Förslag på förvaltningsplan, åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer för Norra Östersjöns vattendistrikt

Transkript

1 SKRIVELSE 1(5) Lena Ahlgren Dnr: Miljö- och hälsoskyddsinspektör Länsstyrelsen Västmanlands län Vattenmyndigheten Västerås Förslag på förvaltningsplan, åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer för Norra Östersjöns vattendistrikt (SRMH) har tagit emot förslag på förvaltningsplan, åtgärdsprogram och statusklassning samt förslag till miljökvalitetsnormer i Norra Östersjöns Vattendistrikt för synpunkter. Oönskade kemiska ämnen - tillsyn miljöfarliga verksamheter mm. I åtgärdsprogrammet anges att PFOS, dioxiner och bekämpningsmedel inte kommer att beaktas i denna omgång utan att status, förslag till åtgärder och miljökvalitetsnormer istället kommer att tas upp i ett preliminärt åtgärdsprogram vid slutet av Problematiken med perfluorerade ämnen och deras hälso- samt miljöeffekter är en sådan aktuell fråga där lokala tillsynsmyndigheter väntar på centrala riktlinjer för att kunna bedriva tillsyn. Det kommer att medföra en eftersläpning inom detta tillsynsområde på grund av förseningen av nationella krav. Det har vid flera tillfällen de senaste åren uppmärksammats att behovet av central vägledning är mycket stort. Kontoret anser att det är olyckligt att det nationella arbetet återigen skjuts fram. För kommunernas del anges i listan över förbättringsåtgärder att tillsyn inte utövas i tillräcklig omfattning. Att tillsynen ska utökas avseende verksamheter såsom avloppsreningsverk, bensinstationer, biltvättar och avfallsanläggningar. Det är en slutsats som SRMH inte delar dels med anledning av de tillsynsinsatser som har bedrivits av miljökontoret under åren dels genom kännedom om kranskommunernas arbete. Om en sådan slutsats bygger på ett statistiskt underlag och är ett snitt utifrån en summering av landets kommuner då bör det även tilläggas att det finns flertalet miljökontor som bedriver återkommande tillsyn. När s k grundtillsyn utförs i den omfattning som lagstiftningen kräver då är problematiken av en annan art. Hur spetsar vi till tillsynen ytterligare för att komma åt problemen med oönskade kemiska ämnen? Miljökontoren är tillsynsmyndigheter med syfte att kontrollera att lagstiftningen följs. Att ställa krav utanför ramarna d v s

2 SKRIVELSE 2(5) utanför centrala riktlinjer och lagstiftning är ovanligt. Dessutom är det inte rättsäkert utifrån en nationell synvinkel. Med andra ord är de lokala tillsynsmyndigheterna mycket beroende av hur lagstiftningen utformas och de riktlinjer som tas fram från central ort. I programmet anges att kunskaperna är bristfälliga när det gäller förekomst och effekter av miljögifter samt att åtgärder inom detta område behöver utvecklas ytterligare. Det är ett komplext område och riktlinjer tas inte fram i en handvändning, men trots att det är svårarbetat är det mycket olyckligt att arbetet med att ta fram bedömningsgrunder inte drivs i en högre takt. Risken är stor att det även vid nästa omgång med framtagandet av en ny förvaltningsplan landar på samma bedömning. I den meningen är det viktigt att arbetet med miljögifter inte ses som en stor koloss utan att arbetet påbörjas genom att bryta ut några viktiga ämnesgrupper att fokusera på. Arbetet måste starta någonstans. Datavärdskapet för miljögifter måste även ses över och inkludera uppgifter som samlas in hos lokala tillsynsmyndigheter. Sammantaget är det viktigt att poängtera att mycket fokus måste framgent ligga på framtagandet av nationella handledningar och förtydliganden i lagstiftningen för att lokal operativ tillsyn sedan skall kunna bidra till önskvärda effekter. Dagvattentillsyn I åtgärdsprogrammet anges att Naturvårdsverket behöver utveckla föreskrifter och vägledningar inom tillsynen för dagvattenhantering. Kontoret har efterfrågat central vägledning i flera år och anser att det är mycket bra att det nu kommer att lyftas. I nuläget bedriver många kommuner ingen dagvattentillsyn då det saknas nationell vägledning. Avsaknaden av bedömningsgrunder har medfört att miljökontor som vill ställa krav har kommit att ibland använda olika system med riktlinjer. Det medför att det inte är rättssäkert och i slutänden blir det otydligt för utövare som bedriver verksamheter i olika kommuner. PPP - Förorenaren ska betala Principen om att förorenaren ska betala faller väl ut då det finns en känd förorenare. Den är vedertagen och har tillämpats i den kommunala tillsynen under många år. Flera av de åtgärder som nämns för kommunal tillsyn kan dock inte påverka det faktumet att det många gånger rör sig om diffusa utsläpp som inte kan kopplas till en förorenande verksamhet. Det borde därför utredas om möjligheterna att från statligt håll skjuta till ytterligare medel.

3 SKRIVELSE 3(5) Samverkan mellan miljökontor och länsstyrelser SRMH anser att det skulle kunna ske en bättre samverkan mellan miljökontor och Länsstyrelsen avseende tillsyn av miljöfarliga verksamheter kopplat till uppföljningar av miljökvalitetsnormerna. Ett förslag är att Länsstyrelsen som har en regional samordningsroll bjuder in miljökontoren till ett mötesforum med inriktning på miljöfarliga verksamheter ett antal gånger per år. I forumet kan åtgärdskrav diskuteras, uppföljningar av miljökvalitetsnormerna mm. ÅTGÄRDSPROGRAM Ni vill att kontoret svarar på följande frågor: Framgår det vilka fysiska åtgärder i miljön som åtgärderna (styrmedlen) i åtgärdsprogrammet ska leda till? Åtgärdsprogrammet är tydligare skrivet denna gången i jämförelse med 2009 dock är åtgärdskraven översiktligt skrivna. Framgår det vem/vilka som behöver genomföra åtgärderna för att följa Det framgår enligt tabellerna Åtgärder mot betydande påverkan per miljöproblem samt sammanfattningarna av åtgärderna. Framgår det vad som behöver göras för att följa Det framgår att det för lokal tillsynsmyndighet ska utföras tillsyn enligt åtgärdsprogrammet. Problemet med att försöka tillämpa miljökvalitetsnormerna i tillsynen av enskilda verksamheter är att det faktiska läget oftast avser diffusa utsläpp som inte kan härledas till en verksamhet. Tillsyn av miljöfarliga verksamheter är en väsentlig och viktig del för att kunna uppnå miljömålen. Den utförs inom ramarna för lagstiftningen. För att nå ännu längre med tillsyn krävs en mer skärpt lagstiftning som kan appliceras på enskilda verksamheter. Problemet är dock många gånger att utsläppen som påverkar miljökvalitetsnormerna är diffusa och inte kan kopplas till enskilda verksamheter. Framgår det hur åtgärderna ska göras för att följa Det framgår översiktligt vilken myndighet som har ansvaret, se dock tidigare kommentarer om skärpt lagstiftning och nationella riktlinjer. Framgår det var åtgärderna ska genomföras för att följa I något enstaka fall, men många gånger anges flertalet kommuner som ansvariga för vattenförekomster vilket skulle behöva analyseras mer detaljerat för att konkretisera var de mest betydelsefulla insatserna bör sättas in.

4 SKRIVELSE 4(5) I Åtgärdsprogram för Stockholms inre skärgårds och Igelbäcken, Edsviken och Brunnsvikens åtgärdsområden anges i tabell 10 avseende Rönningesjön att betydande potentiell påverkanskälla är förorenad mark/gammal industrimark. Det anges även att det är ett okänt antal C- och U-verksamheter. SRMH bedriver återkommande tillsyn inom området vid Rönningesjön och för register över de miljöfarliga verksamheterna. Kommentaren att det finns okänt antal C- och U-verksamheter ställer sig SRMH mycket frågande till. Framgår det när åtgärderna ska genomföras för att följa I tabellerna anges vilket år åtgärder ska vara vidtagna. För att lyckas med att uppnå miljökvalitetsnormerna är tiden för att ta fram skärpt lagstiftning och nationell vägledning samt utföra åtgärder mycket snäv. Saknas det åtgärder, och i så fall vilka är det och vilken myndighet behöver genomföra dem? Det behövs tydligare underlag för att kunna arbeta fram åtgärdsprogram på lokal nivå. Tillsyn anges översiktligt inom alla områden som en lösning. Det behöver brytas ned på en mer detaljerad nivå i lokala åtgärdsprogram genom samarbete på lokal och regional nivå. Framgår det vilka de samhällsekonomiska konsekvenserna är av styrmedlen? Det framgår, men är översiktligt skrivet. Framgår det vilka viktiga aktiviteter som behöver genomföras för att åtgärdsprogrammet i sin tur ska genomföras och av vem dessa behöver genomföras? Det framgår, men se även svar på tidigare frågor. Saknas det aktiviteter för att åtgärdsprogrammet ska kunna genomföras, och i så fall vilka är det och vilken myndighet behöver genomföra dem? Som tidigare har nämnts saknas det nationella vägledningar inom flera områden och dessutom krävs skärpningar av lagstiftningen för att kunna ta tillsynen till nästa nivå. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Beskriver miljökonsekvensbeskrivningen miljökonsekvenserna på ett ändamålsenligt sätt? Finns det något du anser behöver kompletteras, och i så fall vad och varför? Det är översiktliga bedömningar som utförs av de olika intresseområdena vilket skulle kunna fördjupas med ytterligare analyser.

5 SKRIVELSE 5(5) FÖRVALTNINGSPLANEN Ger förvaltningsplanen, åtgärdsprogrammet (inklusive bilagor) och VISS dig den information du behöver för ditt arbete? Vad borde kompletteras? Förvaltningsplanen är översiktligt skriven och ger en bra sammanfattning av problematiken. Den beskriver dock ett stort geografiskt område vilket medför att den lokala detaljnivån inte inryms i dokumentet. Förvaltningsplanen ger en överblick. Sammanfattar förvaltningsplanen vattenförvaltningsarbetet på ett bra sätt? Vad kan förbättras? Förvaltningsplanen fyller sin funktion som ett översiktligt dokument. För att kunna användas som ett underlag för bättre samarbeten behöver åtgärdsområdena beskrivas mer konkret. Framgår det hur miljökvalitetsnormerna för vatten är satta? Det behövs mer beskrivande text. Texterna är enhetligt skrivna och är inte specifika med utgångspunkt för varje enskild vattenförekomst. Lena Ahlgren miljö-och hälsoskyddskontor