Beskrivning av partnerskapets syfte, innehåll, medverkande samt målgrupp

Transkript

1 Bilaga 2 Beskrivning av partnerskapets syfte, innehåll, medverkande samt målgrupp Partnerskapets syfte Syftet med samarbetet mellan Västarvet och Hushållningssällskapet är att främja tanken att kulturarvet ska vara som en resurs för ett utvecklat entreprenörskap på landsbygden. Syftet med det nära samarbetet mellan Hushållningssällskapet och Västarvet är att finna nya sätt att arbeta där museiorganisationen möter en organisation som arbetat med landsbygdsutveckling och hållbar utveckling. I spänningsfältet mellan den kunskap om odlingslandskap och historia som Västarvet besitter och Hushållningssällskapets kunskap om landsbygdens entreprenörskap, finns förutsättningar för nya arbetsformer till nytta både för kulturarvet och för entreprenörskapet. Västarvets ingång i samarbetet är kulturarvet Hushållningssällskapets ingång i samarbetet är landsbygdens entreprenörskap Den långsiktiga part som Västarvet utgör skapar en trygghet i det arbete som Hushållningssällskapet bedriver och har bedrivit. De båda organisationernas breda förankring och kunskap skapar nya sätt att tänka och nya arbetssätt. Tack vare det etablerade partnerskap som finns mellan Hushållningssällskapet och Västarvet arbetar Hushållningssällskapet numera med kulturarvsfrågor inom flera olika områden, bland annat småskalig livsmedelsförädling, bygdeutveckling, integration, växtodling och landsbygdsturism. Hushållningssällskapet vill arbeta med kulturarvet tvärvetenskapligt och framåtblickande. Västarvet och Hushållningssällskapet har samarbetat inom uppdraget odlingslandskapets kulturarv sedan Mycket av arbetet handlade till en början om kunskapsuppbyggnad och kunskapsförmedling både till lantbrukare och till skolbarn. I takt med att samhällets arbete med kulturarv förändrats har även uppdraget och samarbetet med åren kommit att handla om kulturarv kopplat till landsbygdsutveckling. Partnerskapets innehåll Det arbete som skall bedrivas skall syfta till att öka kunskapen om kulturarvet och hur det kan användas som en resurs i landsbygdsutvecklingen. I dagsläget samarbetar Västarvet och Hushållningssällskapet genom nätverksgruppen Kulturarv och Landsbygdsutveckling (KUL-gruppen) där parter från båda organisationerna tillsammans med Länsstyrelsen diskuterar verksamhet och utveckling kopplat till kulturarvsfrågor.

2 Under 2009 och 2010 arbetar de båda parterna med att stärka förläggargårdsägare i Sjuhärad genom träffar och kunskapsuppbyggnad kring deras gemensamma miljöer, historia och förutsättningar. I detta arbete medverkar även representanter från Hushållningssällskapets företagsrådgivare. Under våren 2010 arrangerar Hushållningssällskapet och Västarvet seminarier i samarbete med tre Leaderkontor i Västra Götaland. Seminarierna vänder sig till företagare på landsbygden som ser en potential i att använda kulturarvet i sin verksamhet. Hushållningssällskapet och Västarvet planerar i skrivandets stund på ett gemensamt projekt, en nationell ansökan till Jordbruksverket, om kulturarv och företagande som förhoppningsvis genererar medel till ett stort projekt kring kulturarv och landsbygdsutveckling med fokus på företagande och turism med kulturarv som grund. Vidare samverkar Västarvet och Hushållningssällskapet kring Åsnebyn med två fasta utställningar och i viss mån verksamhet. I det projekt som skall bedrivas inom det kulturpolitiskt motiverade uppdraget skall Västarvet bistå Hushållningssällskapet med kunskap inom ramen för det regionala uppdrag som Västarvet har. Hushållningssällskapet är en regionalt baserad kunskapsorganisation som finns i hela landet. I Västra Götaland finns det tre Hushållningssällskap varav Väst arbetar med kulturarvsfrågor och bedriver verksamhet i hela länet. Den fysiska miljö som verksamhet främst bedrivs på är Åsnebyn. Kulturreservatet Åsnebyn I arbetet med kulturreservatet Åsnebyn är ett tvärvetenskapligt synsätt grundläggande. Kulturarvet och kulturmiljön är basen som verksamheten vilar på samtidigt som det är viktigt att driva utvecklingen framåt. Ett exempel på hur kulturmiljön används på detta sätt är att integration ses som en viktig del i gårdens utveckling. I det arbete som Hushållningssällskapet bedriver för att få fler utrikesfödda att utbildas inom de gröna näringarna ses kulturarvet, historien och kulturmiljön som en viktig bit. llustrationen till höger visar de områden som man avser arbeta med inom kulturreservatet. Partnerskapets medverkande Hushållningssällskapet och Västarvet har ambitionen att fortsätta samverka och bedriver sin verksamhet tillsammans med andra parter, som Länsstyrelsen, kommunala museer, landsbygdsorganisationer, föreningar och företag. Effekten av samarbetet för de medverkande är många. För Hushållningssällskapet är satsningen på kulturarv på landsbygden inte bara att befästa något som varit utan lika mycket en fråga om att utveckla det som finns och att förädla detta till möjligheter. Samarbetet medför en ökad kunskap om kulturarvet vilket kan förmedlas till andra aktörer inom Hushållningssällskapets nätverk som arbetar med landsbygdsutveckling.

3 Det ger en ingång till vidare samverkan med organisationer, föreningar, privatpersoner och myndligheter som Hushållningssällskapet annars inte samverkar med. Kulturarvet ingår som en integrerad del i Hushållningssällskapets verksamhet. För Västarvet ger samverkan en bättre inblick och förankring i arbetet med landsbygdsutveckling. Det är också ett sätt att delta i projekt där medel kan förmeras och därmed också få ingångar som de annars inte får. För Västarvet har samarbetet ökat kunskapen om de areella näringarna och förståelsen för jordbrukets villkor. Det är också ett sätt att bli delaktig i de av landsbygdens nätverk vilka Hushållningssällskapet samarbetar med. För allmänheten ger detta partnerskap en möjlighet att tydligare koppla samman kulturlandskap och företagande. Det är också ett sätt att tydliggöra turismens koppling till kulturarv och kvalitet. Vad blir då effekterna för kulturarvet och för kulturarvssektorn? Det ger en ökad kunskap om landsbygdens kulturarv utifrån ett landsbygdsutvecklingsperspektiv. Det skapar också en bredare ansats och man når en bredare målgrupp. Hushållningssällskapet är en 200-årig organisation som verkat för landsbygden och utveckling, därmed är det också viktigt att arbeta med kulturarvsfrågor också. Att Hushållningssällskapet, som inte är en traditionell kulturarvsorganisation, arbetar med kulturarv kan ge en ökad förståelse för kulturarvet som en naturlig del/resurs i verksamheter bland lantbrukare och landsbygdsorganisationer. Partnerskapets målgrupp Målgrupperna är Skolungdomar, naturbruksgymnasier, universitetsutbildningar utrikesfödda med intresse av de gröna näringarna Lantbruksföretagare och landsbygdsföretagare med en bevarandevärd kulturmiljö Turismnäringen Allmänhet, i egenskap av turister Hushållningssällskapet Hushållningssällskapen är rikstäckande, regionalt baserade och fristående medlemsbaserade kunskapsorganisationer som bildades i slutet av och början av 1800-talet. Hushållningssällskapen har genom åren verkat för att utveckla och stimulera företagandet på landsbygden och främja en god livsmiljö i staden och på landet. Arbetssättet är och har alltid varit, att överföra kunskap till berörda målgrupper. Det finns 18 Hushållningssällskap i landet och antalet medarbetare är ca 700, av dessa är ca 400 konsulter som arbetar inom verksamhetsområdena Lantbruk, Landsbygd, Mat och Miljö. Hushållningssällskapen har tillsammans ca medlemmar. Alla Hushållningssällskap är anslutna till Hushållningssällskapens Förbund, vars främsta uppgifter är att företräda Hushållningssällskapen och samordna gemensamma verksamheter och projekt. Hushållningssällskapen bedriver en omfattande projektverksamhet med det gemensamma syftet att utveckla och förmedla nya kunskaper till nytta för huvudmålgrupperna Lantbruksföretagare, Landsbygdsföretagare och Livsmedelskonsumenter.

4 Kultur och regional utveckling Riksantikvarieämbetet har satt upp åtta tematiska sätt att indela kultur och kulturarv utifrån viljan att arbeta med natur- och kulturarv som lokal och regional utvecklingsfaktor. 1. Kultur som upplevelsenäring 2. Kultur som livsmiljö 3. Kultur som näring 4. Kultur för profilering och marknadsföring 5. Kulturell kompetens som marknadsmässig fördel 6. Kultur som grund för samverkan 7. Kultur som kreativitetsfrämjare 8. Kultur som hälsofrämjare Hur arbetar Hushållningssällskapet med detta? 1. Kultur som upplevelsenäring I arbetet med att stärka besöksmål som kulturreservatet Åsnebyn arbetar Hushållningssällskapet med upplevelsefrågor. Även inom landsbygdsturism är upplevelsen viktig. 2. Kultur som livsmiljö Det kulturreservat som Hushållningssällskapet förvaltar är en livsmiljö som förmedlar mycket till besökare. För den gamle lantbrukare är det ett sätt att förflytta sig till sin barndom, för den utrikesfödda ett sätt att förstå det svenska samhället lite mer samtidigt som likheterna med hemlandet tydliggörs. För den moderna konsumenten är denna miljö en symbol för det öppna landskap och den biologiska mångfald som man betalar för i butiken. 3. Kultur som näring Ett exempel på ett landsbygdsutvecklingsprojekt som Hushålningssällskapet drivit och syftar till att tillvarata kulturarv är leaderprojektet Kullings Kalvdans där matkulturen kring rätten kalvdans lyfts fram och ges en högre status.

5 4. Kultur för profilering och marknadsföring I ett landsbygdsutvecklingsprojekt som syftar till att få lantbrukare att odla äldre spannmålssorter och att få kvarnar, bagerier och livsmedelsbutiker att anamma dessa produkter lyfts dess historia fram som ett mervärde för produkten. Samtidigt ökas kunskapen i alla led. Kulturarvet är inte alltid huvudnäringen utan det mervärde som gör att man ger produkten dess unika värde. Vissa gårdsbutiker lyfter fram kulturarvet i sin marknadsföring och ger därmed produkten ett mervärde. Sker det på ett varsamt sätt är detta också viktiga kulturarvsbärare och kulturarvsbrukare som bör lyftas fram. 5. Kulturell kompetens som marknadsmässig fördel På uppdrag av Länsstyrelsen Västra Götaland har Hushållningssällskapet bedrivit rådgivning till lantbruksföretagare. Enskilda gårdsägare får hjälp att se och lyfta fram sitt kulturarv på gården och hur de kan användas i företaget. Med hjälp av en folder som kan ges till besökare presenteras gårdens historia med kartor, text och bilder. 6. Kultur som grund för samverkan Hushållningssällskapet och Västarvet i en diskussion kring samverkan under seminariedagen Kulturarvet en resurs i landsbygdsutveckling Under dagen presenterades leaderprojekt, universitetsutbildningar, privata initiativ samt regionala projekt. Diskussioner fördes kring kulturarv som resurs i landsbygdsutveckling. 7. Kultur som kreativitetsfrämjare Årligen arrangerar Dalslands spelmansförbund spelmansstämma på Åsnebyn.

6 8. Kultur som hälsofrämjare Kulturmiljöer kan användas i hälsofrämjande syfte. Nätverket Grön livskraft (numera Sana Naturae) har anordnat träffar i kulturreservatet Åsnebyn. Företaget Friluften som bland annat arbetar med utomhuspedagogik använder Åsnebyn som kursgård.