TJÄNSTESKRIVELSE. Remissvar angående åtgärdsprogram vattendirektivet

Transkript

1

2

3 Öckerö , rev TJÄNSTESKRIVELSE Kommunstyrelsen Handläggare: Anna Skrapste, Lisette Larsson, Susanne Härenstam Ärende: Samråd åtgärdsplaner , vattendirektivet Diarienummer: 0334/14 Remissvar angående åtgärdsprogram vattendirektivet Förvaltningens beslutsförslag till Kommunstyrelsen Att anta nedanstående remissvar för vidarebefordrande till Vattenmyndigheten Västerhavet. Sammanfattning Förslag på åtgärdsprogram och förvaltningsplan inom vattendirektivet är utsända på remiss. Nedan lämnas förlag på yttrande från Öckerö kommun. Bakgrund EU:s ramdirektiv för vatten, vattendirektivet, trädde i kraft år 2000 och är nu införlivat i svensk lagstiftning, främst i Vattenförvaltningsförordningen (SFS 2004:660). Förvaltningen av vatten ska ske utifrån naturens egna gränser och följa vattnets flöde i så kallade avrinningsområden. Målet är att alla vatten ska uppnå god status till år 2015, sämre vattenmiljöer ska bli bättre och att vatten som redan är bra ska bevara sin kvalitet - inga vatten får försämras. Målet kommer inte att uppnås Arbetet med att uppnå god vattenstatus är uppdelat i fem delmoment: kartläggning och analys, ange miljömål och normer, upprätta åtgärdsprogram, övervaka miljötillståndet, göra förvaltningsplan och rapporter. De fem momenten återkommer i sexårscykler. Första förvaltningscykeln mellan fokuserades på att bygga upp kunskap om våra vatten och vad som behöver göras för att bevara och förbättra vattenkvaliteten. Parallellt med detta har myndigheter och kommuner arbetat med genomförande av åtgärdsprogrammet från Sverige har under den gångna förvaltningscykeln fått kritik ifrån EU-kommissionen, för att man inte genomfört vattendirektivet i tillräcklig utsträckning. Kritiken rör bristfällig miljöövervakning, hur man hanterat fysiska störningar i vatten och att man inte har kraftiga åtgärdsprogram. Vattenmyndigheten i Västerhavets vattendistrikt har nu upprättat förslag till ny förvaltningsplan, förslag till miljökvalitetsnormer och förslag till åtgärdsprogram med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning för perioden för Västerhavets Postadress Gatuadress Telefon Organisationsnr E-post Hemsida Öckerö Sockenvägen kommun@ockero.se

4 vattendistrikt. Samråd kring dessa förslag pågår den 1 november april Åtgärdsprogrammet riktar sig till en rad olika nationella myndigheter, länsstyrelser och kommuner. Nio punkter inom områdena miljötillsyn, planering och VA riktar sig direkt till kommunerna. I likhet med övriga kommuner så berörs Öckerö av förslaget och har därmed möjlighet att lämna synpunkter. Förslaget är framtaget i samverkan mellan miljö, plan och VA. Synpunkter Vatten är en viktig resurs inte minst för Öckerö som är en kommun enbart bestående av öar och hav. Det innebär att i princip alla områden och verksamheter ligger nära vatten. Öckerö ser därmed positivt på intentionerna i vattendirektivet och är positiv till samverkan mellan olika aktörer inom vattenområdet. Den årliga uppföljningen aktualiserar vattenfrågorna ute i kommunerna. För att undvika dubbelarbete är det önskvärt att uppföljningen samordnas med motsvarande uppföljning enligt havsmiljödirektivet. Det är bra att få en gedigen sammanställning av allt som skulle behöva göras, där alla myndighetsaktörer finns med, men eftersom det är ett mycket omfattande material så har Öckerö i första hand valt att fokusera på de åtgärder som direkt rör kommunens verksamhet och vill framföra följande synpunkter: Finansiering Det står klart att samhällsnyttan av att genomföra åtgärdsprogrammet är stor, men det är fortfarande oklart varifrån resurserna till åtgärdsarbetet ska hämtas. För att kunna intensifiera tillsynsarbete och planering behövs både bättre vägledning och faktiska resurser. Det är delvis en fråga om prioriteringar inom kommun (eller länsstyrelse), men för att större insatser ska kunna genomföras krävs någon form av ekonomiskt stöd. Att hänvisa till en eventuell förlängning av LONA/LOVAbidrag är inte tillräckligt. Dessa bidrag erbjuder endast en 50 % finansiering och i dagsläget är det fler sökande av dessa bidrag än vad budgeten räcker till. En sammanställning över möjligheter att söka EU-stöd för att genomföra åtgärder vore önskvärt, om sådan möjligheter finns. Skalan Skalan som rör kustvatten är för grov, både när det gäller miljöövervakning och åtgärder. Fler provpunkter och fler parametrar behövs för att säkerställa att MKN uppnås. Det är svårt att göra bedömningar av om eller hur miljökvalitetsnormerna (MKN) i exempelvis en grund havsvik påverkas av en ny detaljplan/verksamhet utifrån nuvarande underlag. För att kunna koppla olika aktiviteters bidrag till MKN behövs en betydligt mer detaljerad skala. Någon form av analys där kostnad ställs mot miljönytta i en mindre skala skulle också behövas. Kommuner och vattenförekomster ser väldigt olika ut. I underlaget (bilaga 1) finns en bedömning av vilka åtgärder som är mest kostnadseffektiva inom

5 varje åtgärdsområde. En mer detaljerad analys är önskvärd där det bättre framgår vad som är mest relevant att arbeta med inom respektive delområde/kommun. Roller Vattenrådens roll och mandat behöver förtydligas. Idag arbetar de olika vattenråden på mycket olika sätt. Det vore också önskvärt att förtydliga vilka/vilken funktion inom kommunen som har huvudansvar för respektive åtgärd. Vattenverksamhet kap. 11 miljöbalken Lagstiftningen som rör vattenverksamhet behöver ses över så att miljöfrågorna lyfts in på ett tydligare sätt i bedömningen och att dubbelprövning där både kommun och länsstyrelse sköter var sitt ärende i samma fråga undviks som idag sker exempelvis vid muddring. Saknas Kustkommunerna har tidigare vänt sig till KEMI för tillsynsvägledning när det gäller konstgräsplaner utan att få något relevant svar. En önskvärd åtgärd är att någon nationell myndighet får i uppdrag att utreda vilken miljöpåverkan spridningen av granulat från konstgräs har samt att ta fram en tillsynsvägledning för hur kommunerna ska hantera befintliga planer. Idag finns forskning som visar på att vi har stora mängder av mikroplast i våra vatten. Denna parameter bör på något sätt beaktas inom åtgärdsprogrammet. Övrigt VISS är ett bra verktyg där mycket information finns samlad, men det är inte helt lätt att använda. Det behövs spridas information både om VISS existens och om hur programmet kan användas vid planering och prövning. Detaljnivån inom de olika åtgärderna skiljer sig mycket åt. Exempelvis kommunens åtgärd 9 som är väldigt specifik jämfört med kommunens åtgärder 1 och 2. I kommunens åtgärd 5 b), används ordet havsplanering vilket är förvillande med tanke på att det är Havs- och vattenmyndigheten som ansvarar för havsplanering. Bör bytas ut till planering av vatten eller liknande. Överväganden Vattendirektivet syftar till att säkra nuvarande och framtida generationers tillgång till levande sjöar, vattendrag och kustvatten med vatten av god kvalitet. Intentionerna i vattendirektivet ligger därmed väl i linje med barnperspektivet. Robert Svensson Samhällsbyggnadschef