Bilaga 1:33 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Transkript

1 Bilaga 1:33 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt Sammanställning av förslag till för åtgärdsområdet Södra Gästriklands utsjövatten Detta är en sammanställning av de som föreslås för åtgärdsområdet Södra Gästriklands utsjövatten och berör Gävle, Älvkarleby och Tierps kommun samt Gävleborgs och Uppsala län. I åtgärdsområdet finns endast en ytvattenvattenförekomst, Gävlebuktens utsjövatten (SE ). Den ekologiska statusen bedöms till måttlig och den uppnår ej god kemisk status. Åtgärdsområdets miljöproblem är övergödning och miljögifter. De främsta påverkanskällorna är utsjöpåverkan och atmosfärisk deposition, vilka dock är svåra att åtgärda regionalt. Övriga påverkanskällor är skogsbruk och enskilda avlopp och de föreslagna na är ekologiskt funktionella kantzoner, åtgärdande av enskilda avlopp samt kunskapsspridande aktiviteter. Försurning och fysiska förändringar bedöms inte för kustvatten. Utifrån tillgängliga dataunderlag beskrivs aktuella miljöproblem med betydande påverkan och med åtgärdsförslag. Om miljösituationen ändras eller om kompletterande undersökningar genomförs och ny data blir tillgänglig, kan åtgärdsbehovet förändras. De som föreslås bedöms vara nödvändiga att genomföra för att miljökvalitetsnormerna skall kunna följas. I flera fall behöver åtgärden föregås av en fördjupad åtgärdsutredning. Kostnaderna som redovisas för de olika na kan ställas i relation till en beräkning av värdet av ytvattnet inom åtgärdsområdet. De funktioner som är värdefulla och som ekosystemen möjliggör utgörs av bland annat fiske, turism och vattenkraft. I en studie av TEEB ( anges värdet för ekosystemsfunktionerna för kusten vara cirka dollar per hektar och år. Översatt till åtgärdsområdet Södra Gästriklands utsjövatten med en sammanlagd vattenförekomstyta på cirka hektar och ett lågt antaget värde på kr per hektar och år blir ekosystemvärdet av ytvattnet inom åtgärdsområdet cirka 366 miljoner kronor per år. För övrig information per vattenförekomst i åtgärdsområdet hänvisas till VISS, (Södra Gästrikslands.

2 Bild 1: Kartan visar Södra Gästriklands utsjövattens markanvändning samt geografisk placering i Bottenhavets vattendistrikt.

3 Övergödning och syrefattiga förhållanden Åtgärdsområdet innefattar en ytvattenvattenförekomst och den har problem med övergödning. De huvudsakliga påverkanskällorna är enligt SMHI:s modellering skogsbruk, atmosfärisk deposition och utsjöpåverkan. Vattenförekomsten behöver åtgärdas för att miljökvalitetsnormen ska följas. För Gävlebuktens utsjövatten (SE ) krävs en förbättring av klorofyll a med 0,3 EK-värde. en förbättring av ljusförhållanden med 0,34 EK-värde. en förbättring av BQI bottenfaunaindexet med 5,3 %. EK-värdet är den ekologiska kvoten mellan uppmätta värden och ett referensvärde som är beräknat för att motsvara värden i ett opåverkat område. BQI är ett index som utgår från artsammansättning och förekomst av bottenlevande djur för att uppskatta påverkan av bland annat övergödning. Utsjöpåverkan, eller för att förhindra utsjöpåverkan, beskrivs inte i VISS. Att minska utsjöpåverkan tar lång tid och kräver internationella som de som föreslås i Baltic Sea Action Plan (BSAP). Eftersom även atmosfärisk deposition kräver internationella så återfinns inga mot atmosfärisk deposition i nedanstående sammanställning. Den modellering som används för att räkna ut betydande påverkanskällor visar att påverkan från enskilda avlopp förhållandevis liten (1 % av fosfor) och därför pekas inte heller enskilda avlopp ut som en påverkanskälla i VISS. Vattenmyndigheten har å andra sidan räknat fram för enskilda avlopp och resultatet från den beräkningen finns i sammanställningen nedan. Åtgärdsförslag Tabell 1: Sammanställning av påverkan och föreslagna s effekt i åtgärdsområdet. Påverkan Åtgärd Storlek [antal, area] Skattad effekt Antal förbättrade vattenförekomster* Kostnad (kr/år eller kr totalt) Övrig information 2.5 Diffusa källor Enskilda avlopp Diffusa källor - Skogsbruk Åtgärdande av EA till normal skyddsnivå Ekologiskt funktionella kantzoner Kunskapsspridande, utbildning, rådgivning och information. 1,4 kg fosfor/år *Antal vattenförekomster där den föreslagna åtgärden ger effekt kr totalt

4 Miljögifter i yt- och grundvatten Vattenförekomsten bedöms vara påverkad av miljögifter men få mätningar av miljögifter är gjorda i åtgärdsområdet. Det finns dock kännedom om att zink och kvicksilver överskrider gränsvärdet. Den största påverkanskällan är atomsfärisk deposition vilket i sig inte kan åtgärdas regionalt. Det kvicksilver som kommer från atmosfärisk deposition lagras dock i marken och urlakas till exempel vid körskador i skogsmark. Därför föreslås na för skogsbruket. För att följa miljökvalitetsnormen i Gävlebuktens utsjövatten behöver även halten zink i sediment minska i vattenförekomsten. I EG:s ramdirektiv för vatten (2008/105/EG) anges gränsvärdet för kvicksilver, det vill säga den högsta tillåtna halten kvicksilver i biota till 20 mikrogram per kilogram (ug/kg). I Sverige överstiger kvicksilver gränsvärdet i praktiskt taget alla ytvattenförekomster; sjöar, vattendrag och kustvatten. Den främsta anledningen till att kvicksilverhalterna i vattnet är för höga är långvarigt internationella luftnedfall. Trots Sveriges insatser för att minska utsläppen av kvicksilver kan vi inte förvänta oss några förändringar inom en snar framtid. Kvicksilvret har lagrats in i omgivande mark och läcker nu kontinuerligt till ytvattnet och ackumuleras i fiskar. Vid markanvändning bör som hindrar ökat kvicksilverläckage från omgivande mark vidtas. Åtgärdsförslag Tabell 2: Sammanställning av påverkan och föreslagna s effekt i åtgärdsområdet. Påverkan Åtgärd Storlek [antal, area] Skattad effekt Antal förbättrade vattenförekomster* Kostnad (kr eller kr/år) Övrig information Diffusa källor Atmosfärisk deposition 2. Diffusa källor Information skogsbruk Utsläppsreduktion miljögifter *Antal vattenförekomster där den föreslagna åtgärden ger effekt. Åtgärd föregås av källfördelningsanalys Sammanställning av de enligt Åtgärdsprogram som behövs i Södra Gästriklands utsjövattens åtgärdsområde I tabellerna som följer beskrivs kopplingen mellan Åtgärdsprogrammets (här kallade direkta eller indirekta ) och de konkreta som enligt det nuvarande kunskapsunderlaget föreslås i åtgärdsområdet.

5 Tabell 3 visar vilka direkta som behöver vidtas av kommuner och myndigheter på lokal och regional nivå för att se till att de relevanta konkreta na som har föreslagits ovan genomförs. Med direkta menar vi sådana som direkt påverkar verksamhetsutövare eller andra aktörer att vidta förbättrings. Det kan till exempel röra sig om tillsyn, prövningar eller omprövningar av tillstånd och inrättande av vattenskyddsområden. Även som utbildning, rådgivning och information kan vara direkta styrmedels som finns med i tabellen. I tabell 4 redovisas sedan direkta som nationella myndigheter behöver vidta och som kan få betydelse för genomförandet av konkreta i åtgärdsområdet. Det kan här röra sig om nya eller utvecklade föreskrifter eller andra generella styrmedel, vägledningar och nationella riktlinjer eller andra typer av rådgivning och information på nationell nivå. För flera av de miljöproblem som har identifierats i åtgärdsområdet finns det fortfarande osäkerheter om både omfattningen av problemet och behovet av konkreta förbättrings. Det har därför föreslagits att det i första hand ska genomföras verifieringar av vattnets status och/eller utredningar av åtgärdsbehovet. I tabellerna nedan har kopplade till den typen av miljöproblem inte redovisats, eftersom det konkreta åtgärdsbehovet fortfarande är osäkert. I takt med att kunskapsunderlaget förbättras kommer åtgärdsområdessammanställningen att uppdateras med ny information om åtgärdsbehov och förslag på konkreta. I samband med det kommer också tabellerna nedan att kompletteras med information om vilka som behöver vidtas för att åstadkomma de nya föreslagna na. Åtgärdsprogram Bottenhavets vattendistrikt innehåller också ett stort antal som vägledningar, metodutveckling, utarbetande av planer, kunskapsuppbyggnad och liknande, som syftar till att skapa bättre förutsättningar för att genomföra direkta men som inte i sig leder till att konkreta genomförs. Sådana kallar vi indirekta. Målsättningen är att det i tabellerna ska redovisas vilka indirekta i Åtgärdsprogrammet som kan kopplas till respektive direkt åtgärd. Detta har vi dock inte hunnit göra ännu, och den kolumnen i tabellerna nedan är därför fortfarande tom. I takt med att åtgärdsområdessammanställningarna uppdateras, kommer den informationen också att läggas in i tabellerna. Tabell 3: Direkta på lokal och regional nivå Direkta på lokal och regional nivå Ansvarig Exempel på konkreta Övergödning Kommunerna, åtgärd 3 Berörd kommun Krav på enskilda avlopp Tillsyn och prövning Länsstyrelserna, åtgärd 5a Berörd länsstyrelse Åtgärder för minskade Rådgivning växtnäringsförluster t.ex., skyddszoner och obrukade kantzoner Kopplade indirekta, åtgärd 1a Tillsyn, åtgärd 1 a och 4b-c Rådgivning och utbildning Ekologiskt funktionella kantzoner, övrig miljöhänsyn i skogsbruket Åtgärder för ökad miljöhänsyn

6 Miljögifter i yt- och grundvatten, åtgärd 6c Kontroll, åtgärd 8 Vägledning Ökad miljöhänsyn vid diknings Minskat läckage av kvicksilver vid skogsbruk Tabell 4: Direkta på nationell nivå Direkta på nationell Ansvarig nivå Övergödning Havs- och Havs- och vattenmyndigheten, åtgärd 1a vattenmyndigheten Utveckla styrmedel Exempel på konkreta Minskade kväve- och fosforutsläpp från enskilda avlopp Kopplade indirekta, åtgärd 6a Riktlinjer Miljögifter i yt- och grundvatten, åtgärd 6a Riktlinjer Förbättrad miljöhänsyn vid markavvattning, skyddsdikning och dikesrensningar Förbättrad miljöhänsyn vid markavvattning, skyddsdikning och dikesrensningar