Kommunstyrelsen Dnr SBN

Transkript

1 1 (5) Kommunstyrelsen Dnr SBN Dnr KS Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt dnr Yttrande över Förslag till förvaltningsplan, Förslag till miljökvalitetsnormer och Förslag till åtgärdsprogram (med tillhörande Förslag till miljökonsekvensbeskrivning ) för södra Östersjöns vattendistrikt Linköpings kommun har fått möjlighet att yttra sig över Vattenmyndighetens samrådshandling Förslag till förvaltningsplan, Förslag till miljökvalitetsnormer och Förslag till åtgärdsprogram (med tillhörande Förslag till miljökonsekvensbeskrivning ) för södra Östersjöns vattendistrikt. Linköpings kommun lämnar nedanstående synpunkter: Synpunkter kan sammanfattas i punktform enligt nedan: Kommunernas inflytande i vattenförvaltningsarbetet bör förtydligas och ges ett större utrymme. Framtida omprövningar av normer/målnivåer och åtgärder bör samrådas med respektive kommun bättre. Det saknas även en politisk förankring av genomförandet. Kunskapsunderlag och tillsynsvägledningar bör komma fram i ett tidigt skede av förvaltningscykeln så att kommunen ska ha en chans att realisera sina åtgärder så tidigt som möjligt i förvaltningscykeln. Det är viktigt att staten skjuter till medel för att åtgärderna ska kunna genomföras och att det klargörs vad åtgärderna kommer att kosta. Det omfattande materialet och dess struktur försvårar transparensen och förståelsen för vad åtgärderna konkret innebär och får för konsekvenser. Företagare inom den gröna näringen förväntas bära stora direkta kostnader för åtgärdsprogrammet. Ur ett näringslivsperspektiv är det tveksamt om det är rätt väg att gå. Om förslaget genomförs riskerar det också att slå mot den lokala livsmedelsproduktionen. KOMMENTARER Utredningen presenterar ett digert material med omfattande faktaunderlag. Linköpings kommun har valt att fokusera på de övergripande inriktningarna och åtgärdsprogrammet.

2 2 Positivt att vattenfrågorna lyfts fram Förslaget är i huvudsak bra och det är positivt att vattenmiljön och dess skydd lyfts fram genom Vattenmyndighetens arbete. Vattnet är en nyckelfråga bland annat för planeringen av den framtida staden utifrån en rad aspekter som vattenkvalitet, naturvård och rekreation men även vatten som stadsbyggnadselement. Vattenförekomsterna är även viktiga som resurser för långsiktigt hållbar dricksvattenförsörjning, biologisk mångfald, turism och fritidsaktiviteter. Linköpings kommun har en hög ambitionsnivå när det gäller arbetet med vattenfrågor vilket visar sig på flera olika sätt. i det pågående arbetet med en dagvattenpolicy, planering för omlöp i Stångån centralt i staden, anläggande av våtmarker för ökad biologisk mångfald och vattenrening, VA-plan och VA-policy, nyrekrytering av en VA-rådgivare för privatpersoner som vill gå samman och bilda privata gemensamma avloppslösningar, aktivt arbete i 3 vattenråd, restaureringsåtgärder i vattendrag m m m m. Kommunen är dessutom redan aktivt deltagande i olika forum som arbetar med vattendirektivsfrågor och anser det viktigt att i samverkan med olika aktörer bidra till lokala åtgärdsprogram. Vägledning är av stor vikt De aktiviteter som föreslås för att på ett effektivt sätt genomföra åtgärdsprogrammet välkomnas. Många aktiviteter som riktas till myndigheter innebär att ta fram tillsynsvägledning och kunskapsunderlag till kommunerna som sedan ska genomföra åtgärder. Riktad tillsynsvägledning, föreskrifter med begräsnings-/riktvärden mm., kan ge bättre kvalitet i tillsynsarbetet och det är mycket positivt att de centrala verken tillskrivs denna uppgift. Den föreslagna dagvattenåtgärden som finns i Naturvårdsverkets, åtgärd 9 om föreskrifter/andra styrmedel och tillsynsvägledning kommer att fylla ett behov. Det är mycket viktigt att dessa kunskapsunderlag och tillsynsvägledningar kommer fram i ett tidigt skede av förvaltningscykeln för att kommunen kan realisera sina åtgärder i ett så tidigt skede som möjligt. Detta gäller särskilt tillsynsvägledning som har direkt bäring på kommunernas tillsynsarbete. Viktigt med bättre dialog och medfinansiering En förutsättning för att åtgärdsarbetet ska bli effektivt är en fortsatt dialog och samarbete mellan kommuner, vattenmyndigheten och staten. Åtgärderna som föreslås kräver stora ekonomiska resurser och kommer ta mycket tid i anspråk om inte kunskaper och erfarenheter förs vidare i åtgärdsarbetet. Åtgärdsförslagen behöver därför prioriteras utifrån kunskap, vunna erfarenheter och tillgängliga ekonomiska- och personella resurser. Fortsatt dialog mellan Vattenmyndigheten och kommunen måste även omfatta ledningen i kommunerna så att de kommunala resurserna blir tillgängliga i åtgärdsarbetet. Kommunernas inflytande i vattenförvaltningsarbetet behöver även förtydligas och ges ett större utrymme. Framtida omprövningar av normer/målnivåer och åtgärder bör samrådas bättre med kommunerna för att kunna åstadkomma en större politisk förankring.

3 3 Kommunen saknar även ett tidigt samråd om vilka åtgärder som skulle kunna vara lämpliga att genomföra inom den egna kommunen. En tidig dialog skulle möjliggöra en bättre förankring inom kommunen och skapa förutsättningar för satsningar på de viktigaste åtgärderna för att kunna bidra till en bättre vattenkvalitet. Genomförandet av åtgärdsprogrammet leder till ökad arbetsinsats och ökade kostnader för kommunerna med avseende på såväl åtgärder som förvaltning och tillsyn. Det är inte rimligt att kommunerna ska åläggas åtgärder för att utföra Sveriges åtagande utan att det först har klargjorts vad åtgärderna kommer att kosta och hur de ska finansieras. Utan medfinansiering från staten gör kommunen bedömningen att det kommer bli svårt nå målen. Det är även viktigt med stöd och rådgivning på olika sätt från staten. Det gäller bland annat mellankommunal samordning mellan kommuner inom samma avrinningsområde. Ur ett näringslivsperspektiv finns det anledning att reflektera över hur kostnadsmassan för åtgärdsprogrammet fördelas. Resonemanget kring vilka utgifter för programmets genomförande som kan härledas till enskilda näringsidkare och vilka som faller på en kollektiv finansiering bör redovisas tydligare. Konsekvenser av detta blir att företagare inom den gröna näringen förväntas bära stora direkta kostnader (c:a 24 mnkr per år). Övriga kostnader inom jordbrukssektorn förväntas bäras av landsbygdsprogrammet (EU + Svenska staten), men då i form av bidrag till jordbruket som får bära den direkta kostnaden för LMIVA (våtmark), LMLACK (fånggrödor/vårbearbetning) och LMZON (skyddszon). I utredningen har heller ingen hänsyn tagits till den enskilde jordbrukarens kostnader för administration mm. I ett läge där det svenska jordbruket utsätts för ett allt hårdare internationellt tryck och en allt hårdare konkurrens från EU-länder som inte lever upp till EU:s egna direktiv kan det bli kontraproduktivt att lägga ytterligare börda på svenska lantbrukare. Synpunkter på åtgärdsprogrammet Åtgärdsprogrammet för Södra Östersjön ger en god bild av de hot mot vattenkvalitet som för närvarande finns och det är bra att åtgärdsprogrammet har blivit mer konkret sedan Samtidigt är det väldigt omfattande och svårt att sätta sig in i, det är mycket text och upprepningar. Det är svårt att följa analysen från problem till konkreta åtgärder och åtgärdskombinationer. Upplägget och omfattningen försvårar transparensen och förståelsen för vad åtgärden innebär och får för konsekvenser. För att på ett lätt och smidigt sätt kunna sätta sig in i materialet kan vissa avsnitt presenteras på ett mer pedagogiskt sätt i åtgärdsprogrammet. Inledningsvis nämns till exempel att det är 20 åtgärder som är extra viktiga att genomföra för att effektivt möta utmaningarna i distriktet. Dessa 20 åtgärder bör märkas ut tydligt i kap Åtgärder som behöver vidtas av myndigheter och kommuner, där respektive åtgärd presenteras mer ingående. För att skapa tydlighet bör alla åtgärder som föreslås för kommuner samlas på en plats i dokumentet. Som det nu är upplagt är det svårt att få en överblick och det finns risk att något missas.

4 4 Åtgärder för kommuner återfinns till exempel på: sidan Kommuner åtgärd 1-9 sidan 140, skydd mot vägsaltpåverkan vid saltning av vägar, under effekter av åtgärder åtgärdsförslag för vattenförekomster i VISS databas Nedan ges specifika synpunkter på åtgärder riktade till kommunen: Sidan 140, åtgärdsprogram: Saltning av vägar föreslås lyftas fram i kommunernas planering i samband med skydd mot vägsaltpåverkan i grundvatten. Detaljeringsgraden är alltför hög för att skrivas in i en översiktsplan, då översiktsplanen alltmer ska utgöra ett strategiskt dokument. I en detaljplan för ett område med grundvattentäkt för dricksvatten kan det vara tänkbart att det ska skrivas in. Kommunerna åtgärd 9: Förutom att enbart åtgärda befintliga vandringshinder för fisk och andra vattenlevande djur vid vägpassager över vatten är det även viktigt att det står något om vikten av att förebygga hinder vid nyanläggning av vägar över vattendrag. Föreslagen åtgärd bör även innefatta andra typer av åtgärder i vattendrag för att förbättra fiskars vandringsvägar och lekmiljöer. Det kan till exempel vara åtgärder i anslutning till dammar som kan utgöra vandringshinder, restaurering av rensade vattendrag samt att anlägga omlöp och faunapassager. Kommunerna, åtgärd 6: Det är bra att frågan om att skydda landets dricksvattentäkter tas upp och kommunen instämmer att det behövs bättre vägledning om inrättandet av vattenskyddsområden. Linköpings kommun instämmer också i att länsstyrelsernas åtgärd 12 är relevant, men att den behöver kompletteras med att också de behöver prioritera inrättande av vattenskyddsområden. När kommunen försöker att inrätta vattenskyddsområden är det viktigt att länsstyrelsens handläggning inte tar för lång tid och att uppgiften prioriteras. Bilaga 4-Riktvärden och utgångspunkter för att vända trend i grundvattenförekomster saknar parametrar såsom PFOS, alifater och aromater. VISS I VISS saknas konkreta förslag på skyddsåtgärder avseende dagvattenhantering från infrastruktur. Exempel som borde finnas med är barriärer, bräddningar m.m. från parkeringshus, trafikleder, verksamheter etc. Det saknas även specifika branscher såsom brandövningsplatser och vissa objekt med förorenade områden. Linköpings kommun anser det även viktigt att göra databasen VISS mer användarvänlig eftersom basen är ett viktigt instrument för att genomföra åtgärdsplanen på ett bra sätt. Här vill kommunen poängtera vikten av manualer, utbildning och stöd från staten och myndigheter.

5 5 En tydligare koppling mellan åtgärderna som föreslås i åtgärdsplanen och de konkreta åtgärderna som föreslås i VISS önskas också. Det bör även framgå tydligare vem som gör vad av åtgärderna i VISS. För Linköpings kommun Kristina Edlund Kommunstyrelsens ordförande