Från observationer till åtgärder utvecklingen under ett halvt sekel Kungsådra

Transkript

1 Från observationer till åtgärder utvecklingen under ett halvt sekel Kristianstad dec 2010 Dea Carlsson, vattenvårdsdirektör Kungsådra Den del av strömfåran som enligt lag inte fick stängas eller byggas över för att inte hindra fiske,sjöfart eller flottning Begreppet känt sedan år 1442 Reglerades i 1918 års vattenlag med krav att vid lågvatten skulle minst 5 m³ vatten flöda Med vattenlagen från 1983 upphävdes bestämmelserna om kungsådra. 1

2 Vattenlagen 1942 lade grunden till försiktighetsprincipen, blev tydligare i Naturvårdslag och Miljöskyddslag och vidare i Miljöbalken I tillstånden för verksamheter ställs krav på kontroller av effekter i recipienten Varje verksamhet har sin del av ansvaret Behov av samordning ledde till samordnad recipientkontroll över avrinningsområden 2

3 Vattenvårdsförening/förbund Många vattenorganisationer bildades för att effektivare handla upp och genomföra recipient kontroll, många bildades under 1970-talet Vattenvårdsförening är en frivillig sammanslutning t ex Motala Ström (bildades 1954) Vattenförbund är organiserat enligt lagen om vattenförbund och därmed inte frivilligt t ex Lyckebyåns vattenförbund (bildades 1988). Särskilt skäl eftersom Lyckebyån är en råvattentäkt. Vattenråd Vattenförvaltningens förordning (SFS 2004:6): Samverkan Vattenmyndigheterna skall planera sitt arbete enligt denna förordning så att det möjliggör och uppmuntrar till deltagande av alla som berörs av förvaltningen av kvaliteten på vattenmiljön. Innan vattenmyndigheten fattar beslut om kvalitetskrav, förvaltningsplaner och åtgärdsprogram eller i övrigt handlägger frågor enligt denna förordning av större betydelse skall myndigheten samråda med de myndigheter, kommuner, organisationer, verksamhetsutövare och enskilda som berörs av beslutet. Detta lade grunden till tanken på samverkansorgan/vattenråd!! 3

4 Grundkrav 1. Utgå från vattnets gränser avrinningsområde 2. Helhetsperspektiv sjöar, vattendrag, grundvatten, kust 3. Representera alla intressen i området bjuda in alla berörda Utgå från lokala förutsättningar! Kan man kombinera de tidiga vattenorganisationernas ansvar med vattenråd? JA! 4

5 Hur stödjer vi vattenråden? Vattenmyndighetens kansli tillsammans med länsstyrelserna: Praktiskt stöd för på olika sätt utveckla och underlätta rådens arbete Finansiellt stöd - Startbidrag från länsstyrelsen - För fortsatta arbetet från vattenmyndigheten årligt bidrag: kr beroende på yta och antal involverade kommuner Övriga informations/samverkansinsatser Exempel på vad vattenråden arbetar med: - Informationskanal: Uppåt, neråt, utåt. Samarbete med ex Greppa näringen - Öka medvetenhet om vattenfrågor och insikt om möjligheter att påverka: öka kunskap, med dialog nå samsyn på vattenfrågor, förstå och respektera varandras synsätt. Ex möten, studiebesök, seminarier, webb, vattendragsvandringar - Forum för dialog: ex remisser, yttranden. Behöver inte röra vattenförvaltningen (ex Miljöbalksärenden, PBL-ärenden). Inte bara myndighet vara dialogyta även vattenrådens intressenter kan lyfta frågor - Medverka i prioritering och genomförande av åtgärder: samverka och dialogpartner ta fram ÅP-underlag, söka bidrag (finns mer att utveckla; information om projektformer, möjlighet medfinansiering ambitionen VM/lst stötta) - Provtagning/Övervakning: utöver recipientkontrollen 5

6 Metodik KARTLÄGGNING UNDERLAG FÖR KOSTNADSEFFEKTIVA ÅTGÄRDER MODELLSCENARION Effekt & kostnad Åtgärdsbibliotek REGIONAL SAMVERKAN ÅTGÄRDSBEHOV POTENTIELLA ÅTGÄRDER Webbportalen Samlar vattenorganisationerna i Sverige i en gemensam webbportal Utbyta erfarenhet och information Skapa kontaktnät mellan vattenorganisationer 6

7 Tack för er uppmärksamhet Dea Carlsson Vattenvårdsdirektör Södra Östersjöns vattendistrikt 7