Hur står det till med den nya vattenförvaltningen i Sverige? En OH-serie framtagen av Naturvårdsverket våren 2005

Transkript

1 Hur står det till med den nya vattenförvaltningen i Sverige? En OH-serie framtagen av Naturvårdsverket våren 2005

2 2 Jovars, det flyter utgångspunkten är ramdirektivet för vatten som antogs i december 2000!

3 Vad kännetecknar vattenförvaltningen? 3 Utgår från ramdirektivet för vatten en ram för äldre vattenrelaterade direktiv Skyddar allt vatten (vattendrag, sjöar, kustvatten och grundvatten) Ställer upp ambitiösa mål god status 2015 Bindande mål och normer Prissättningspolitik för vatten och 3

4 .vattnet förvaltas med avrinningsområdet som utgångspunkt 4 Ett avrinningsområde begränsas av höjder (vattendelare) Vattnet samlas upp i en punkt Det som görs i området kan påverka vattnet I dag förvaltar vi våra vatten efter administrativa gränser 4

5 Arbetsmoment i vattenförvaltningen 5 5

6 1.Kartläggning och analys 6 Att göra: - Kategoriindelning sjö, vattendrag, kust, grundvatten, modifierat eller konstgjort vatten? - Typindelning vilka vatten har ungefär samma förutsättningar? 6

7 1.Kartläggning och analys, forts. 7 Referensförhållanden hur skulle vattnen se ut opåverkade? Beskrivning av påverkan punktkällor, diffusa källor, uttag, reglering och morfologiska förändringar Ekonomisk analys vad är vattenanvändningen värd? Skyddade områden vilka är de? Den första kartläggningen rapporterades till EU i mars 2005! 7

8 2. Miljömål och normer Alla vatten ska uppnå god status. Bestämmelserna om normer finns i Miljöbalkens 5:te kapitel. 8 Att göra: - Bedöma skillnaden mellan förhållandet i vattnen och referensförhållandet. - En första preliminär bedömning av vilka vatten som riskerar att ej uppnå god status rapporterades till EU i mars

9 9. Mer om att bedöma vatten! 9

10 3. Åtgärdsprogram 10 Vad man behöver göra för att uppnå god status Underlag för strategiska bedömningar Troligtvis ej detaljerade åtgärder 10

11 3. Åtgärdsprogram, forts. 11 Riktas mot kommuner och statliga myndigheter inte mot enskilda Ska innehålla en konsekvensanalys över hur enskilda och det allmänna kan påverkas Viktigt att programmet tas fram i samverkan!!! Utredning pågår under

12 12 4. Övervakning Kontrollerande av representativa stationer Operativ av områden där det förekommer utsläpp Undersökande osäkra källor till påverkan.samt övervakning av skyddade områden! 12

13 13 4. Övervakning, forts Det är ju så många parametrar men det går att välja de som bäst visar ev påverkan Det är ju så många vatten men möjligt att välja ut representativa stationer 13

14 14 5. Förvaltningsplan Sammanfattning av alla tidigare moment Verksamhetsberättelse Planeringsunderlag för myndigheter Rapportering till EU 14

15 5. Förvaltningsplan, forts 15 En plan för varje distrikt För internationella avrinningsområden möjligt att avgränsa till den del som rör Sverige Planer kan kompletteras med detaljerade planer för delavrinningsområden, sektorer, frågor eller vattentyp Tidplan för samverkan finns! 15

16 16 Och hur långt har vi kommit i införandet av en delvis ny vattenförvaltning?

17 17 Så här ser tidtabellen ut: 2003 Identifiering av avrinningsdistrikt 2003 Överföring till nationell lagstiftning 2005 Kartläggning av vattnen, påverkan samt ekonomisk analys 2006 Övervakningsprogram startade 2006 Allmänheten ska vara involverad 2007 fördjupad karakterisering, revidering av artikel 5 analyserna 2009 Förvaltningsplan 2010 Prissättningspolicy 2012 Åtgärdsprogrammen startade 2015 Miljömålen uppnådda!!! 17

18 Avrinningsdistrikt: de fem 18 vattenmyndigheterna Bottenvikens vattendistrikt: LST i Norrbottens län Bottenhavets vattendistrikt: LST i Västernorrlands län Norra Östersjöns vattendistrikt: LST i Västmanlands län Västerhavets vattendistrikt: LST i Västra Götaland Södra Östersjöns vattendistrikt: LST i i Kalmar län 18

19 19 Överföring till svensk lagstiftning: 1. Ändringar i Miljöbalkens 5 kapitel - mer flexibel användning av verktyget miljökvalitetsnormer - åtgärdsprogram kompletteras med bland annat samrådsförfarande och krav på konsekvensanalys - Myndigheters och kommuners ansvar ifråga om genomförande av åtgärdsprogram tydliggörs 19

20 20 Överföring till svensk lagstiftning: 2. Förordning om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön, SFS 2004:660 - Tar upp definitioner, distrikt och vattenmyndigheter samt deras arbetsuppgifter Bemyndigar SGU och NV att meddela föreskrifter Naturvårdsverket får i uppgift att rapportera 20

21 20 Överföring till svensk lagstiftning: 3. Förordning (2002:864) med länsstyrelseinstruktion - I förordningen finns ett avsnitt "Förvaltningen av kvaliteten på vattenmiljön" som handlar om hur arbetet på vattenmyndigheten ska organiseras 21

22 Mer detaljerad svensk reglering 21 och vägledning: Än är arbetet med mer detaljerad reglering inte färdig. På Naturvårdsverket och SGU pågår arbetet med föreskrifter och Allmänna Råd. Utkast till handbokstexter har lagt ut på Vattenportalen ( de saknar juridisk status 22

23 En första kartläggning av vattnen, påverkan samt ekonomisk analys: 22 Till Kommissionen 22 mars 2005 Rapporteringen innehåller karakterisering av distriktens vatten, beskrivning av mänsklig påverkan och dess effekter på vattenförekomsterna, ekonomisk analys samt en preliminär uppskattning av måluppfyllelsen Utfört av Naturvårdsverket och SGU. 23

24 23 Vilka är inblandade i vattenförvaltningen?

25 24 Vattenmyndigheter Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet Länsstyrelser Kommuner Universitet och forskningsprojekt Organisa -tioner Övriga myndigheter Alla vi påverkare 25

26 25 På central nivå: Miljödepartementet är ansvarigt för att Vattendirektivet genomförs Centrala verk har kvar sitt resp ansvar för vattenfrågorna. Naturvårdsverket och SGU tar fram föreskrifter, Allmänna Råd och handböcker Organisationer på central nivå utbildar och stöttar sina regionala och lokala representanter (t.ex. LRF och Naturskyddsföreningen) 26

27 26 På regional nivå: Vattenmyndigheterna ansvarar för att alla moment i vattenförvaltningen genomförs Länsstyrelserna bidrar med sin kunskap, använder de verktyg de besitter samt har kontakt med sina kommuner Regionala organisationer samverkar med vattenmyndigheten och med olika nivåer inom den egna organisationen 27

28 27 På lokal nivå: Kommunerna har ett stort ansvar i genomförandet. De rår över sina verktyg; att planera, ge tillstånd, bedriva tillsyn och har detaljerad vattenkännedom. Kommunen samverkar med länet, vattenmyndigheten samt lokala aktörer Lokala organisationer, både sådana som står för påverkan och andra intressenter har möjlighet att delta i diskussioner och påverka åtgärder. 28

29 28 Vem ska betala vattenförvaltningen?

30 Administration och 29 metodutveckling: - I budgetpropositionen för år 2005 avsätts 50 miljoner kronor för arbetet med det svenska genomförandet av EU:s vattendirektiv år Pengarna till de centrala myndigheterna går till en del till uppdrag som rör metodutveckling. Därtill kommer arbetstid. 30

31 30 Pengar för åtgärder: - Förslag till prispolitik saknas (förutom ett tidigt förslag i Klart som vatten ) men det är klart att påverkaren ska betala! 31

32 31 Läs mer: