla mänsldiga aktiviteter är såväl oönskade som oacceptabla, vilket lrnappast var utgångspunkten när Vattendirektivet beslutades av EU. Principiellt är det logiskt att det grundläggande

3 Stockholm Arlanda Airpmi Sida 3 (6) motivet till Vattendirektivet, nämligen att säkerställa kommande generationers tillgång till dricksvatten, sätts i fokus. Vattenförvaltningen bör alltså syfta till en strategiskt väl avvägd bedömning där även mänskliga aktiviteter tillåts. Ett sådant resonemang ger också den logiska kopplingen till PBL (plan- och bygglagen) enligt vilken kommunerna har ett planmonopol avseende såväl detaljplanering som översiktsplanering. Det måste därför klarläggas vilka spelregler som ska gälla mellan vattenförvaltningens åtgärdsprogram och de av kommunerna beslutade prioriterade översiktsplanerna avseende mark- och vattenanvändningen. I kommande generationer av översiktsplaner blir kopplingen mer naturlig i och med att åtgärdsprogrammen enligt vattenförvaltningen ska beaktas vid översiktlig planering. I det korta perspektivet salmas dock sådan sammanvägning. Övergödning Övergödningsproblematiken är komplex eftersom såväl punktkällor som spridning av diffus karaktär måste sammanvägas. Vidare måste det allmänna luftnedfallet, som påverkar via avrinning, vägas in. Hänsyn måste tas till alla dessa förutsättningar så att så kostnadseffektiva åtgärder som möjligt kan väljas. En lokalisering av lämpliga "målpunkter" i en vattenförekomst måste också göras eftersom det inte är rimligt att varje meter i en vattemesurs med nödvändighet skall svara upp mot ett entydigt utvärderingskriterium. En ökad vattenanvändning inom jordbruket borde rimligen minska bidraget av gödningsämnen eftersom tillgången på vatten för växterna är avgörande för att dessa ska kunna tillgodogöra sig tillförda näringsämnen. Vid flertalet av landets flygplatser används kemiska ämnen (delvis baserade på innehåll av fosfor eller kväve) på rullbanorna för halkbekämpning, d.v.s. detta är av avgörande betydelse för säkerheten. Swedavia anser att det inte är rimligt att i prövningsprocesser ställa ensidiga krav på minsirning av denna användning, alternativt rening. Istället bör en sammanvägning av de olika källornas bidrag till vattenförekomsten göras. Aktuella målpunkter bör identifieras liksom vilka åtgärder som är lämpliga att vidta och vem som ska vidta dessa. Detta är principiella frågor som bör klarläggas snarast. Miljögifter Enligt förslag till utökad s.k. PRIO-lista har flera miljögifter/läkemedelsrester m.m. tillkommit. Förekomst av dessa ämnen är naturligtvis allvarligt och ämnena är oönskade i vattnet. Enligt Swedavias uppfattning är det angeläget att dels klarlägga giftigheten hos dessa ämnen, dels skapa relevant underlag för konekt bedömning av skäliga åtgärder. Med hänsyn till svårigheter och kostnader för analyser anser Swedavia att staten i samverkan med eventuellt berörda verksamhetsutövare bör

4 Stockholm Arlanda Airport Sida 4 (6) arbeta långsiktigt för att ta fram erforderligt beslutsunderlag. Behovet av långsiktighet i detta arbete kan kräva att tidsplaner för att säkerställa "god status" måste revideras, eventuellt på liknande sätt som förekomsten av kvicksilver har behandlats generellt under den första förvaltningscykeln. Fysisk påverkan Arlanda har redan tidigare vid kontakter med Vattenmyndigheten påtalat det orimliga i att Märstaån är klassad som vattenförekomst eftersom ån till betydande del är förlagd i tunnel och till resterande del är kraftigt kanaliserad. Generellt bör sådana realiteter omgående beaktas och vid behov läggas till grund för kommande genomgång av statusklassningen av vattenförekomster. Arlanda anser att Märstaån rimligen skall klassas som ett KMV (Kraftigt modifierat vatten) där god status inte kan nås eftersom det inte torde vara tekniskt-ekonomiskt rimligt att eliminera tunnelförläggningen. Självfallet är Arlanda dock införstått med att det även i ett KMV kan krävas insatser för att sträva mot en bättre status i kombination med generella miljöskyddande krav. Samverkan Fungerar samverkan på nationell, regional och lokal nivå idag? Nej. Länsstyrelsen bör enligt Swedavias uppfattning ges ett uttalat och klati huvudansvar för att i samverkan med olika aktörer i en vattenförekomst såväl bedöma aktuella förhållanden som leda arbetet fram till specifika åtgärdsprogram. Vid diskussioner kring förutsättningar, problem samt presumtiva åtgärder blir budskapet olika beroende på vilka aktörer som deltar, vilket inte är tillfredsställande. Det är inte rimligt att Vattenmyndigheten kan fastställa specifika åtgärdsprogram utan möjlighet för verksamhetsutövare att på ett klart sätt kunna påverka och i slutändan överpröva besluten. Övervakning Vilka frågor utöver de väsentliga som vi har prioritemt nedan tycker ni sakluts? Å.r det någon av de väsentliga frågorna nedan som ni tycker borde få lägre prioritering under demut förvaltningscykel? Vattenförekomstindelningen och bedömningsgrunder Vid Arlanda finns en större grundvattenresurs, i Långåsen. För denna finns flera miljödomar/vattendomar som dels ställer krav på verksamhetsutövaren, dels ger rättighet till nyttjande av resursen. Vattenmyndigheten har i statusklassningen av grundvattenresursen uppenbarligen inte beaktat dessa förutsättningar. Arlanda ser

5 Stockholm Arlanda Airport Sida 5 (6) SDA 20 l detta som ett exempel på där instruktionerna för statusklassning behöver ses över och att KMV kan behöva aktualiseras även för grundvatten. Swedavia anser att det är angeläget att Vattenmyndigheten klarlägger förutsättningarna för revidering av statusklassningen om nytt underlag visar att klassningen varit felaktig. Detta gäller särskilt om klassningen visar sig vara för högt satt och en revidering skulle kunna uppfattas som en försämring av statusen, vilket inte är tillåtet enligt "icke försämringsförbudet". F ör Ariandas del utgör såväl Märstaån som grundvattnet i Långåsen exempel på sådana realiteter. Det anges att Vattenmyndigheterna tillsammans med SGU kommer att ta fram riktlinjer för hur bedömningar av kvantitativ status ska genomföras under den andra förvaltningscykeln. Eftersom beslutade klassningar är utgångspunkt för dagens värderingar i exempelvis tillståndsprövningar är det angeläget att detta arbete prioriteras och forceras. Det är tydligt att det saknas rättslig analys av tillämpningen av miljökvalitetsnormerna. Trots att riksdagen genom kompletterande klarlägganden angivit att MKN i form av statusldassning skall betraktas som målvärdesnorm agerar flera instanser i den rättsliga processen med utgångspunkt från att dessa MKN snarast utgör gränsvärdesnormer. Kravet på en sådan analys torde bli än mer aktuellt när ytterligare, speciellt mindre, vattenförekomster kommer att statusldassas i den nya genomgången. I detta avseende vill Swedavia även påtala det orimliga i att eventuella felaktigheter i underlag eller beslutade statusklassningar inte rättas omgående när sådana upptäcks, utan "sparas" till genomgången inför nästa förvaltningscykel Instruktioner för sådana löpande justeringar i samklang med förvaltningslagen bör utarbetas. Det anges att vissa länsstyrelser skickar sina förslag till omklassificeringar på remiss till berörda kommuner medan andra inte har någon uttalad strategi för hur klassificeringarna kommuniceras. Swedavia tycker detta är orimligt och anser att behandlingen bör ske på ett enhetligt sätt. Såväl kommuner som berörda verksamhetsutövare bör erhålla sådant underlag på remiss i god tid. Fungerar övervakningen på nationell och regional nivå idag? Det finns en klar risk att krav på extra övervakning riktas mot verksamhetsutövare som är skyldiga att bedriva egenkontroll Sådana krav får inte innebära att en ensam aktör får svara för övervakning och framtagning av beslutsunderlag för ett helt vattenområde. Kraven måste stå i proportion till andelen av belastningen medan offentliga aktörer måste samordna och komplettera övervakningen i övrigt.

6 Stockholm Arlanda Airpott Sida 6 (6) Sammanfattande kommentar Swedavias redovisning av remissvar ovan är dels av generell art, dels av konhet art beträffande vattenförekomsterna Märstaån och Långåsen i anslutning till Arlanda. Swedavia vill påtala att det är angeläget och nödvändigt att Vattenmyndigheten för konkreta diskussioner med flygplatserna i samband med revidering av statusklassningar och utarbetande av specifika åtgärdsprogram. Beträffande Arlanda förutsätts att Vattenmyndigheten, i samverkan med Arlanda och övriga intressenter i Märstaån, aktivt deltar i ett konkret samarbete inför sådana revideringar och utarbetande av specifika åtgärdsprogram. u?~j:ru;~ Kjell-Åke Westin Flygplatsdirektör Stockholm Arlanda Airport anette. nas@swedavia.se Tel: Ärendenummer: