Planera för vatten! Dokumentation och sammanfattning av gruppdiskussionerna. Workshop i Östersund 3 maj 2012

Transkript

1 Planera för vatten! Workshop i Östersund 3 maj 2012 Dokumentation och sammanfattning av gruppdiskussionerna Vilka behov finns av planering för vatten? Vilka är hindren för en fungerande planering för vatten? Vilket behov av samverkan finns? Vilka samverkansformer ska vi ha, på kommunal, regional, nationell nivå? Vilka möjliga lösningar finns för att undvika konkurrens om vattnet? Vem/vilka ska eller bör driva arbetet och ta ansvaret i kommunen? Vilka underlagsmaterial och stöd från regionalt och nationellt håll efterfrågas?

2 Vilka behov finns av planering för vatten? Stora behov - vattenplaneringsfrågor behöver få högre prioritet Olika behov för expanderande/minskande kommuner Behov av helhetssyn och samverkan, gemensamt agerande Vem äger frågan? Inte VA-huvudman, mer plansidan. Hitta ett gemensamt agerande! När kommer vattenfrågorna in i processen? Regionalt perspektiv - många kommuner inblandade, avrinningsområdesperspektiv Planering för exploatering och för att undvika intressekonflikter Hinder vid exploatering om vi inte planerar för vatten, avlopp, dagvatten Planering utifrån turism Planera för rening, vatten finns Säkerställa tillgången på vatten med bra kvalitet även i framtiden långsiktigt hållbart användande av vattenresurserna 2

3 Vilka är hindren för en fungerande planering för vatten? Resurser saknas ekonomi, kompetens, tid och personal Bristande kunskap hos politiker Pengar för långsiktig planering saknas Osäkerhet kring vilket håll utvecklingen kommer att gå Problemen har inte synts tidigare, ingen har förstått hur viktigt det är Dyrt för små företag med säsongsverksamhet Möjlighet till fler arbetstillfällen går före Organisatoriska hinder och brist på politiska viljeyttringar Vana och strukturer över hur man jobbar med frågan Interna konflikter alla behov får inte plats i planeringen Brist på politiska viljeyttringar vad och vart vill vi? Uttalade ambitionsnivåer saknas Samordning saknas Fysiska geografin stämmer inte överens med vattenavrinningsområdena Problematiken med många bäckar små, exploatering och avsaknad av vite som svider Många små enskilda avlopp Fungerande vattenråd för Ljungan saknas Stöd från Länsstyrelsen saknas pga. personalbrist på plansidan, tar inte ansvar för regional vattenplan men borde äga frågan Brist på underlagsmaterial Gamla översiktsplaner Trubbigheten i VISS (kvicksilver, reglerade vatten) 3

4 Vilka möjliga lösningar finns för att undvika konkurrens om vattnet? Samverkan Låna resurser av varandra, samnyttja Se samverkan som en uppgift som måste prioriteras Dialog med vattenregleringen Inventera vad som finns i organisationen, driften har ofta väldigt bra kompetens Fiskegrupper Byaföreningar Planering Planer som hanterar övergripande frågor Gemensam planering, t ex fiskodling, gruvbrytning, skogsbruket tar inte hänsyn till vattenvård Synliggör alla intressen i samma planeringsunderlag (vattenbruk, vattenkraft) Prioritering Prioritering både mellan användare och mellan användningsområden Värdering/prioritering av olika intressen Politisk förankring/budget (tröghet) Öka kunskapen Identifiera var konkurrensen finns genom inventering Identifiera alternativa lösningar Ta reda på vilket gemensamt ansvar respektive kommun har för vattenfrågorna Har vi en konkurrens? 4

5 Vilket behov av samverkan finns? Avrinningsområdesvis Vattenråd. Vattenrådet Ljungan viktigt att få igång Utsläppsrätter utifrån recipient Vatten- och avloppsplanssamverkan inom länet På alla nivåer: kommunalt-regionalt-nationellt Internt kommunalt Mellankommunalt Mellan kommuner och länsstyrelsen Länsstyrelsen samordnare i länet, ex kommunerna runt Storsjön Länsstyrelsen måste stå för kvalitetsnivån och ha kontroll på svagaste länken Med andra myndigheter/aktörer, t ex Skogsstyrelsen, skogsbolagen, reglering Vattenmyndigheten 5

6 Vilka samverkansformer ska vi ha, på kommunal, regional, nationell nivå? Alla nivåer behöver samverka vi måste bli bättre på att fråga och erbjuda! Internt kommunalt, mellankommunal, regional, centralt Jord- och skogsbruk måste in i samma regler som övriga verksamheter i miljöbalken Fiske, naturskyddsföreningen, samfällighetsförening, olika intressenter för/av vatten Vattenvårdsförbunden Vattenråd Utnyttja nationella samverkansformer som finns i första hand Informella samverkansformer Någon måste ta ansvar för resultat Viktigt att konkretisera Regional samordningsfunktion krävs Länsstyrelsen ska ha samordningsansvar Vattenmyndigheten tar initiativ för att komma igång och styra upp Regionförbundet bör ha en roll i samordningsfrågan Politiker behöver prioritera vattenfrågan så att tjänstemännen får resurser Samverka om kompetens regionalt Lyfta fram och hitta kompetenser för att tillgodose alla intressen Strategi för helhet i vattenfrågan Föreslagsvis samarbete mellan länsstyrelsen och regionförbundet Dialog och samarbeten, forum och träffar Samla politiker + tjänstemän + övriga aktörer i grupp (intern + extern samverkan) Informationsutbytesforum där politiker ingår (Länsstyrelsen håller i detta) Workshops, seminarier Tematiska träffar Studiebesök Tänk brett kring samverkan, möjlighet att skaffa kontakter Öppenhet med allmänheten i planskedet 6

7 Vem/vilka ska eller bör driva arbetet och ta ansvaret i kommunen? Ansvaret ligger hos kommunstyrelsen, politikerna, uppdraget ska komma därifrån Även tjänstemännens ansvar att lyfta frågor, problem och idéer KS i dialog med tjänstemän och nämnder, viktigt med bred uppslutning KS och sakkunniga driver arbetet Viktigt att få politikerna att förstå situationen framförhållning för investeringar Politiker målstyrning, tjänstemän - detaljstyrning Tydligt uttalat ansvar och mandat för uppdraget Plansidan driver arbetet, miljö/hälsa/bygg, tekniska, näringsliv ingår Viktigt med projektledare? (Tycker både och) Bred samverkan internt inom kommunen behövs Exempel från Östersund: Politikerna avgör ambitionsnivån, tjänstemän beskriver konsekvenser. Detta istället för kontinuerliga beslut i varje fråga Höga krav på politiker enligt denna modell? Fria diskussioner bland politikerna till en början 7

8 Vilket underlagsmaterial och stöd från regionalt och nationellt håll efterfrågas? Sammanställning av det underlagsmaterial och stöd som finns både regionalt och nationellt Länsstyrelsen sammanfattar och förmedlar kunskap kommunvis Större inblick i Länsstyrelsens arbete Kartmaterial Utredningar som finns, ex ras/skred, flöden Miljökvalitetsmål och miljökvalitetsnormer som stöd för beslut VISS-info o Bör förfinas så att kvicksilver och reglerade vatten inte tar över karteringen o VA VISS Riktlinjer för Natura2000-områden Andra detaljerade riktvärden Ökad kunskap kring hur tillsyn ska bedrivas Tillsyn vattenfrågor areella näringar Ökad kunskap om recipienterna Hur mycket tål recipienten, i total belastning? Vad ska man använda recipienten till? Fördjupa modellbedömningen för att få möjlighet att ställa krav på verksamhetsutövare Åtgärdsprogram på kommunal nivå Lokal anpassning vattenskyddsområden/föreskrifter Länsstyrelsen följer upp de krav som ställs på kommunerna Ekonomiska, personella och materiella resurser Projektledare Låna en geolog (SGU) Tillgång till geodatabasen Stöd att tolka lagstiftning Länsstyrelsen motor för arbetet med samordning Länsstyrelsen tar ett regionalt ansvar Fokus temaområden (ansvar Länsstyrelsen) Ständig uppföljning höja lägstanivån 8

9 Övriga frågor Hur hittar vi ett samarbete runt Storsjön trots olika resurser? Hur höjer vi vattenfrågans politiska status? Hur får vi överblick över alla frågor som berör vattnet? Samverkansgrupper för att skjutsa på Länsstyrelsen (alt. högre nivå)? 9

10 Sammanfattning av gruppdiskussionerna - slutdiskussion I slutet av dagen sammanfattades gruppdiskussionerna i en slutdiskussion. Det konstaterades att: Planering är A och O Samordning är viktigt Planera för vatten är en överlevnadsfråga för kommunen och en kommunstyrelsefråga, KS har budgetansvar Det kom även upp en del önskemål och förslag till utformning av fortsatt arbete: Länsstyrelsen ska vara motor för samarbete och kunskapsförmedlare Länsstyrelsen bör ha ett övergripande ansvar för att samordna arbetet och initiera och sammankalla till möten mellan kommuner Viktigt med dialog och samverkan mellan kommuner och länsstyrelsen Länsstyrelsen ska sammanfatta och förmedla kunskap Mer kunskap om länsstyrelsernas arbete efterfrågas Regionförbundet Jämtland ska ha en roll i ett samordningsforum Möjlighet att låna en vattenförvaltare och en person från Vattenmyndigheten Vattenvårdsförbunden och vattenråden har potential för samverkan Samarbetsforum VA med representanter från alla kommuner Samverkan avrinningsområdesvis Kommunerna kan hjälpa varandra genom att nyttja kompetens mellan kommuner Prioriteringar kring användning av vattenresurserna behövs Politikerna och KS är viktiga att få med, viktiga för prioritering Informationsutbytesforum där även politiker deltar Mer stöd vid tillsyn Mer underlag för utsläpp till recipient, belastningsgränser, och förtydligande av respektive kommuns ansvar Jord- och skogsbruk bör behandlas på samma sätt som övriga verksamheter i miljöbalken Mer kunskap om hinder för planering av vattenresurser Viktigt att även veta vad vi inte ska göra, vad är tillräckligt bra idag, så vi lägger ner resurserna på rätt saker 10

11 Hur går vi vidare? Vattensystemsåtgärdsplaner Länsstyrelsen håller på att ta fram åtgärdsplaner för vattensystem i Jämtlands län. I planerna finns en samlad beskrivning av respektive vattensystem och beskriver prioriterade åtgärdsinsatser för att förbättra vattnens status. Planerna utgår i huvudsak från Länsstyrelsens verksamhetsområde, men kan även utgöra ett underlag för annan verksamhet, bl. a. hos kommunerna. Länsstyrelsen behöver stöd, information och data från kommunerna i arbetet med åtgärdsplanerna. Vattenförsörjningsplaner Länsstyrelsen vill jobba gemensamt med kommunerna för att dra igång arbetet med kommunala vattenförsörjningsplaner. Länsstyrelsen har en samordnande roll och det är viktigt att man tänker över kommungränserna. Samverkan är viktigt. Vissa län är klara med sina planer, Jämtland och Västerbotten har precis kommit igång. Länsstyrelsen kommer att ha dialogmöten med kommunerna i höst. Kommunens uppgift är att initiera grupper med deltagare från olika förvaltningar och politiker och utse ut en kontaktperson. Övrigt Information om våra vatten som ingår i vattenförvaltningsarbetet finns samlat i VISS. Tänk på är att VISS visar vår bild av tillståndet i vattenförekomster år 2009 och är ingen absolut sanning. Det är möjligt att kontakta Länsstyrelsen som i vissa fall kan ha ytterligare information om underlaget till statusklassningarna. Stort tack för din medverkan! Foto: Länsstyrelsen Jämtlands län/ninni Nordlund 11