Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk

Transkript

1 Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk PROJEKTBESKRIVNING DcV kommer i denna ansökan för projektutveckling från Västra Götalandsregionen (VGR),, att fokusera på marknaden för dansutövarna, nämligen arrangörerna. Vi vill sätta extra fokus på arrangörsutveckling och vad den innebär för dansens möjligheter i VGR. VGR arbetar med fokus på kultur och hållbar utveckling, utifrån den vision som VGR har tagit fram för regionen i Vision Västra Götaland - det goda livet. Kulturen ses som en viktig utvecklingsfaktor för ökad tillväxt och sysselsättning. På senare år har dansen har fått ett rejält erkännande som en viktig kulturell tillväxtfaktor, både som konstform men också för att den når en stor del av regionens invånare genom möjligheten till eget utövande på olika nivåer. DcV har arbetat i snart 20 år med att verka för bättre förutsättningar för dansare och koreografer i VGR. Något som DcV har kunnat utläsa under åren är frånvaron av kunskaper om hur man skapar sig en plattform för att kunna verka som konstnär i form av entreprenör och företagare, samt brister kring ledarskap. Detta är områden som inte i någon större utsträckning finns representerade inom de konstnärliga utbildningarna för scenkonst. DcV har i september 2010 ansökt om ett stöd från Europeiska socialfonden - ESF för projektet Entreprenörskap - Kapacitetsbyggande för företagande och hållbart ledarskap där olika delar ska samverka för att i slutändan skapa bättre tillväxt för dansområdet; kompetensutveckling kring entreprenörskap, hållbart ledarskap samt också arrangörsutveckling och internationellt praxisutbyte. Med ESF -projektet planeras en rad olika insatser som gynnar den enskilda kulturarbetaren, arrangörsledet och i förlängningen västra regionen. Projektet pågår mellan Syfte och mål Genom projektet vill DcV utveckla och stärka arrangörsledet för dans. Målet är en utveckling av arrangörsledet, för att nå en ökad tillväxt och ökad sysselsättning för dansutövare i VGR. DcV ska med detta projekt arbeta för att utöka antalet arrangörer för dans i VGR och skapa ett hållbart och långsiktigt nätverk. Arrangörerna ska få en ökad kunskap om västsvenska dansare och koreografers verksamheter, för att de på sikt ska köpa in mer dans och att projektet även ska stödja och skapa förutsättningar för arrangörerna att bli mer entreprenöriella. 1

2 Målet är att stärka deras roller som arrangör och inköpare av föreställningar, och i förlängningen öka sysselsättningen för dansområdet. Med detta projekt skapas kontinuitet i de kommuner som arrangerar dans. Hittills har DcV främst arbetat genom de mer traditionella vägarna, där teaterföreningar och större scener har varit mottagare. I detta nätverksarbete ska vi parallellt arbeta med att nå ut till andra miljöer. Delmålet är att nå utanför de traditionella scenerna, för att på så sätt hitta fler arrangörer och alternativa spelplatser. Aktiviteterna inom hela ESF projektet är kontextorienterade för att förbättra attityder och kunskaper kring entreprenörskap som skapar förutsättningar för ökad tillväxt och sysselsättning för dansområdet i VGR. Frilansarnas möjligheter till försörjning Det finns idag inget som pekar nämnvärt mot ökade offentliga stöd till kulturen, vilket innebär att om man vill verka som konstnär behöver man se över nya vägar att skapa försörjning. DcV vill att denna försörjning skall vara baserad på arbete inom dansområdet, därför måste vi fundera över vad aktören inom dansområdet kan göra för att bättre förhålla sig till verkligheten och omvärlden. Vi lever i en tid när allt färre behövs i traditionella yrken. Då är det på många sätt positivt med grupper som hittar en sysselsättning som dels ger dem själva en meningsfull tillvaro, dels kommer medborgarna till nytta i form av den livskvalitet som dans kan ge. Sett ur ett sådant perspektiv kan man betrakta AMS och A-kassans stöd till dansare och koreografer som en positiv företeelse. Samtidigt är det på längre sikt givetvis önskvärt att fler dansare och koreografer klarar att försörja sig själva. Framförallt nu då A-kassan har en förminskad trygghet. I denna ansökan vill DcV inte lägga fokus på entreprenörskap för dansområdet, men kopplingen till den utvecklingen och vår ESF ansökan måste göras för att få kontexten för hela arbetsmarknadsledet för dansen. Kunskapen om entreprenörskap är generellt låg. Många inom kulturområdet har ett negativt förhållningssätt och låga kunskaper när det gäller näringsliv, marknad och entreprenörskap. Man har svårt att se hur konsten får plats i allt som har med företagande att göra. Många har också svårt att formulera sig och sätta ord på den verksamhet man själv har, vilket också skapar problem i kontakten med arrangörer och uppdragsgivare. Kort innehåller inte ESF projektet kompetensutveckling kring traditionella teman inom företagsamhet och entreprenörskap, utan utgår helt ifrån de behov som vår målgrupp har; retorik, hållbart ledarskap, Logical Framework Approach (LFA), områden som stärker utövarna i sin roll som ledare för att skapa en hållbar verksamhet och långsiktiga mål för den egna företagandet och verksamheten. Kompetensutvecklingen kring traditionellt entreprenörskap och affärskunskap hänvisar vi till de projekt som också planeras regionen och ska genomföras i VGR av bland andra Nätverkstan Kultur i Väst, Almi m.fl. 2

3 Att öka möjligheterna för dansare och koreografer att kunna arbeta och verka i västra regionen det är att bana väg för ökad möjlighet till försäljning, genom arrangörsutveckling och en utökad infrastruktur. Att ge arrangörerna ett entreprenöriellt tänkande, i deras arbete som arrangörer. Utan scenmöjligheter och någonstans att skapa sina produktioner blir entreprenörskapet verkningslöst. Dansområdet har behov av en annan typ av struktur än andra affärsområden och denna struktur är komplicerad för varje enskild konstnär att själv skapa och bygga upp, eftersom det kräver mycket resurser i form av framförallt tid. Här behövs därför gemensamma krafter och stödinsatser. Regional utveckling I regionen finns det en skev konkurrens där de turnerade större institutionerna har en offentlig subvention på sina föreställningar, som innebär att de fria utövarna har svårt att konkurrera på lika villkor. Detta gör att de har svårt att sälja in sina produktioner, eftersom de kostar mer. Under senare år har DcV arbetat med att utveckla marknaden för dansare och koreografer genom bland annat projektet Dansexpressen där vi arbetar med arrangörsutveckling genom turnéverksamhet. Vi subventionerar här föreställningar för våra medlemmar och hjälper i viss mån till med rådgivning och marknadsföring, vilket har genererat i ett ökat intresse hos arrangörerna. Under 2010 har DcV påbörjat ett arbete med att hitta nya scener och samarbeten för dansen. Genom Dansexpressen goes museum har vi hittat ett bra koncept för att utöka nätverket för dans. Målgruppen här är konsthallar och museer som vi erbjuder ett paket av två korta föreställningar på vardera ca 15 min. och av olika karaktär. Intresset har varit stor och vi ser här en potential som vi vill utveckla mer. För att utveckla detta vidare behövs det mer fokus på arrangören. Många insatser görs för den utövande konstnären, genom exempelvis kompetensutveckling via Trappan, Kulturkraft Väst, Dansalliansen etc. Vad som saknas är utvecklingen av marknaden. Det spelar ingen roll hur bra företagare koreograferna eller dansarna blir, om det inte finns en marknad att sälja sina produktioner till. Den erfarenhet vi har införskaffat är att man behöver arbeta parallellt med både utövarnas kompetensutveckling och även för arrangörsledet, för att få en fruktbar utveckling. Arrangörsledet är en av de viktigaste parterna för att kunna nå ut till en arbetsmarknad. Det som behöver utvecklas är arrangörernas möjligheter att arbeta. Arrangörerna har ofta små resurser och arbetar i många fall ideellt. De har många gånger inte tid eller ork att vara okonventionella och tänka utanför de vanliga ramarna. Det är inom detta område som DcV vill lägga fokus; hur kan arrangörerna använda sina resurser på ett bättre sätt, hur kan vi hjälpa till att skapa möjligheter till ökande samarbeten, inspiration, ökade kunskaper om dans, marknadsföring etc. Vi vill ge arrangörerna möjlighet att växa i sin roll som uppdragsgivare och ge dem inspiration och kunskap att utvecklas. För på detta sätt skaps möjligheter för utövarna inom dansområdet att nå ökad sysselsättning. 3

4 Regionalt samarbete DcVs övergripande regionala uppdrag är att representera och stödja sina västsvenska medlemmar samt att vara en aktiv part i regional kultursamverkan. För DcV är detta projekt en väg för att utveckla våra kontaktytor och där vi genom dessa kontakter också kan generera och skapa möjligheter för fler samarbeten och ökad sysselsättning. En förutsättning för projektet är att DcV och arrangören hittar beröringspunkter som är relevanta för arrangören. Vi samarbetar här även med Danskonsulenterna och Danskontoret i VGR angående arrangörsutvecklingsfrågor och diskuterar regelbundet hur vi kan arbeta för att behålla den höga danskompetens som finns i området. Projektets arbete involverar arrangörer i alla regionens 49 kommuner, samt också till viss del Region Halland, där vi ska inleda ett samarbete med deras dansutvecklare för att arbeta med arrangörsutveckling för dansen även där. Aktiviteter Projektet ska etablera och skapa förutsättningar för en stärkt arrangörsstruktur inom dansområdet i västra regionen. De arrangörsinsatser som kommer att genomföras i form av blnd annat dansnätverksträffar kommer att innebära en lärande miljö och ett tillfälle att nätverka med personer, föreningar och organisationer som på olika sätt arbetar med arrangörskap. Nätverksträffar: Varannan månad - Regelbundna träffar med olika arrangörer i regionen och på olika platser för att arrangörerna inte ska behöva resa längre sträckor. Träffarna kommer att innehålla samtal och diskussioner av olika slag samt utbildning inom olika områden som är till gagn för arrangörerna. Träffarna kommer också att möjliggöra för samarbeten och utökat nätverksarbete dem emellan. Under perioden kommer vi att hålla regelbunden kontakt med arrangörerna för att de ska kunna påverka innehållet, vilken kompetensutveckling de bäst behöver. Vid dessa träffar kommer olika personer att medverka som DcV, Danskonsulenter, Danskontor, Dansutvecklare, fria dansutövare samt olika föreläsare m.fl. Arrangörsrådgivning: Kontinuerlig rådgivning från DcV till arrangörer samt specifik rådgivning från externa konsulter. Rådgivning via telefon, mail samt personliga möten, vid behov. Inspirationsdagar: Hösten Målet med inspirationsdagarna är att under en dag samla arrangörer för att skapa ett forum för dansen. Dagen ska ge arrangörerna inspirerande och informativa föredrag och workshops. Det ska finnas tid för lättsammare aktiviteter som mingel, där arrangörerna har möjlighet att prata med varandra och nätverka sinsemellan. Konstnärliga inslag kommer också att finnas och möjligheten att få se delar av aktuellt utbud inom dansområdet. 4

5 Subventioner för frilansares föreställningar: Hösten För att öka intresset hos arrangörer kommer projektet att arbeta med de aktiviteter som nämns ovan. För att inte glömma bort den konstnärliga delen som självklart är danskonsten, kommer vi som en del i arbetet med arrangörsutveckling att erbjuda föreställningar inom Dansexpressen. Genom den ökar vi möjligheten att köpa in dans från frilansande dansutövare genom att subventionera föreställningar. DcV kommer att erbjuda flera olika föreställningar, både kortare och längre, för att attrahera flera arrangörer och för olika scenmöjligheter. Ekonomi Budgeten är uppbyggd för två år och innehåller kostnaderna för att genomföra de aktiviteter som vi har nämnt ovan. Budget Utgifter Lön - proj.ledare ,00 4 dagar/mån i 2år Lön- ekonom ,00 1 dagar/mån i 2 år Soc.avg ,00 Lokal ,00 Administration ,00 Marknadsföring ,00 Resor ,00 Kursmaterial ,00 Nätverksträffar ,00 6 st/år Inspirationsdagar ,00 1st/år Subventioner ,00 20 föreställningar á S:a ,00 Intäkter VGR ,00 KUR-arr.stöd ,00 ESF ,00 S:a ,00 Uppföljning och utvärdering Utvärdering är en viktig del för att kunna ta del av resultat i slutändan. Centralt i uppföljning och utvärdering blir att sammanställa deltagares synpunkter och reflektioner, förmedlat via bland annat enkäter, samtal och djupintervjuer. Projektet utvärderas av projektledaren. I början av projektet kommer projektledaren att göra en utvärderingsplan där utvärderingskriterier, metoder och tidsplaner tydligt kommer att framgå. 5