Förstudie för regional vattenplanering på Gotland Sammanställning med rekommendationer

Transkript

1 Förstudie för regional vattenplanering på Gotland Sammanställning med rekommendationer

2 Denna sammanställning bygger på resultat av möten, synpunkter inkomna via epost, samt den projektutvärdering som är gjord av en utomstående konsult. Sammanfattning Hela vattenfrågan har stor bäring på tillväxt, planering, hållbart lantbruk och en livskraftig landsbygd. (En deltagare i förstudien) Länsstyrelsen och Region Gotland har drivit Förstudie för Regional vattenplanering i samarbete med en grupp aktörer från näringsliv, ideell sektor och offentlig förvaltning. Fyra tematräffar har hållits där syftet har varit att höja den gemensamma kunskapen om vatten och att diskutera vilka frågor som är de avgörande för framtida regional vattenplanering. Bland de prioriterade frågorna finns tillgång på vatten, skydd av vatten, samarbeten, balans mellan produktion och bevarande, samt kretsloppslösningar för avloppshanteringen. Samverkan i den blandade aktörsgruppen har varit uppskattad, deltagarna menar att mycket är vunnet bara genom att olika perspektiv inom vattenområdet möts och diskuterar framtidsfrågor på ett konstruktivt sätt. Förstudien har skapat en grund för att gå djupare in i de mest angelägna vattenfrågorna för Gotlands framtid. Varaktiga samverkansformer önskas av deltagarna, vilket kräver samordning och därmed att tid och resurser avsätts. Bakgrund I nära samarbete med Region Gotland har Länsstyrelsen under perioden oktober 2012 till mars 2013 drivit Förstudie för Regional vattenplanering. Uppdraget kom från Havs- och vattenmyndigheten, HaV, och innebar att man skulle undersöka möjligheterna för och behovet av att arbeta med samverkansbaserad vattenplanering med helhetsperspektiv. Gotland skulle, som pilotlän i landet, hitta former för en regional modell med mål att skapa en långsiktig regional landskapsstrategi för god vattenplanering. Bakgrunden var att HaV, på uppdrag av regeringen, har tagit fram en strategi för hur man ska kunna uppnå de svenska miljökvalitetsmålen genom en sammanhållen vattenpolitik. Ansvaret för vattenfrågor är idag uppdelat mellan olika departement, samt nationella, regionala och lokala myndigheter, med olika direktiv och förordningar att leva upp till. Vattenfrågorna kan bara få en hållbar förvaltning genom att de integreras i andra politikområden för att samordna resurser inom det vattenrelaterade miljöarbetet. Läs mer i Underlag inför en sammanhållen vattenpolitik 1. Också på gotländsk nivå finns en efterfrågan 1 1

3 på ökad samordning för att effektivisera arbetet med åtgärder och andra processer. Det finns mycket kunskap och det pågår mycket arbete, men olika aktörer har inte alltid insyn i varandras arbete och arbetet för Gotlands vatten skulle kunna effektiviseras genom samordning och en bättre helhetsbild. Genomförande Förstudiens syfte var att undersöka behov och möjligheter för att arbeta med långsiktig landskapsstrategisk vattenplanering där länets resurser samordnas för att bättre förvalta Gotlands vatten. Samverkan och helhetsperspektiv var viktiga komponenter, varför en grupp aktörer från olika sektorer och med olika perspektiv på vatten bjöds in att delta i fyra tematiska träffar 2. I den första träffen undersöktes vilka vattenfrågor som är viktiga att diskutera vidare och låg till grund för utformningen av de tre tematräffarna. Dessa seminarier utgick från indelningen blått, grönt och grått vatten där blått innebär det livsuppehållande vattnet, det gröna står för bland annat biologisk mångfald och jord- och skogsbruk, och det grå behandlar vattnet som recipient för till exempel avlopp och miljögifter. Upplägget av seminarierna var en blandning av föreläsningar, diskussioner i mindre grupper och i helgrupp. Olika mötesverktyg för att möjliggöra aktivt deltagande användes, såsom värderingsövningar och rundor med talboll. I den första träffen kom deltagarna också överrens om gemensamma förhållningsregler. Träffarnas mål var att öka kunskapen om olika vattenfrågor, att gemensamt identifiera problemområden och att diskutera framtida behov och prioriteringar. Förutom de fyra tematräffarna har fyra analyser av åtgärdsarbete genomförts av tjänstemän på Region Gotland och Länsstyrelsen. De behandlar vattenskyddsområden, anläggande och restaurering av våtmarker, åtgärdande av enskilda avlopp, samt analys av åtgärder inom ramen för vattenförvaltning 3. Analyserna beskriver framgångsfaktorer och problem för pågående åtgärdsarbete och kan användas vid planering av mycket vattenrelaterat åtgärdsarbete. Därutöver har en nulägesbeskrivning ställts samman för att visa på tillgänglig fakta om vatten på Gotland. Projektet har utvärderats av en utomstående konsult. 2 Deltagande organisationer: Miljö- och hälsoskyddnämnden, Tekniska nämnden, Region Gotlands teknikförvaltning och samhällsbyggnadsförvaltning, Högskolan på Gotland, Naturskyddsföreningen, Hushållningssällskapet, Destination Gotland, Skogsstyrelsen, Sportfiskarna, Gotlands vattenråd, Mästemyrs vattenavledningsföretag, Cementa, LRF, Fiskeområde Gotland, Forum Östersjön, Länsstyrelsen. 3 Implementeringen av EU:s vattendirektiv i Sverige. 2

4 Prioriterade vattenfrågor Många frågor har lyfts under de fyra seminarierna och behovet av helhetssyn har nämnts återkommande. Det finns dock några vattenfrågor som betonats mer än andra av de medverkande aktörerna. Dessa frågor är mycket angelägna för Gotlands framtid och bör finnas med i arbetet för en regional vattenplan. Här följer en sammanställning av frågorna indelade på samma sätt som förstudiens seminarier: Blått vatten - Tillgång på vatten: kvalitet och kvantitet - Samarbeten: Planera och avsätta resurser för samarbeten för att hitta gemensamma lösningar - Skydd av vatten: Vikten av att arbetet med vattenskyddsområden prioriteras, genom samverkan, lagstiftning och ekonomiska överenskommelser - Öka kunskap och sprida information - Åtgärda negativ påverkan på vatten inklusive avlopp Grönt vatten - Avvägningar för att säkerställa god vattenhushållning inom de areella näringarna, för ett livskraftigt och lönsamt jordbruk - Restaurering av våtmarker för biologisk mångfald och rening av vattnet - Restaurering av vattendrag och skonsammare underhåll, för högre biologisk mångfald - Minskad övergödning av Östersjön Grått vatten - Kretslopp inom avloppshantering: Kretsloppslösningar som standard vi nybyggnation, att återföra restprodukter från reningsverk och att samarbeta med lantbruket - Dagvattenhantering i framtiden: Att se över hantering av dagvatten som resurs, att minska belastning på nuvarande VA och att minska föroreningar i dagvatten Analyser av åtgärdsarbete Åtgärder inom ramen för vattenförvaltning Generellt sett behöver tillsynsarbetet förbättras på Länsstyrelsen och Regionen. Detta sammanfaller delvis med resursbrist för bägge parter. Kretsloppstänket måste öka över lag. Det är idag svårt att hitta finansiering för vattenåtgärder samtidigt som det juridiska regelverket är komplicerat. Vattenskyddsområden Det är viktigt att koppla inrättandet av vattenskyddsområden (vso) till den översiktliga planeringen och att tydligt definiera syftet med skyddsområdet. Dialogen med allmänhet och 3

5 berörda aktörer är avgörande är också en avgörande framgångsfaktor. Bildandet av vso är resurs- och tidskrävande och ersättningsfrågorna inte alltid enkla att lösa. Anläggande och restaurering av våtmarker Landsbygdsprogrammet är den huvudsakliga formen för finansiering av våtmarker. Samarbete med Sportfiskarna och uppsökande verksamhet är framgångsfaktorer för arbetets hastighet och LOVAmedlen har bidragit till flera objekt. Möjlighet att anlägga våtmarker för bevattningsändamål skulle underlätta ytterligare, liksom ett enklare regelverk för vattenverksamhet. Åtgärdande av enskilda avlopp Klart Vatten Region Gotland har prioriterat det omfattande projektet med att gå igenom avloppen på Gotland. Bland annat behövs tillräckligt med personal som kan informera och motivera fastighetsägare att åtgärda avloppet och för handläggning av tillståndsärenden. Fastighetsägare är ofta engagerade och det är positivt att fastighetsägarna ges ett eget inflytande i arbetet. Med frivillighetsprincipen är mycket vunnet. Prioriterade processfrågor Upplägget för tematräffarna med kunskapsförmedling blandat med diskussioner har varit en styrka. Deltagarna har uttryckt att det är viktigt att skapa en gemensam kunskapsbas för att komma vidare, vilket har möjliggjorts både genom föreläsningar och i diskussioner där man lärt av och med varandra. Arbetsformen har bidragit till att skapa engagemang. Vikten av god samverkan är det som betonas allra mest i den utvärdering som är gjord. Samverkan i den blandade aktörsgruppen har varit uppskattad, man menar att mycket är vunnet bara genom att olika intressen och perspektiv inom vattenområdet möts och diskuterar framtidsfrågor på ett konstruktivt sätt. Att en så bred grupp med företrädare för näringsliv, ideell sektor och offentlig förvaltning samlas är ovanligt idag. När det inträffar föds idéer för nya lösningar, samarbeten och visioner för framtiden. Nätverket är värdefullt och många deltagare önskar att det hålls vid liv och fungerar som forum för vidare diskussion. Vi behöver mötas och mötas och mötas och tillsammans få en gemensam bild av hur vi ska uppnå alla uppsatta mål. (En deltagare i aktörsgruppen) Utvärderingen visar också att många också uppskattar att Region Gotland och Länsstyrelsen har samarbetat kring övergripande vattenfrågor i förstudien och menar att det är en nödvändighet för att skapa hållbar vattenplanering på Gotland. Majoriteten av deltagarna tycker att det nu är dags att ta hand om alla idéer och skrida till handling, att vi nu kan fördjupa oss, bli konkreta och ge oss in i de mest angelägna vattenfrågorna för att lösa dem. Nu har vi bäddat för verkstad, som en deltagare uttryckte 4

6 sig. Förstudien har skapat en värdefull plattform och nu finns en grund för ett fortsatt samverkansbaserat arbetssätt kring de mest angelägna vattenfrågorna. Det finns en stor önskan att fördjupa diskussionerna och arbeta vidare med problemlösningar, och att det då är viktigt att involvera besöksnäring och fler aktörer inom det gotländska näringslivet. Samordning krävs för fortsatt samverkansarbete med brett perspektiv. Det har varit mycket värdefullt att ha politiker i gruppen, det är en nödvändighet för att komma framåt; Bra att politiker är med, men byggnadsnämnden saknas. För ytterligare reflektioner kring processen, se projektutvärderingen (Lisen Kebbe, mars 2013). Framtida behov och rekommendationer I förstudien var syftet att undersöka behovet av ett samverkansbaserat och processorienterat arbetssätt kring en regional vattenplan, och slutsatsen är att JA, ett sådant behov finns. För att vi på Gotland ska kunna förvalta vårt vatten på ett hållbart sätt krävs att vi samarbetar för att öka det gemensamma kunskapsläget, samordna resurser och processer, samt gemensamt prioritera åtgärder för bättre vatten. Aktörsgruppen som deltagit i förstudiens tematräffar har uttryckt framförallt tre önskemål inför framtiden: 1. Fortsatt samverkan mellan Gotlands vattenaktörer. 2. Fördjupning i några av de prioriterade vattenfrågorna. Konkret och lösningsinriktat arbete i samverkan. 3. Politiskt initiativtagande och deltagande, samt politisk prioritering är en förutsättning för fortsatt arbete. Och, samverkan tar tid och resurser och lönar sig på lång sikt genom effektivitet i hanteringen av Gotlands vattenfrågor. Varaktiga samverkansformer skulle innebära en god möjlighet för framtida arbete med regional vattenplanering. Det finns hopp om att ett prestigelöst och gränslöst samarbete kan komma till stånd. (En deltagare i aktörsgruppen) Vad händer nu? Under 2013 skrivs en ansökan till Havs- och vattenmyndigheten om medel för flerårigt arbete med regional vattenplanering. Under 2013 träffas förstudie-nätverket i några seminarier, bland annat en vattendialog som planeras till hösten. Huvudansvaret för dessa 5

7 aktiviteter ligger på Länsstyrelsen i samarbete med Region Gotland, och alla i nätverket kan bjuda in till seminarier och andra aktiviteter Ansökan till Havs- och vattenmyndigheten om flerårigt projekt för att jobba med en långsiktig vattenplan. Region Gotland och Länsstyrelsen söker projektmedel gemensamt. - Vattendialog, en dag för samverkan och kunskapsförmedling anordnas av Region Gotland och Länsstyrelsen i höst. Öppen för allmänheten. - Nyhetsbrev några gånger under året med vad som är på gång inom vattenområdet på Gotland. Alla aktörer i förstudien kan bidra med aktuella händelser, seminarier etc och Länsstyrelsen sammanställer och skickar ut. - Inom ramen för klimatanpassningsarbetet (som är ett Länsstyrelseuppdrag) anordnas ett seminarium med koppling till vatten. - Pengar kan sökas för mindre projekt som sedan kan vara underlag i fortsatt arbete med vattenplan. - Handlingslista, på gång under året för att synliggöra verkstaden. - Ev. fältbesök vid genomförda åtgärder, tex våtmarker, planerade och befintliga vattenskyddsområden och avloppsdammar som även kan nyttjas för bevattningsändamål. Alla i nätverket kan ta initiativ till en sådan utflykt och Länsstyrelsen kan samordna när det ligger inom dess verksamhetsområden och framåt - Förhoppningsvis inleds ett flerårigt arbete med regional vattenplanering, där vi utgår från de prioriterade frågor som kommit fram i förstudien. Sammanställt av projektledare Sofia Scholler