DETTA HAR HÄNT ÅR 2017 REDOVISNING AV SAMVERKAN I NORRA ÖSTERSJÖNS VATTENDISTRIKT

Transkript

1 DETTA HAR HÄNT ÅR 2017 REDOVISNING AV SAMVERKAN I NORRA ÖSTERSJÖNS VATTENDISTRIKT

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning...3 Vad har hänt Välbesökt informationsdag vid Bornsjön...5 Vattenplanering och miljökvalitetsnormer Fortsatt utveckling av samverkan i distriktet...7 Redovisning av samverkan i Norra Östersjöns vattendistrikt 2017 Diarienummer Utgiven av Länsstyrelsen Västmanlands län Ansvarig avd/enhet Vattenmyndighetens kansli Författare Norra Östersjöns vattendistrikt Omslagsfoto/fotograf Per Nilsson Layout Sabina Caspari Upplaga Upplagan finns enbart tillgänglig digital på

3 INLEDNING Samverkan är en central del av vattenförvaltningsarbetet. En väl fungerande samverkan förväntas leda till bred förankring av alla förslag som tas fram inom vattenförvaltningen. God samverkan leder till acceptans för beslut som fattas och i förlängningen att åtgärder genomförs och att miljökvalitetsnormer följs. I denna broschyr redovisar vi en del av det samverkansarbete som har bedrivits inom ramen för vattenförvaltningen i Norra Östersjöns vattendistrikt under De fem vattenmyndigheterna samverkar mycket tillsammans när det handlar om centrala myndigheter och nationella bransch- eller intresseorganisationer. Samverkan med regionala och lokala aktörer hanteras framförallt inom vattendistriktet. Här har Vattenmyndigheten och länsstyrelserna ett viktigt gemensamt ansvar. Under nuvarande förvaltningscykel satsar vi mycket på att utveckla samverkan med kommunerna, som har en central roll i vattenförvaltningen. I Norra Östersjöns vattendistrikt drivs två stora projekt vilka är viktiga plattformar för denna samverkan: Mälaren en sjö för miljoner och LIFE IP Rich Waters. Ett 30-tal av distriktets cirka 70 kommuner ingår som partner i något eller båda dessa projekt. Ännu fler kommuner deltar i seminarier och workshops som anordnas inom ramen för projekten. De senaste åren har Vattenmyndigheten satsat på att utveckla en referensgrupp för kommuner inom vattendistriktet. Det har sedan 2006 funnits en referensgrupp med inriktning på vatten- och avloppsfrågor. Denna har nu breddats till att omfatta alla berörda delar av kommunernas verksamhet. Gruppen träffas ett par gånger per år och i dagsläget kallas representanter från drygt 10 kommuner till mötena. I vårt vattendistrikt finns flera aktörer och organisationer för samverkan på avrinningsområdesnivå. Formerna för dessa samarbeten varierar, både med avseende på hur arbetet är organiserat och när gäller storleken på de geografiska områden som samverkan omfattar. 3

4 VAD HAR HÄNT 2017 Länsstyrelserna har under det gångna året satsat på att nå ut till politiker och tjänstemän på kommunerna i distriktet. Nedan presenteras ett urval av informations- och samverkansaktiviteter under året. Dalarnas län Kemikalieutbildning för länets miljöskyddshandläggare Utbildning för länets kommuner om vattenförvaltning, med fokus på miljögifter Inspirationsdag om åtgärdsprogrammet för vatten för länets politiker Stockholms län Seminarier om miljökvalitetsnormer för vatten, riktat till kommuner och konsulter Seminarium om vattenförsörjningsplan Workshop om kommunal vattenplanering inom projektet Rich Waters Södermanlands län Besök hos kommunstyrelser inom länet för att informera om nya åtgärdsprogrammet Medverkan på tillsynsvägledningsträffar (små avlopp samt miljötillsyn jordbruk) Uppsala län Workshop om miljökvalitetsnormer för vatten inom tillsyn och planering Utbildning i vattenförvaltningens underlag för kommuner i Uppsala län Vattenverkstad med kommuner inom Uppsala län Västmanlands län Deltagande i tillsynsvägledningsträffar om miljötillsyn i jordbruket Deltagande i workshop om miljökvalitetsnormer för vatten (Västerås stad arrangör) Örebro län Politikerträffar med tema vattenförvaltning och miljökvalitetsnormer för vatten Samverkan kring åtgärder med kommuner inom länet Plan- och byggforum, seminarium om miljökvalitetsnormer för vatten

5 VÄLBESÖKT DEMONSTRATIONSDAG VID BORNSJÖN Med rubriken Demonstrationsdag vid Bornsjön anordnade Vattenmyndigheten en heldag i fält strax utanför Södertälje den 7 september. De trettiotal personer som tagit sig till försöksanläggningen Project Born var främst tjänstemän från länsstyrelserna inom Norra Östersjöns vattendistrikt involverade i landsbygdsprogrammets rådgivning kopplad till Greppa Näringen och LOVA. Men även ett antal utvalda rådgivande konsulter, nyckelpersoner från regeringskansliet, nationella myndigheter, intresseorganisationer och representanter från övriga vattendistrikt i landet fanns på plats. Förmiddagen inleddes med information om Project Born och visning av försöksanläggningen. Lars Wadmark från Nordkalk berättade om projektet och informerade om hur bidraget till strukturkalkning via LOVA och landsbygdsprogrammet fungerar för lantbrukarna. Han beskrev arbetet att utifrån statusklassning för fosfor stegvis ta fram åtgärdsbehov, kostnadseffektiva åtgärder och miljökvalitetsnormer. Förmiddagen avslutades av Dennis Wiström från Västerviks kommun som berättade om det framgångsrika åtgärdsarbetet för att minska fosforbelastningen på Gamlebyviken. Han kunde redovisa positiva resultat för både lantbrukarnas ekonomi genom ökade skördar och för miljön genom signifikant minskad fosfortransport i vattendrag och ett klarare vatten. Eftermiddagen ägnades åt visning av ett antal fosforåtgärder i fält. Dels vid informationsutställningen för projekt Born och dels vid den anlagda fosfordammen där Pia Geranmayeh, som anlagt dammen i ett forskningsprojekt på SLU, stod för visningen. Mikael Gyllström, från Vattenmyndigheten presenterade vattenmyndigheternas rapport med underlag till jordbruksåtgärderna i åtgärdsprogrammet

6 VATTENPLANERING OCH MILJÖKVALITETSNORMER Befolkningstillväxten är hög i flera av distriktets kommuner och det finns ett stort behov att bygga nya bostäder. Vid all exploatering är det viktigt att ta hänsyn till vattenförsörjning, omhändertagande av avlopps- och dagvatten samt fysisk påverkan på vattenmiljöerna. I sitt planarbete ska kommunerna väga in miljökvalitetsnormerna för vatten och det är viktigt att vattenfrågorna kommer in tidigt i processen. Detta är en stor utmaning och länsstyrelserna behöver stötta kommunernas arbete genom att ge vägledning och bistå med underlag. Under 2017 har länsstyrelserna i Norra Östersjöns vattendistrikt ordnat flera workshops med inriktning mot miljökvalitetsnormer för vatten och hur de ska vägas in dels i kommunal planering, dels i prövning och tillsyn. Miljökvalitetsnormer för vatten i kommunal tillsyn, prövning och planering Länsstyrelsen i Uppsala län ordnade under 2017 en workshop med tema Miljökvalitetsnormer för vatten i kommunal tillsyn, prövning och planering. Dagen inleddes med information om åtgärdsprogrammet för vatten och en övergripande genomgång av hur miljökvalitetsnormerna ska användas vid tillsyn, prövning och planarbete. Deltagarna fick också höra om hur Stockholms stad och Örebro kommun har arbetat med lokala åtgärdsprogram. Under eftermiddagen hölls två parallella sessioner, en om prövning och tillsyn och en om samhällsplanering. Sammanlagt deltog cirka 80 personer från sju olika kommuner. Vad är kommunal vattenplanering? Kommunerna har ansvar för åtta åtgärder enligt vattenmyndighetens åtgärdsprogram för vatten. Flera åtgärder berör vattenplanering. Vattenplanering innebär att planera för god hushållning, nyttjande och skydd av våra vattenresurser. I begreppet ryms också flera strategiska och praktiska verktyg med syfte att förbättra vattenkvaliteten, som planer för dricksvattenförsörjning, kommunala planer för dagvatten, vatten och avlopp och lokala åtgärdsprogram eller vattenplaner. Samtidigt ska kommunen tillämpa miljökvalitetsnormer för vatten i tillsyn, prövning och i samhällsplanering.

7 Erfarenhetsutbyte vattenplanering Över 80 personer från ett 30-tal kommuner i Norra Östersjöns vattendistrikt deltog den 7 december när Länsstyrelsen i Stockholms län bjöd in till ett heldagsseminarium. Fokus för dagen var hur man inom projektet Rich Waters kan stödja kommunerna i vattenplaneringen. Resultatet från seminariets diskussioner kommer att användas för att utforma och prioritera projektets insatser. Under dagen diskuterades bland annat behov av stöd i kommunal vattenplanering. Deltagarna fick också ta del av erfarenheter från vattenplaneringsprocesser i tre kommuner av olika storlek. Viktigt med politisk förankring Från Strängnäs berättade Gustav Björnstad om arbetet som ledde fram till den vattenplan, som blev färdig under hösten. Staffan Jansson och Susanna Hansen förklarade hur de lyckats föra upp vattenfrågorna på den kommunala agendan i Västerås. Lena Höglund, Mälarenergi, berättade om utmaningar och lösningar kring dagvattenplaneringen och de analyser som görs inom ramen för LIFE IP Rich Waters. Slutligen delade Juha Salonsaari och Gunnar Söderholm från Stockholms stad med sig av erfarenheter från vattenarbetet i en expansiv storstad. Samtliga framhöll vikten av engagerade förtroendevalda och politisk förankring för att lyckas, och nyttan med en helhetssyn på vattenfrågorna för en kommun. Många utmaningar Under eftermiddagens diskussioner fick kommunerna möjlighet att lyfta fram sina behov av utbildning, samverkan och vägledning inom vattenplanering. Många deltagare efterlyste fler goda exempel och mer erfarenhetsutbyte mellan kommunerna för att snabbare komma igång med arbetet och undvika kända fallgropar. Kommunerna diskuterade också utmaningar med finansiering av vattenarbetet, svårigheter att omsätta planer till fysiska åtgärder och oklarheter kring ansvarsfördelning inom och mellan kommuner. Det fanns även ett behov av mer stöd från länsstyrelserna och vattenmyndigheterna. FORTSATT UTVECKLING AV SAMVERKAN I DISTRIKTET Vattenmyndigheten och länsstyrelserna har satsat extra mycket på samverkan med kommunerna inom vattendistriktet under de senare åren. Flera etablerade plattformar för samverkan har skapats. Goda exempel på dessa är projekteten Mälaren en sjö för miljoner och LIFE IP Rich Waters. Viktigt är att vi fortsätter vara lyhörda och blir ännu bättre på att fånga upp våra kommuners behov och önskemål. På så sätt kan vi tillsammans öka delaktigheten och förbättra kunskapsutbytet mellan alla aktörer som berörs av vattenförvaltningen. 7

8