Ölands Historiska Museum (ÖHM)

Transkript

1 Ölands Historiska Museum (ÖHM) Länsstyrelsen i Kalmar län, dnr

2 Innehåll

3

4

5 1. Förord

6 2. Varför en förstudie? Om bakgrunden

7 3. Bevara, använda, utveckla. Om kultur- och regionalpolitiska utgångspunkter 3.1 Nationella kulturpolitiska mål 3.2 Nationella mål för kulturmiljöarbetet Det statliga kulturmiljöarbetet ska främja: ett hållbart samhälle med en mångfald av kulturmiljöer som bevaras, används och utvecklas, människors delaktighet i kulturmiljöarbetet och möjlighet att förstå och ta ansvar för kulturmiljön, ett inkluderande samhälle med kulturmiljön som gemensam källa till kunskap, bildning och upplevelser,

8 en helhetssyn på förvaltningen av landskapet som innebär att kulturmiljön tas till vara i samhällsutvecklingen. Målen ska styra de statliga insatserna på kulturmiljöområdet. De ska även kunna inspirera och vägleda politiken i kommuner och landsting. När Riksdagen våren 2013 beslutade om nya nationella mål för kulturmiljöarbetet innebar det en bekräftelse på den politiska bredden i kulturarvs- och kulturmiljöarbetet och på de humanistiska och historiska perspektivens betydelse för en hållbar samhällsutveckling. Bland målens nyckelord, som kan sägas ha relevans för ett öländskt museiprojekt, kan särskilt nämnas hållbarhet, mångfald, delaktighet, kunskap, bildning och upplevelser. 3.3 Regionala utvecklingsstrategier

9 3.4 En regional kulturarvsstrategi

10 3.5 Det kommunala perspektivet

11 3.6 Några slutsatser

12

13 4. Museilandskapet. Om museiverksamhet på Öland 4.1 Museer i allmänhet och på Öland i synnerhet

14 4.2 Borgholms slott 4.3 Borgholms stadsmuseum. Ölands forngård

15 4.4 Eketorps borg

16 4.5 Himmelsberga Ölands museum 4.6 J.A.G.S. museum i Segerstad 4.7 Kalmar konstmuseum

17 4.8 Kalmar läns museum

18 4.9 Naturum Ottenby och Naturum Trollskogen 4.10 Ottenby konstmagasin

19 4.11 Skedemosse museum

20 4.12 Skäftekärrs järnåldersgård 4.13 Sollidenpaviljongen

21 4.14 VIDA museum 4.15 Några slutsatser

22

23 5. För vem? Om delaktighet och tillgänglighet för alla 5.1 Allmän bakgrund 5.2 Kultur- och fritidsvanor 5.3 Skola, barn och ungdom

24 5.4 Kulturarvs- och kulturmiljöturism

25 5.4 Några slutsatser

26 6. Trender i tiden. Om att sätta människan och berättelserna i centrum 6.1 Ett humanistiskt och historiskt perspektiv 6.2 Nya förutsättningar för kulturarv och kunskapsförmedling I sin omvärldsanalys Trender i tiden gör Riksantikvarieämbetet en bred genomlysning av pågående eller förväntade trender på kulturarvsområdet. Riksantikvarieämbetet konstaterar att nya samhällsfrågor har etablerats där kulturarvet behöver beaktas för att samhällsutvecklingen ska bli hållbar. Utvecklingen påverkar även förutsättningarna för vård, förvaltning och förmedling. Informationsteknologins utveckling, dess integrering i vardagslivet förändrar förutsättningarna för kommunikation och tillgängliggörandet av information och kunskap om kulturarvet. De traditionella offentliga aktörerna på kulturarvsområdet har idag att förhålla sig till att allt fler intresserar sig för, definierar och brukar kulturarv. Den skisserade utvecklingen förväntas skapa en rad konsekvenser för utvecklingen inom kulturarvsområdet, varav några har särskild bäring på frågan om ett eventuellt öländskt museum: Ökat användande av kulturmiljön och kulturarvet som bas för upplevelser kan också leda till ökat kunskapssökande om kulturarv ock kulturmiljö och krav på tillgänglig kunskap och utvecklad teknik för förmedling och kommunikation.

27 Den internationella kulturarvsturismen ökar varvid kulturarv och kulturmiljöer blir allt vanligare i marknadsföring och som besöksmål. Ny pedagogisk iscensättning av kulturarvet och kulturmiljöerna blir allt viktigare, därmed ökar också kraven på den pedagogiska verksamheten. Kultur och kulturarv kommersialiseras och ses som en konsumtionsvara. Detta kan komma att medföra ytliga och förenklade berättelser och att enbart det attraktiva och säljbara lyfts fram. Användare skapar själv eller är med och skapar information om kulturarv. Kraven på digital tillgänglighet och delaktighet ökar vilket gör att dialog och kommunikation blir allt viktigare. Ägaren till kunskap kan inte hävda tolkningsföreträde. Större vikt fästs vid hur information och kunskap presenteras och kommuniceras. Det ökade informationsflödet genom ny teknik ger nya förutsättningar för ökad kunskap, ökat intresse och tillgängliggörande av kulturarv. Ett mer mångfaldigt kulturarv kan komma att leda till att intresset för kulturarvet och delaktigheten ökar. Kulturarvsområdets traditionella, offentliga aktörer har inte självklart tolkningsföreträde. Ökad samverkan kan stärka kulturarvets roll i samhället genom att insikten om dess betydelse och ansvarstagandet för det ökar hos andra aktörer. Möjligheterna till ny- och medfinansiering från andra aktörer ökar. Samtidigt finns en risk att nya ekonomiska beroendeförhållanden skapas. 6.3 Innovationer och utvecklingsarbete i museivärlden

28

29 6.4 Att tänka gränsöverskridande

30

31 6.5 Några slutsatser

32 7. Kunskapsbasen. Om samlingar och arkiv 7.1 Källmaterialet

33 7.2 Var förvaras de arkeologiska fynden? 7.3 Att visa öländska fynd på Öland

34 7.4 Några slutsatser

35 8. Väster, öster, norr eller söder. Om alternativa lokaliseringar 8.1 Några utgångspunkter

36 8.2 Alternativ Väster

37 8.3 Alternativ Öster

38 8.4 Alternativ Norr

39 8.5 Alternativ Söder

40 8.6 Alternativ Nätverksmuseet 8.7 Några slutsatser

41

42 9. De höga trösklarna. Om ekonomi, fyndfördelning och huvudmannafrågor 9.1 De största hindren 9.2 Ekonomi

43 skapa en balans mellan ett kulturellt och ett ekonomiskt synsätt samt mellan olika aktörers syften och mål. Vitlycke museums årsbudget är på 5,8 mkr, varav 3,4 mkr från Regionen (1mkr för bortfall av entréintäkter p.g.a. fri entré), butiken 1,4 mkr, konferenser och övriga tjänster 1 mkr, men inget från Tanums kommun utöver den ovan nämnda världsarvsförskolan. Museiledningen betonar vikten för alla som går i museiplaner att ha realistiska förväntningar på externa intäkter. 9.3 Fyndfördelning

44

45 9.4 Huvudmannafrågor Några slutsatser

46 10. Vägen framåt. Om fortsättningen 10.1 Några sammanfattande slutsatser

47 10.2 Några förslag

48